Vem var Olaus Stephani Graan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Varifrån kommer samerna?

En av de första som försökte utreda samernas ursprung var prästen Olaus Graan. Han försökte göra jämförelser med de folk som bodde omkring samerna. Olaus Graans slutsats om samernas ursprung baserat på fysiskt utseende och karaktärsdrag skulle kanske inte accepteras i dag.

Olaus Graan var övertygad om att samerna härstammar från det ryska folket. I  handskriften ”Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Ursprung så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande” försökte Graan bevisa att samerna härstammar från ryssarna. I dag skulle man inte kunna kalla hans handskrift för en ”fullkomlig beskrivning” av samernas ursprung. Bevisningen består av 17 punkter ryska och lapska karaktärsdrag som jämförs. Det var alltså frågan om huvudsakligen fysiska jämförelser mellan ryssar och samer.

Nu tror jag inte du vill veta vilka karaktärsdrag som Olaus Graan använde. Om du själv använder samma karaktärsdrag så skulle du säkert tro att du var släkt med din granne? Med andra ord så säkert var Graans fysiologiska jämförelser!

Samisk Historieblogg
Olaus Graan från Uppland

Olaus Stephani Graan föddes år 1618 i Övre Gran, Uppland. Hans far Stefan Stephani Graan var kyrkoherde på orten och riksdagsman. Olaus kom således från ett mycket kristet hem och skulle följa sin fars fotspår vad gäller yrkesval. Olaus Stephani Graan var äldre broder till prosten Esaias Graan i Luleå.

Den 17:e september 1637 skrev han in sig vid Uppsala universitet.

Efter studierna  fick han ansvaret att vara utgivare av de svenska almanackorna åren 1647, 1648 och 1649.

Olaus Stephani Graan  blev år 1650 lektor i matematik vid Härnösands nyinrättade gymnasium. Åren 1653 och 1654 blev han rektor för skolan.

År 1656 blev han kyrkoherde och prost vid Piteå pastorat.

År 156 blev Graan även inspektor vid Piteå Trivialskola 1659. Trivialskolor kommer från latinets ”trivium” var en lägre lärdomsskola och ersattes år 1905 med realskolan.

Samisk Historieblogg
Olaus Graans publikationer

Han utgav på en ABC-bok på pitesamiska år 1667. Olaus Graan utgav även Martin Luthers ”Katekesen” år 1667 på pitesamiska och ”Korta och Enfaldiga Spörsmåhl rörande katekesen” år 1667 också på pitesamiska.

Olaus Graans samiska litteratur var dock på en mycket dålig samiska. Något som visar att han behärskade samiska – men, inte helt flytande. Detta i sin tur gör att man kan ifrågasätta hans förståelse vad hans informanter berättade för honom. Den som vill läsa hans böcker på pitesamiska bör tänka på att Graan använder Z för s eller ts, Zi för sje-ljud, gg fött tje-ljud och bm i växlande situationer som gör att ord får ibland andra betydelser. Själv undrar jag varför Pitesamerna accepterar den Lulesamiska alfabetet i stället för den nordsamiska med

Á áČ čĐ đŊ ŋŠ šŦ ŧ, och  Ž ž

… då hade allt läsande varit så mycket lättare. Det ska sägas att Lulesamerna krävde  i den samepolitiska debatten svenska bokstäver. Argumentet var att skrivmaskinens svenska bokstäver gjorde allt möjligt och det var det senaste tekniska modet. Nu ve vi att skrivmaskinens dagar är över. Sametingen i Norge och Sverige har nu dessutom nu bestämde att Pitesamiskan skulle följa Lulesamisk ortografi utan att ens höra Pitesamerna. Tala om demokrati? Därför finns inte Á áČ čĐ đŊ ŋŠ šŦ ŧ, och  Ž ž inte i Pitesaniskan. Pitesamerna fick således inte ens bestämma i saken. Inte ens Piteå kommun fick yttra sig i saken – Vad nu de skulle ha med språket att göra?

Samisk Historieblogg
Släng skrivmaskinen i väggen

Så råkar du ha kvar en svensk skrivmaskin – Så släng den i väggen. Nu har dessutom  Sametingen i Norge och Sverige bestämde att Pitesamiskan skall följa luesamiska alfabetet, dvs det svenska alfabetet? Hur smart var det!

Samisk Historieblogg
Olaus Graan – En kyrkoherde i fejd med alla

Vid biskopsvisitationen 1659 erhöll han anmärkningar liksom av de kungliga kommissarierna Erik Sparre och Lorentz Creuts visitation i Piteå år 1668. En överenskommelse om bättring upprättades som dock inte fullföljdes. Det fick Piteås borgmästare, stadens råd och allmoge  att inlämna en klagoskrift med 18 anklagelsepunkter till Härnösands konsistorium den 17:e juli 1669. Anklagelserna var att Graan tog för mycket betalt än som var stadgat, förkortat predikodagar och haft obegripliga predikningar, förstört inventarier m.m.

Samisk Historieblogg
Prosten Olaus Graan stoppade flytt av Piteå till Skellefteå

Suecia_2-072_;_Piteå_Civitas_Vetus

Piteå, dvs Öjebyn, omkring 1690 ur Suecia antiqua et hodierna.

Piteå är av samiskt ursprung med ordet Biđon eller Bite och tillägget ”å”.

Tillägget ”å” gjordes av länsstyrelsens byråkrater på ett flertal orter som Torniå (idag Tornio), Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå för att försvenska de samiska ortsnamnen. Tillägget å har dock aldrig slagit igenom på ortsbefolkningen som fortfarande säger Torne, Lule, Skellefte, Pite och Ume.

Vad Piteå egentligen betyder är inte klarlagt. Min egen teori är att orterna fick namn efter älvarna.

Likadant fick, enligt min egen teori, områdena namn efter älvarna som Pite Lappmark, Lule Lappmark, Torniå Lappmark osv.

Den mest vedertagna betydelsen av det Pitesamiska namnet är att namnet Pite beskriver älvens stränder och har betydelsen brant backe eller brant brink. Piteälven är ju en mycket stridbar älv med många branta stränder. Hur som helst är historiska namn ofta svåra att tyda och jag lämnar betydelsen av Piteå till språkforskarna.

Vad som gör det extra svårt med pitesamiska namn är att FN deklarerat att Pitesamiskan är en av världens mest hotade språk och ett av de minsta i världen. Det är alltså få som talar pitesamiska i dag och kan förklara historiska samiska namn.

Piteå grundades år 1620 av endast 44 nybyggare som bosatte sig runt Öjebyns kyrka. Öjebyns kyrka hade tidigare byggts av bönderna. Den samiska familj som hade sitt Lappskatteland i området fick flytta på sig.

Häpnadsväckande, kan man tycka, att Kung Gustav II Adolf  gav den lilla byn stadsprivilegier året därpå, dvs år 1621. Piteå firar sitt 400 års jubileum den 12 maj 2021.

Piteå var på den tiden inte en stad i dagens mening, utan en mindre by. Stadsprivilegier gavs med syfte att knyta allmogehandel och samehandeln i Pite lappmark till den nya staden.

Första stadsbranden inträffade år 1652. Piteå ödelades nästan helt i en stor brand i juli år1666. Landshövdingen ville därför flytta staden till Kåge, utanför Skellefteå, i Västerbotten. Olaus Graan lyckades dock stoppa förslaget och Piteå återuppbyggdes år 1668 på sin nuvarande plats på Häggholmen med bättre hamnläge.

Ursprungliga staden Piteå låg således i Öjebyn och inte där nuvarande Piteå ligger. Torget i Piteå är från 1600-talet och är ett av två torg från denna tid som finns kvar i Sverige.

Samisk Historieblogg
Öjebyns kyrka

antependium-ojeby

I Öjeby kyrka finns inga medeltida inventarier. Dessa förstördes av prosten Olaus Stephani Graan, som antas ha velat befria kyrkan fri från katolska inventarier. Kyrkan har däremot ett värdefullt antependium, (Duk som täcker altaret), från år 1589.

Olaus Stephani Graan avled år 1689 och finns begraven i Öjebyns kyrka.

Han ska inte förväxlas med Olaus Stephani Graan, som var född  i Ume lappmark, troligen död 1690, var kyrkoherde i Lycksele församling 1673–1690.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Kan man göra fysiska jämförelser mellan folkgrupper för att fastställa ett folks ursprung?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Lyssna till Historiepodden av Lars-Nila Lasko

Historiepodden

Varje söndag lyssnar jag till historielärarna Robin Olovsson från Arvidsjaur och Daniel Hermansson i Historiepodden om rykande inaktuella händelser. Historiepodden är det magiska gränsland mellan utbildning och underhållning. Ett program med historia på kul sätt som jag rekommenderar varmt!

Lyssna på Historiepodden om bl.a. Cajsa Lisa i Arvidsjaur eller nödrop från Arjeplog och den stora hungersnöden i Norrland 1867!

Hunger

Har du dator eller mobil kan du lyssna på Historiepodden genom att ladda ner appen från Radio Play eller Tune in. Itunes har listat Historiepodden som Sveriges 6:e populäraste poddprogram.

Historiepodden bildar en såndär symbios som mellan träd och svampar… vadhetere… mykorrhiza! Just så, fast med historia då. Historiepodden finns även på facebook.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Lyssna på Historiepodden och svara på frågan Kan historia vara kul?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Olaus Stephani Graan år 1672 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Varifrån kommer samerna?

Samernas ursprung har intresserat allmänheten sedan litteratur om samerna publicerades på 1600-talet. En av de första som försökte utreda samernas ursprung var prästen Olaus Stephani Graan.

Olaus Gran var kyrkoherde och prost vid Piteå pastorat, samt inspektor vid Piteå Trivialskola. Han ska inte förväxlas med prästen i Lycksele med samma namn, Olaus Stephani Graan, och som levde ungefärligt samtidigt.

Samisk Historieblogg
Jämförelse med andra folkgrupper

Olaus Stephani Graan, liksom senare Schefferus, försökte göra jämförelser med de folk som bodde omkring samerna. Olaus Graans slutsats om samernas ursprung baserat på fysiskt utseende och karaktärsdrag skulle kanske inte accepteras i dag.

Samisk Historieblogg
Lapponia

Olaus Graans skrift om samerna kom att ligga till grund för det kända verket ”Lapponia” av Johannes Schefferus. Verket Lapponia var ett beställningsverk från svenska staten för att visa att samernas ”magi” inte låg bakom svenska militära segrar ute i Europa.

Lapponia 1673

Samernas ursprung

Olaus Graan är övertygad om att samerna härstammar från det ryska folket. I  handskriften ”Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Ursprung så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande” försöker Graan bevisa att samerna härstammar från ryssarna. Bevisningen består av 17 punkter ryska och lapska karaktärsdrag jämförs. Det är alltså frågan om huvudsakligen fysiska jämförelser mellan ryssar och samer.

Olaus Graans teori om samernas ursprung kom dock inte att publiceras förrän flera århundraden senare. Men, stora delar av hans handskrift kom att ingå i verket Lapponia.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Kan man se om någon är Same, Norrman, Finländare, Dansk eller Fransman? Eller är det bara en magkänsla?

 

Lars-Nila Lasko

Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp!
– Tage Danielsson

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Anders Botin år 1757 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Juristen och historikern Anders Botin,  (1724–1790) utgav i Stockholm år 1757 ”Utkast Till Svenska Folkets Historia, Volym 1”. Det skulle totalt bli 6 band som utkom mellan åren 1757 – 1764. En utvidgad upplaga utkom åren 1757 – 1764. Verket blev även internationellt känd med sin tyska version ” Geschichte der Schwedischen Nation im Grundriß”, Volym 1, som utkom i Riga och Leipzig år 1767.

Samisk Historieblogg
Svenskarnas invandring till Sameland

Historieboken ”Svenska Folkets Historia” inleds med att Botin konstaterar att svenskarna invandrade till Sverige, som då beboddes av samer. Samerna det urfolk som svenskarna således mötte när de anlände till Skandinavien. Att Botin var övertygad om detta framgår av att han använder ord som ”utan tvifvel”.

Samisk Historieblogg
Sameland sträckte sig över hela Sverige och Skandinavien

I Botins historiebok om svenska folket beskriver han att samerna bodde över hela Sverige när svenskarna ankom till Skandinavien. Historikern Anders Botin använder sig av både utländska och svenska skriftliga källor som stöd för sitt påstående.

Samisk Historieblogg
Samerna kom från öster

Vidare får man lära sig i historieboken ”Svenska Folkets Historia” att samerna hade invandrat till Skandinavien över Ryssland och Finland enligt Botin.

 

Samisk Historieblogg
Äldre namn ”Fenno”, ”Fenni”, ”Finnar”, ”Fennorum” på samerna

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner ”Fenni” om ett folk i norr i sitt verk om Germania år 98. Tacitus använder ordet för att beskriva ett jägarfolk som bor i kåtor.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge. Det nordligaste länet i Norge ”Finnmark” betyder således Samemark.

Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno” och”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

 

Samisk Historieblogg
Finaitae, Fjällfinnar, Lappar och Finnar som beteckning för samerna i Sverige

Historikern Anders Botin använder sig i sin bok av flera namn på samerna som Fjällfinnar, Lappar och Finnar. Vid en första anblick kan man tro att det är Finländare som Botin menar. Dock passar orden Fjällfinnar och Lappar inte helt in på Finländare. Inte heller passar hans utländska källors beskrivning av  ”Finaitae” och ”Finnar” in på Finländare.

Det är uppenbart att Botin menar samerna när han talar om Finnar. Men, det kan inte heller uteslutas att han ser samerna och Finländarna som ett folk.

Samisk Historieblogg
Gotiska källor

Historikern Anders Botin hänvisar till den Gotiske historieskrivaren Jornandes beskrivning över Finaitae som ett folkslag i Sverige. Jornandes eller Jordanis var en Östgotisk historiker som levde på 500-talet vid Donau. Han skrev bland annat år 551 handskriften  De origine actibusque Getarum (”Goternas ursprung och bedrifter”) eller Getica.

Samisk Historieblogg
Arabiska källor

Botin hänvisar också till den arabiske historikern Ismael Abulseda (1273-1333) som en av sina källor om Finnland. Ismael Abulseda föddes i Damaskus 1273 och levde till omkring 1333. Han härstammade från brodern till den kände arabiske krigsföraren Saladin, som han hyllade i flera av sina verk. Ismael Abulseda var inte bara historiker utan även geograf,( Utkast Till Svenska Folkets Historia s. 10).

 

Lars-Nila Lasko

Livet kan bara begrundas bakåt, men måste levas framåt
– Kierkegaard

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Fablernas värld och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Samerna – Ett mytomspunnet folk för Västeuropéer

Samerna bodde avlägset till från såväl Stockholm som Centraleuropa, med lite information tillgängligt om dem, vilket skapade olika mytbildningar om samerna. Samerna blev under många århundraden ett mytomspunnet folk i det yttersta av norra Europa

tacitus

Antiken och renässansen

Antiken av latinets antigus, som betyder gammaldags eller forntida, kallas den tidsperiod i Medelhavsområdets historia som sträcker sig från omkring 3000 f. kr. till år 476 e.kr, d.v.s. med Västromerska rikets fall. Därefter följer medeltiden i Europa 500 e.kr till omkring 1500 e.kr då renässansen börjar. I Norden inföll medeltiden långt senare från 1050 till 1520.

Renässansen betyder ”pånyttfödelse”. Under renässansen återupptäckte man antikens storhet och betraktade därför sin egen tid som en ny kulturell blomstringsperiod.  Det som då anses ha återfötts är just den antika kulturen och främst då den grekiska. Antikens olika verk och filosofer fick ett enormt inflytande i Europa under renässansen. Antikens litteratur skulle dessutom få ett långvarigt inflytande över Västeuropa.

Renässansens människor betraktade tiden mellan antiken och renässansen för en mellantid mellan två storhetstider antiken och renässansen. Mellantiden betraktades också som en mörk eller intetsägande del av Europas historia. Mellantiden har i svensk översättning blivit ”Medeltiden”. Nu var inte medeltiden så mörk som det påstods.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Antikens påverkan av Västeuropas syn på samerna under renässansen

Litteraturen från antikens Grekland har under lång tid varit en central del av den klassiska litteraturen och fått en mycket stor betydelse för västvärldens olika vetenskaper från medicin till historia. Redan tolkningar av grekiska mytologin skulle komma att sätta spår i vilka samerna var under flera århundraden.

Samisk Historieblogg
Grekiskans och antikens småfolk

Ordet pygmé, (pygmaios på grekiska och på latin pygmaei, (singular pygmaeus)), härstammar från antikens Grekland. Pygmaioi på grekiska betyder ursprungligen ”knuten näve” eller utgör ett mått från ”armbågen till knogarna”.

Samisk Historieblogg
Krigisk dvärgfolket Pygmaios

Dvärgfolket Pygmaios omnämns första gången av Homeros i Iliadens tredje sång på 700-talet f.Kr. Pygmaios bor vid stranden av ”Okeanos” . Dvärgfolket förde en evig kamp varje höst mot de angripande tranorna.

Omkring 400 f.Kr. berättade Ktesias och Megasthenes historier om dvärgfolk.

Samisk Historieblogg
Samernas och världens alla småfolk

Liknande föreställningar om småfolk har funnits hos människor över hela världen, från indianernas Amerika till Kina. Enligt samisk folktro fanns småfolket halde, ulddat, eller gufittar som levde i underjorden eller i en parallell värld och var delvis osynliga.

Enligt finsk folktro levde ett dvärgfolk långt i söder i Lintukoto, där de, liksom Homeros saga, stred mot tranorna.

Tysken Paracelses (Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim) ansåg på 1500-talet att pygméer det samma som ett bergsfolk med stor kunskap (jämför de äldre tyska småfolk Gnomer).

I Norden finns eddadikterna Alvíssmál och Hávamál som småfolkets stora kunskaper till exempel kännedomen om runor och trolldom. I fornnordisk mytologi hävdades att småfolket hade smitt flera av asagudarnas klenoder, som Tors hammare Mjölner och Odens spjut Gungner. Kanske det avsågs vara  samerna som smitt Tors ”hammare” och Odens ”spjut”, dvs ett religiöst lån till bondekulturens mytologi från det samiska jägarfolkets schamanism? – Vem vet? 

 

Samisk Historieblogg
Fiktiva berättelser om dvärgar och småfolk

En senare typ av fiktiva småfolk och dvärgar dök upp under medeltiden i sagor och folkvisor som exempelvis Snövitsagan, som nedtecknades av bröderna Grimm, eller i Norden om ”bergakungar” som ledare för dvärgfolk. I senare tid finns J.R.R. Tolkien sagovärld med dvärgfolket hobbit och med dvärganamn från den nordiska Äldre Eddan som Gandalf, Durin och Dvalin.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Krigsfolket Pygmaios i Ultima Thule (Norra Skandinavien)

Senare författare har lokaliserat Pygméernas land vid ”Okeanos” till Thule, Nilen eller Indien. Thule har av olika historiker och författare genom tiderna tolkats som Skandinavien och Ultima Thule som norra Skandinavien.

Det skall omnämnas att ett flertal författare från 1500-talet och framåt publicerat böcker om antikens Pygméerna i Lappland och avsett samerna. Per Högström sammanfattar de olika beskrivningarna av samerna under historiens gång i ”Beskrifning öfwer Sweriges Lapmarker” från år  1747 ”Den tiden de woro en nation måste de af andra folkslag en lång tid blifwit kallade Finnar, Fennar, eller Fanner, samt i äldre tider antingen Himantopodes, eller Pygmæi eller Cyclopæ.

 

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Över hela världen finns berättelser om småfolk. Ofta finns religiösa eller övernaturliga uppfattningar om småfolken. Småfolk lever, enligt många nedteckningar, avskilt för sig i en annan värld och oftast i underjorden. Men, ibland visar de sig för oss. Småfolk talas det om på hela jorden från urminnes tider – Är inte det märkligt?

 

Lars-Nila Lasko

– Historien upprepar sig aldrig, men den rimmar!

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg nu i nättidningen Svensk Historia

Svensk Historia

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige. Nättidningen Svensk Historia har nu upptagit Samiska Historiebloggen i sin länksamling.

Svensk Historia, som har drygt 20.000 besök per månad, uppdateras 4-5 gånger i veckan och ett gratis nyhetsbrev utkommer varje vecka till drygt 2 600 prenumeranter. Att prenumerera är gratis – anmäl dig på hemsidan här!

Läs mer om Nättidningen Svensk Historia här

Lars-Nila Lasko

– Historien upprepar sig – alltid

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Johan Turi och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Turi-2

Johan Turi (1854-1936)

Samernas författare och samisk nationalskald

Jägaren och fiskaren Johan Turi var en av de första samiska författarna och har betraktats som en samisk nationalskald. Johans efternamn kan även skrivas Thuri, vilket han själv gjorde under senare delen av sin levnad.
Johan Turi föddes den 10:e mars 1854 i Ávži, Norge och dog den 30:e november 1936 i Jukkasjärvi församling, Sverige. På hans gravsten vid Jukkasjärvi kyrka står det med röda bokstäver ”Samernas författare”.

 

Turi-3

Muitalus sámiid birra

Johan Turi  var den förste som skrev en bok på samiska  ”Muitalus sámiid birrasom publicerades 1910 med dansk översättning. Den svenska översättningen kom sex år senare 1917. Johan Turi s verk har översatts till bland annat tyska, engelska, franska, finska, ungerska under åren och så sent som 2002 till japanska. Boken utkom även på norska 2011.

Turi var den första samiska författaren som skrev på samiska och den förste same som gav ut en bok om samerna. Boken var således banbrytande genom att vara den var den första boken om samiskt liv, skriven på samiska av en same.

Man kan undra varför Turi hade en önskan att utge en bok?

Det var ju en högst ovanlig tanke i början av 1900-talet och än mindre möjligt att genomföra. Vid Johan Turis levnad var synen på samer inte så positiv och full av fördomar. Turi ville därför själv ta initiativ till att sprida information och kunskap om samerna. Hans erfarenhet var att samerna var sedda som ett problem. Turi trodde att situationen skulle förbättras för samerna om svenska staten och myndigheterna bara förstod samerna. Då skulle myndigheterna förändra sin politik. Det som står emot Johan Turis tankegång är att hans bok utgavs ursprungligen på samiska och danska. Samiska och danska läses ju inte direkt av svenska myndigheter. Å andra sidan vad hade Turi för alternativ?

Boken är huvudsakligen en berättelse om de renskötande samernas liv. Men boken tar även upp ämnen som samisk folktro, traditionell samisk folkmedicin och om andra nordiska folks inflyttning till Sameland. Boken är illustrerad med teckningar som Turi gjorde själv.

Samisk Historieblogg
Samernas ursprung

I boken Muitalus sámiid birra tar Johan Turi upp samernas ursprung. Turi är själv helt övertygad om varifrån samerna kommer och förklarar samernas ursprung med att de alltid bott i Sameland. Enligt Turi har alla andra folkgrupper invandrat till Sameland efter samerna och under senare tid.

I ett avsnitt, som av flera recensenter tolkats som en politisk pamflett, beskriver Johan Turi sitt eget folk som ”Samelands okända varelser”.  Avsnittet beskriver kolonisation av Sameland och har egna värderingar om  samerna utan kunskap om vare sig det land de koloniserar eller dess folk.

Det ska också nämnas att Professor Israel Ruong (1903-1986), Uppsala universitet,  har menat att Turi i boken ”Muitalus sámiid birra”, som utkom för över hundra år sedan, sammanfattande och träffande beskriver  statens och majoritetens förhållningssätt till den samiska minoriteten, samt svenska statens minoritetspolitik ”Felbedömningarna i den statliga politiken berodde till stor del på bristande insikter i samernas levnadsvillkor”.

Samisk Historieblogg
Författaren som uppfann ett skriftspråk – Språket i Muitalus sámiid birra

Författaren fick ingen egentlig skolutbildning och än mindre lärt sig skriva på samiska. Trots detta uppfann Turi sitt eget samiska skriftspråk.

Samisk Historieblogg
Emilie Demant Hatt

Emilie Demant (Hansen), (senare Demant Hatt), växte upp på den danska landsbygden på halvön Jylland, Danmark, och studerade konst i Köpenhamn. När Emeli var 31 år, 1904, föreslog hennes syster att de skulle resa med det nya tåget ”Lappland Express” till norra Skandinavien.

Tågresan skulle komma att förändra både hennes och Johan Turis liv. Vid stationen Torneträsk steg Turi på tåget och de kom i konversation med varandra på resan till Riksgränsen. Konversationen skedde via finsk tolk där Emelie Demant förklarade att hon ville bo med samerna och Johan Turi att han ville skriva en bok.

De beslutade att hålla kontakten och Emelie Demant återvände till Köpenhamn där hon studerade samiska under professor Vilhelm Thomsson vid Köpenhamns universitet. Enligt uppgift skall detta vara den enda gång som Köpenhamns universitet hållit en kurs i samiska.

Johan Turi hjälpte Emelie Demants önskan om att få bo hos samerna. Emelie Demant fick således bo hos Johans Turis bror från juni 1907 till juli 1908. Emelie Demant hjälpte i sin tur Johans Turis önskan om att skriva en bok om samerna.

Hösten 1908 pågick ett intensivt arbete under 6-8 veckor med boken i en stuga vid Torneträsk och som resulterade i boken Muitalus sámiid birra, som utkom år 1910 i Köpenhamn på samiska med dansk översättning.

Turi-7

Andra verk av Johan Turi

Johan Turi skrev ytterligare två böcker: Sámi deavsttat – samiska texter (1920) och Duoddaris – från fjället (1931).

Samisk Historieblogg
Bevingad ord av Turi

Förutom boken ”Muitalus sámiid birra” blev Johan Turi , även känd för de bevingade orden om vad jojk är : ”Det är en konst till att minnas andra människor. Somliga minns i hat eller minns i kärlek och andra minns i sorg. Och dessa sånger begagnas också om vissa trakter och om djur, om vargen och renen och vildrenen.”

Samisk Historieblogg
Kunglig medalj

Johan Turi fick konungens medalj av guld i åttonde storleken 1934. Kunglig profil var naturligtvis Gustaf V:e. Numera är konungens medalj av guld i åttonde storleken förgyllt silver. På den tiden var den av rent guld. Det var således inte bara ett erkännande av Turi som författare det var således också en mindre förmögenhet för honom. Men, Turi sålde aldrig medaljen trots sin ringa inkomst. Det kan väl också tilläggas att Johan Turi medalj tillverkades av det rent av historiska och numera nedlagda statliga Myntverket i Eskilstuna.  Numera är kungens medaljtillverkning utlagd, som allt annat, på entreprenad fr o m 2013 till Svenska Medalj AB i Eskilstuna. Montering sker hos Kungl. Ordensjuvelerare Lars Kjellander i Stockholm.

Personligen har jag full förståelse att Johan Turi, som under sin livstid betraktades som samisk nationalskald, erhöll kungens medalj. Men, är det någon som kan förklara hur Sameminister Alice Bah Kuhnke erhöll samma medalj år 2013?

Hur såg medaljen ut på den tiden? Ja, den såg ut så här.

Om du är intresserad av medaljer kan jag rekommendera Medaljbloggen 

Kungens egen medaljsida finns här.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Vad kan ha gjort att Turi drömde att utge en bok?

Att vara en vanlig jägare och renskötare, samt vilja utge en bok i början av 1900-talet måste ha varit en högst ovanlig tanke.  Än ovanligare måste det ha varit att genomföra tanken. Att dessutom vilja utge en bok på samiska som inte hade något officiellt skriftspråk eller läsekrets för 106 år sedan! Kanske de båda samiska författarna Johan Turi och Anders Fjellner, (Om Fjellner se tidigare blogginlägg), hade en gemensam orsak och drivkraft?

Lars-Nila Lasko

– Historien upprepar sig därför att ingen lyssnar

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Varifrån kommer samerna av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg
Johan Turi och samernas ursprung
Johan Turi-A
Johan Turi 

Johan Turi (1854-1936)

Man har inte hört, att lapparna skulle ha kommit hit någonstädes ifrån. Lappen har varit en urgammal invånare överallt här i Lappland, och då lappen fordom bodde här vid havskusten, då fanns det inte en enda annan inbyggare vid havskusten, och då var det lapparna gott att vara. Och lapparna ha också fordom bott överallt på den svenska sidan. Då fanns det inte bönder någonstädes; lapparna visste inte av att det fanns andra människor än de själva.

Johan Turi   (Turi, Johan, ” Muitalus sámiid birra” ,En bok om samernas liv” 1910)

Samisk Historieblogg
Samerna kommer från Sameland enligt Johan Turi

Johan Turi förklarar samernas ursprung med att de alltid bott i Sameland och att alla andra folkgrupper har invandrat till Sameland efter samerna och under senare tid.

Samisk Historieblogg
Samerna ursprung ifrågasätts årligen

Men, Johan Turis förklaring om samernas ursprung delas inte av alla. Samernas ursprung har länge varit en omdiskuterad fråga….och är det fortfarande. Varje år kan man läsa insändare i Norrlandspressen, på olika bloggar och diskussionsforum om att samerna borde åka hem till Kina och Mongoliet, att de invandrat till Sverige nyligen österifrån eller att de inte är ett urfolk i Sverige, (Se tidigare blogginlägg om internetadresser på olika inlägg om samernas ursprung).

Samisk Historieblogg
Johan Turi har en poäng om samernas ursprung

Johan Turis förklaring är inte så dum.  Bland historiker och i forskarvärlden råder en stor enighet att samerna varit i Norden och nordvästra Ryssland åtminstone över flera tusen år.

Samernas ursprung blir dock mer komplicerat om man går tillbaka mer än 3000 år i tiden till år 1000 före vår tidräkning och tiden innan dess. För att förstå tidsperspektivet skall man sätta detta i relation till exempelvis svenska språket uppstod 2000 år senare än samiskan, d.v.s. omkring år 800. Detta var en tid före fornnordiskan, gotiska, lombardiska och andra äldre germanska språk uppstod. Vi talar om tiden för när urgermanska talades för att komma till tiden när det är komplicerat att förstå samernas och samiskans ursprung.

I kommande inlägg skall jag närmare gå in på samernas ursprung, olika teorier och fakta.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Har varje folkgrupp en pipeline tillbaka till istiden?

Etnicitet är egentligen en intellektuell konstruktion som dessutom förändras över tiden och utvecklas i kontaktytan mellan olika grupper. Dagens etniska karta kanske kan inte överföras 10 000 år tillbaka eller kan den?

Lars-Nila Lasko

– Vi lär av historien, att vi inte lär någonting av historien

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp!

Banner-Blue 468x60

Dagen i dag är resultat av tusentals år av historia!

Lars-Nila Lasko

De historiska kunskaperna hjälper oss att finna fotfäste i en värld som oavlåtligt förändras
men är fylld av oföränderligt mänskliga frågor.
– Sten Carlsson

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Anders Fjellner och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Anders Fjellner och samernas ursprung

Anders Fjellner skapade, som det får förstås, det mytologiska eposet ”Solens och månens söner och döttrar” som handlar om samernas ursprung. Fjellner själv menade att det var nedteckning av en äldre jojk från Kemi lappmark, Finland. (Se föregående inlägg på denna blogg).

Fjellner själv var övertygad att samerna var det första folk som kom att bebo Norden. Enligt Fjellner hade samerna invandrat från den europeiska kontinenten söderifrån och kom till det öde Skandinavien. Det framgår av ett annat epos av Anders Fjellner om samernas ursprung. Enligt Fjellner var även detta epos en nedteckning av en gammal samisk legend.

 250px-Fjellner_kolt

Anders Fjellner

 

Vem var Anders Fjellner

Anders Fjellner föddes den 18 september 1795, vid Länsmansstenen på det kala Rutfjället, i närheten av Tänndalen i Härjedalen under namnet Anders Thomasson, enligt kyrkböckerna. Han växte upp i en renskötarfamilj och fadern hette Thomas Jonsson och modern Märta Andersdotter. De flyttade mellan sommarbetet i Norge och vinterbetet vid Hede i Sverige årligen.

Vid 9 års ålder förlorade dock Anders Fjellner sin far år 1804. Han togs därför omhand av nära släktingar och fick av dessa lära sig läsa.

Samisk Historieblogg

Grundskolestudier vid svensk assimilationsskola

Anders Fjellner skickades av anhöriga året efter att fadern gått bort, dvs. år 1805, till den ”stora” staden Östersund, Jämtland. Där och påbörja han studier vid Frösö Trivialskola. Studierna skulle komma att förändra hans liv från en tilltänkt renskötarbana till teolog och poet.

Samisk Historieblogg

Frösö Trivialskola (Grundskola med undervisning i tre ämnen)

I 1561 års kyrkoordning finns den första ansatsen till allmän skolstadga att ersätta de tidigare försvunna katolska skolorna från medeltiden. 1561 års kyrkoordning följdes av stadganden år 1575 om en skola skulle finnas i varje stad. Den grundläggande skolutbildningen var uppdelad i en enklare ”Trivialskola” med undervisning i ”Trivium”, (undervisning i tre ämnen), och ett ”Gymnasium”. Trivialskola var således en enklare läroanstalt med undervisning i tre ämnen grammatik, dialektik (logik) samt retorik. Trivium kommer från latinet och betyder där tre vägar möts (”tri” dvs. tre och ”via” dvs väg). Precis som det låter på läroämnena ledde Trivialskolorna ofta till utbildning av präster. Så skulle också komma att ske med Anders Fjellner.

Utbildning av samer till präster var ett ytterligare verktyg, förutom grundskolan, i svenska statens kolonisationspolitik för att assimilera samerna till svenskar.

Samisk Historieblogg

Jämtlänningar och samer skulle försvenskas genom grundskolan

Frösö Trivialskola var en enklare grundskola och öppnades för elever första gången år 1679. Beslutet om att inrätta skolan togs dock redan år 1674 som ett politiskt verktyg att försvenska norrmännen och samerna i området. Jämtland och Härjedalen hade under lång tid varit en norsk provins. Det är kanske därför som minnesstenen över Frösö Trivialskola vid Stocke på västra Frösön har texten ”Hinc lumen ortum Jemtlandiam illustravit” (Härifrån strålade ljuset ut över Jämtland). Det som finns kvar av skolans byggnader är det s.k. Zetterströmska biblioteket från 1833 och som numera är ett museum.

Samisk Historieblogg

Från Anders Thomasson till Anders Fjellner

Under tiden vid Frösö Trivialskola byter Anders Thomasson namn till Anders Fjellner. I vissa dokument förekommer namnet Anders Thomasson Fjellner.

Samisk Historieblogg

Gymnasietid med Lars-Levi Laestadius och långa vandringar

Efter Frösö Trivialskola i Östersund fortsatte Anders Fjellner studier vid Härnösands gymnasium. Studierna bedrevs vintertid och varje sommar vandrade Anders Fjellner till fots från Härnösand till Härjedalen för att besöka modern och att hjälpa till syskonen i renskötseln.

Åren 1816-1818 var även den kände väckelsepredikanten och prästen Lars-Levi Læstadius studerande vid Härnösands gymnasium. Lars-Levi Læstadius var same från Jäckvik, Arjeplog, Norrbottens län. Under denna tid fick Fjellner för första gången lära känna Læstadius.

Min farfars farfars far Lars P. Tjånk Lasko (1788-1855) hade hand om  Lars-Levi Læstadius far bergsfogden Carl Læstadius (1746-1832)  och hans familjs renar (Skötesrenar) fram till Söndagen den 9:e september 1827. Lars-Levi Læstadius far  Carl Læstadius hade totalt 105 renar hos Lars Lasko, dvs en relativt stor renhjord. Årsavgiften till Lars Lasko för att han tog hand om Carl Læstadius renar var på den tiden 4 Riksdaler Banco per år. I tillägg erhöll Lars Lasko skattebefrielse från såväl statlig skatt, ”Kronoutskylderan”, som kommunal skatt, ”Socknetungan” för detta. Sköteslegan 4 Riksdaler Banco per år var en ganska liten summa. Årsavgiften för skötesrenar i skogssamiskt område år 1827 låg normalt på 12 Riksdaler Banco per år . (Se Petrus Laestadius Journal s. 448).

Samisk Historieblogg

Högre studier vid Uppsala universitet

Fjellner skrev in sig vid Uppsala universitet den 3:e april 1818. Fjellner avbröt dock studierna år 1820 och kom inte att prästvigas förrän långt senare.

Samisk Historieblogg

Missionär i nordligaste Sverige

Anders Fjellner förordnades år 1821 som vikarierande missionär i Jukkasjärvi och Karesuando ”lappmarksdistrikt” som det hette.

Samisk Historieblogg

Prästvigning i Härnösand

Fjellner prästvigdes den 23:e augusti år 1828 i Härnösand.

Samisk Historieblogg

Nya kyrkliga tjänster

Anders Fjellner utnämndes efter prästvigningen till adjungerande pastor i Jukkasjärvi och till vakans-predikant, samt tjänsteförrättare i kyrkliga ärenden, (Curam gerens).

Fjellner innehade även pastorsgöremål i Karesuando från 1:a maj 1838 till och med december 1841. Lars Levi Læstadius tillträdde den 1:a maj 1826 sin kyrkoherdetjänsten i Karesuando efter att ha varit  vice pastor i födelsesocknen Arjeplog och missionär ett år bland samerna i Piteå Lappmark. Lars Levi Læstadius hade inte ansökt om lediga tjänsten utan ansökan inlämnades i Læstadius namn utan hans vetskap av biskop Erik Abraham Almquist. Intressant är att Anders Fjellner inte verkar ha tagit intryck av Læstadius och aldrig omnämner väckelsepredikanten i sina verk eller skrifter.

Samisk Historieblogg

Språkkunskaper och tolk vid domstol

Här lärde han sig såväl finska som nordsamiska. Fjellners modersmål var sydsamiska. Anders Fjellners språkkunskaper gjorde att han anlitades som tingstolk i nordsamiska och finska från december år 1835 till april månad år 1842.

Samisk Historieblogg

Äktenskap

I Karesuando mötte han Christina Päiviö, (Päivadtj enligt kyrkböckerna), som han gifte sig med år 1839. Christina Päiviö, (dotter till Petrus Persson Peiviö (1777-1857) och Elsa Rasmidotter Kitti (1781-1868),  föddes den 18:e oktober i Kongama, Enontekiö kommun och avled i Sorsele 10:e september 1876 i Sorsele. I och med äktenskapet blev Anders Fjellner renskötare på nytt.

fjellner-small

Anders Fjellner

 

Vådlig färd

Anders Fjellners utnämndes den 24:e februari. 1841 till pastor i Sorsele. Men det skulle dröja till den 1:a maj 1843 innan han tillträdde pastorstjänsten.

Flytten från Jukkasjärvi på omkring 45 mil, (Fågelvägen bara 29 mil), var minst sagt vådlig. Före flytten sålde och slaktade Anders Fjellners ut sin renhjord och behöll 11 körrenar. Med dessa 11 körrenar påbörjades en 6 veckor lång färd med hustru och barn. Färden gick med renrajd över tidvis svaga isar och Fjellner med familj var flera gånger nära att omkomma på färden.

Ankomsten till Sorsele har målande fångats av författaren Ernst Manker i sin bok ”Vägen går krokigt” med orden ”Man väntade, helt naturligt, att kyrkoherden skulle komma den enda för herremän farbara vägen till Sorsele, uppför Vindeldalen , skjutsad med frustande hästar . Så ivrig t spejade man utefter stora vägen, att man inte lade märke till en liten lapprajd, ett tiotal renar med akjor, som ringlade fram ur skogen, förrän denna var inne i byn. Ur den första akjan reste sig en liten lapp som lappar mest. Det var kyrkoherde Anders Fjellner. I en annan akja satt prästfrun . Barnungar och bohag fyllde akjorna för övrigt . De goda Sorseleborna kände sig nog besvikna, men det var nu inte värt att låtsas om. Duktigt var de t i alla fall att ha kört över fjäll, skog och myr väl sjuttio mil . Han färdades som sina fäder…

Samisk Historieblogg

Separatister till angrepp

Fjellner tjänstgjorde som präst i Sorsele, Västerbotens län, livet ut som kyrkoherde. Dock var tiden i Sorsele inte allt för enkel. Främst mötte han ett kraftigt motstånd av de kristna separatisterna eller som de kallades Sorseleläsarna. Separatisterna anmälde flera gånger Fjellner till domkapitlet. Något som gjorde att han var tvungen att bege sig till fots till den stora staden Härnösand för att besvara anklagelserna.

Den nya kyrkohandboken och psalmboken som utkom 1819 ledde till stort missnöje hos en grupp som kom att kallas ”Separatisterna” eller ”Sorseleläsarna”. Dessa menade att de sk. ”Nyböckerna” var ”Djävulens verk” skapade av människor  och spred inte Guds ord. År 1840 drogs Sorseleläsarna inför rätta, anklagade för grov smädelse av Gud. Rättegången skulle dock ta lång tid från Tingsrätt till hovrätt för att slutligen 1852 avskrivas. Sorseleläsarnas främsta förespråkare var Margareta Sophia Mårtensdotter, (1804-1883), eller som hon kallades ”Mor Greta” från  byn Grundträsk, (idag Krutträsk).

Samisk Historieblogg

Tänketallen och Minnesstenen

Fjellner dog den 22:a februari 1876 i Sorsele. Som alla andra präster i Sorsele begravdes han närmast bakom koret på Sorsele kyrkas östra sida vid prästernas gravar. En gammal smal sten visar platsen för kyrkoherde Anders Fjellners grav.

Anders Fjellners ”tänketall” växer än idag precis utanför kyrkogårdsstaketet och som han ofta satt uppe i när han författade sina predikotexter.

I Sorsele invigdes en minnessten söndagen den 20 juli 2014 kl. 11.00 till minne av Anders Fjellner.

Lars-Nila Lasko

History is a poem written by Time upon the memories of man
– Percy Bysshe Shelley

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan