Anders Fjellner
Samiska skapelseberättelsen
om
Solens och Månens söner och döttrar
”En sägen har sagt,
En saga har sjungit:
fjerran bortom fasta stjernan,
vester ut om sol och måne,
fanns i lafvar guld och silfver,
ärilstenar, sänkesstenar;
guldet blänker, silfver skiner,
Jöklar sina bilder spegla;
Solar, månar, stjernor skina,
Le åt sina spegelbilder.
Solens son sitt fartyg löser,
Tar ombord förnärmste männen.
Vinden uti seglen blåser,
Sjörätt drifver båten frammåt;
Vågorna fly undan vinden,
Rullande de vrida styråran,
Östanvinden bringar båten
Förbi månen, förbi solens
glänsande och runda skifva.
Sol och måne blifva mindre
Än den fasta stjernan, denna
Större blir än stora solen,
Rodnande med andra strålar,
bländande med annat skimmer,
År de höllo på att segla,
slogo vågorna med skeppet,
klämtade mot färjan böljor,
Sist ur vågen stiger landet,
sist sig öppnar jättestranden
skymtar fram för ögat, glänser.
Jättens unga dotter, blinde
Gubbens enda sömmarinna,
vid ett näfverbloss på stranden…”
Så börjar det samiska eposet om samernas ursprung.
Poemet handlar om solsönernas frieri till jättarnas land och den samiska skapelseberättelsen om samerna som barn till solen och månen.
Samiskt poem som syns i alla samiska nationalsymboler
Sydsamen Anders Fjellner har med poemet satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. De 4 färgerna representerar de vanligaste samiska färgerna som finns i samedräkter i Norge, Finland, Ryssland och Sverige. (I en efterkonstruktion har intolkats att de fyra färgerna representerar att samerna bor i 4 länder och cirkeln att samerna, trots detta, är förenade i ett folk. I en ytterligare efterkonstruktion har Sametinget i Sverige försökt uttolka den samiska flaggans färgers betydelse. Lycksele kommun har gjort en annan tolkning av färgerna i samernas flagga som att de ”symboliserar de fyra elementen; natur, vatten, eld och sol. Cirkeln är en symbol för andlighet…”. Sorsele kommun menar ”Färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna”). Det är uppenbart att den samiska flaggan har blivit mytomspunnen!
Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Samen Nils-Aslak Valkeapää, som var finsk medborgare, hedrades med statsbegravning i Norge.
Likaså finns spår av Anders fjällner i samernas nationalsång ”Sámi soga lávlla”;
”Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!”
”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”
År 1986 utsågs Sámi soga lávlla som den officiella samiska nationalsången. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Ett samiskt nationalpoem skapas
Inför konungafesten i Gillesnuole, Sorsele, den 9:e juli 1843 skrev Anders Fjellner poemet om ”Solens söner”. Poemet publicerades första gången i Norrlands Tidningar den 2:a september 1843 och på tyska 1849 ” Sonnensöhne. Éin episches Ge-dicht der Lappen”. Poemet publicerades i en rad tidningar såväl inom Sverige som utomlands som i S:t Petersburger Zeitung och Helsingfors Morgonblad, samt i ett flertal böcker.
Samisk legend
Anders Fjellner själv menade att poemet bygger på en av honom nedtecknat jojk av samen Leuhnje i Torne Lappmark. Poemet skulle i så fall kunna bygga på en samisk legend. Några dokument av Fjellner har dock inte bevarats. Det har skapat svårigheter i dels tolkning av verkets innebörd liksom att flera översättningar finns. Dock är det mest sannolika, enligt min mening, att Anders Fjellner själv står som författare till poemet. Hur som helst, om inte Anders Fjellner nedtecknat en samisk legend så har han skapat en samisk legend.
Anders Fjellner
Anders Fjellner – Samisk nationalskald
Sameprästen Bo Lundmark kallar Anders Fjellner för samernas Homeros i sin doktorsavhandling, Uppsala universitet 1982,”Baeivi Mánno Nástit – Sol och månkult samt astrala och celesta föreställningar bland samerna”. Lundmark har även publicerat en bok om poemet ” Anders Fjellner – samernas Homeros – och diktningen om solsönerna” 1979.
Anders Fjellner är utan tvivel samernas största poet och nationalskald.
Översättningar av poemet
Anders Fjellner, som var sydsame och talade sydsamiska, tjänstgjorde under lång tid i norra Sverige och lärde sig nordsamiska. Poemet är skrivet på en blandning av nord- och sydsamiska. Detta har gjort att det finns flera översättningar och därmed olika tolkningar av dikten. Ovan översättning är en av de ursprungliga medan exempelvis Sameprästen Bo Lundmark har en något annorlunda översättning i sin bok om Anders Fjellner.
.
Poemets innebörd
Vid en första anblick ser dikten ”Solsönerna” enkelt ut att förstå. ”Fasta stjärnan” är utan tvekan polstjärnan. Men vad menas med ”Solsidans folk” och ”Månsidans folk” för att ta några exempel? Kan det handla om folk från ett soligare och sydligare område (Solsidans folk) och ett annat folk från ett vintermörkare och nordligare område (Månsidans folk)?
Anders Fjellner
Andra poem om samernas ursprung
Det finns ett ytterligare samiskt poem om samernas ursprung som vållat en stor debatt när den publicerades på sin tid för över 150 år sedan. Poemet är, enligt en källa, en nedtecknad samisk legend i en jojk som talar om samernas vandringsväg norrut till ett öde land. Vandringsvägen gick, enligt legenden, över Skane (Bogbladbrosk på samiska), Vettarjaure (Vättern?) (Bråddjup sjö med höga stränder på samiska), Garraguoika, (Trollhättan?) (Stridbart/Tufft vattenfall på samiska) och Mellijaure (Mälaren?) förföljda av det ofredande folket Svialads (Svear?). Legenden utsattes för analyser, publicering och debatt på sin tid. Legenden skall jag återkomma till senare i denna blogg!
Bloggfråga
Har legender eller gamla sagor betydelse för dagens samhälle?
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 