Vem var Johan Turi och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Turi-2

Johan Turi (1854-1936)

Samernas författare och samisk nationalskald

Jägaren och fiskaren Johan Turi var en av de första samiska författarna och har betraktats som en samisk nationalskald. Johans efternamn kan även skrivas Thuri, vilket han själv gjorde under senare delen av sin levnad.
Johan Turi föddes den 10:e mars 1854 i Ávži, Norge och dog den 30:e november 1936 i Jukkasjärvi församling, Sverige. På hans gravsten vid Jukkasjärvi kyrka står det med röda bokstäver ”Samernas författare”.

 

Turi-3

Muitalus sámiid birra

Johan Turi  var den förste som skrev en bok på samiska  ”Muitalus sámiid birrasom publicerades 1910 med dansk översättning. Den svenska översättningen kom sex år senare 1917. Johan Turi s verk har översatts till bland annat tyska, engelska, franska, finska, ungerska under åren och så sent som 2002 till japanska. Boken utkom även på norska 2011.

Turi var den första samiska författaren som skrev på samiska och den förste same som gav ut en bok om samerna. Boken var således banbrytande genom att vara den var den första boken om samiskt liv, skriven på samiska av en same.

Man kan undra varför Turi hade en önskan att utge en bok?

Det var ju en högst ovanlig tanke i början av 1900-talet och än mindre möjligt att genomföra. Vid Johan Turis levnad var synen på samer inte så positiv och full av fördomar. Turi ville därför själv ta initiativ till att sprida information och kunskap om samerna. Hans erfarenhet var att samerna var sedda som ett problem. Turi trodde att situationen skulle förbättras för samerna om svenska staten och myndigheterna bara förstod samerna. Då skulle myndigheterna förändra sin politik. Det som står emot Johan Turis tankegång är att hans bok utgavs ursprungligen på samiska och danska. Samiska och danska läses ju inte direkt av svenska myndigheter. Å andra sidan vad hade Turi för alternativ?

Boken är huvudsakligen en berättelse om de renskötande samernas liv. Men boken tar även upp ämnen som samisk folktro, traditionell samisk folkmedicin och om andra nordiska folks inflyttning till Sameland. Boken är illustrerad med teckningar som Turi gjorde själv.

Samisk Historieblogg
Samernas ursprung

I boken Muitalus sámiid birra tar Johan Turi upp samernas ursprung. Turi är själv helt övertygad om varifrån samerna kommer och förklarar samernas ursprung med att de alltid bott i Sameland. Enligt Turi har alla andra folkgrupper invandrat till Sameland efter samerna och under senare tid.

I ett avsnitt, som av flera recensenter tolkats som en politisk pamflett, beskriver Johan Turi sitt eget folk som ”Samelands okända varelser”.  Avsnittet beskriver kolonisation av Sameland och har egna värderingar om  samerna utan kunskap om vare sig det land de koloniserar eller dess folk.

Det ska också nämnas att Professor Israel Ruong (1903-1986), Uppsala universitet,  har menat att Turi i boken ”Muitalus sámiid birra”, som utkom för över hundra år sedan, sammanfattande och träffande beskriver  statens och majoritetens förhållningssätt till den samiska minoriteten, samt svenska statens minoritetspolitik ”Felbedömningarna i den statliga politiken berodde till stor del på bristande insikter i samernas levnadsvillkor”.

Samisk Historieblogg
Författaren som uppfann ett skriftspråk – Språket i Muitalus sámiid birra

Författaren fick ingen egentlig skolutbildning och än mindre lärt sig skriva på samiska. Trots detta uppfann Turi sitt eget samiska skriftspråk.

Samisk Historieblogg
Emilie Demant Hatt

Emilie Demant (Hansen), (senare Demant Hatt), växte upp på den danska landsbygden på halvön Jylland, Danmark, och studerade konst i Köpenhamn. När Emeli var 31 år, 1904, föreslog hennes syster att de skulle resa med det nya tåget ”Lappland Express” till norra Skandinavien.

Tågresan skulle komma att förändra både hennes och Johan Turis liv. Vid stationen Torneträsk steg Turi på tåget och de kom i konversation med varandra på resan till Riksgränsen. Konversationen skedde via finsk tolk där Emelie Demant förklarade att hon ville bo med samerna och Johan Turi att han ville skriva en bok.

De beslutade att hålla kontakten och Emelie Demant återvände till Köpenhamn där hon studerade samiska under professor Vilhelm Thomsson vid Köpenhamns universitet. Enligt uppgift skall detta vara den enda gång som Köpenhamns universitet hållit en kurs i samiska.

Johan Turi hjälpte Emelie Demants önskan om att få bo hos samerna. Emelie Demant fick således bo hos Johans Turis bror från juni 1907 till juli 1908. Emelie Demant hjälpte i sin tur Johans Turis önskan om att skriva en bok om samerna.

Hösten 1908 pågick ett intensivt arbete under 6-8 veckor med boken i en stuga vid Torneträsk och som resulterade i boken Muitalus sámiid birra, som utkom år 1910 i Köpenhamn på samiska med dansk översättning.

Turi-7

Andra verk av Johan Turi

Johan Turi skrev ytterligare två böcker: Sámi deavsttat – samiska texter (1920) och Duoddaris – från fjället (1931).

Samisk Historieblogg
Bevingad ord av Turi

Förutom boken ”Muitalus sámiid birra” blev Johan Turi , även känd för de bevingade orden om vad jojk är : ”Det är en konst till att minnas andra människor. Somliga minns i hat eller minns i kärlek och andra minns i sorg. Och dessa sånger begagnas också om vissa trakter och om djur, om vargen och renen och vildrenen.”

Samisk Historieblogg
Kunglig medalj

Johan Turi fick konungens medalj av guld i åttonde storleken 1934. Kunglig profil var naturligtvis Gustaf V:e. Numera är konungens medalj av guld i åttonde storleken förgyllt silver. På den tiden var den av rent guld. Det var således inte bara ett erkännande av Turi som författare det var således också en mindre förmögenhet för honom. Men, Turi sålde aldrig medaljen trots sin ringa inkomst. Det kan väl också tilläggas att Johan Turi medalj tillverkades av det rent av historiska och numera nedlagda statliga Myntverket i Eskilstuna.  Numera är kungens medaljtillverkning utlagd, som allt annat, på entreprenad fr o m 2013 till Svenska Medalj AB i Eskilstuna. Montering sker hos Kungl. Ordensjuvelerare Lars Kjellander i Stockholm.

Personligen har jag full förståelse att Johan Turi, som under sin livstid betraktades som samisk nationalskald, erhöll kungens medalj. Men, är det någon som kan förklara hur Sameminister Alice Bah Kuhnke erhöll samma medalj år 2013?

Hur såg medaljen ut på den tiden? Ja, den såg ut så här.

Om du är intresserad av medaljer kan jag rekommendera Medaljbloggen 

Kungens egen medaljsida finns här.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Vad kan ha gjort att Turi drömde att utge en bok?

Att vara en vanlig jägare och renskötare, samt vilja utge en bok i början av 1900-talet måste ha varit en högst ovanlig tanke.  Än ovanligare måste det ha varit att genomföra tanken. Att dessutom vilja utge en bok på samiska som inte hade något officiellt skriftspråk eller läsekrets för 106 år sedan! Kanske de båda samiska författarna Johan Turi och Anders Fjellner, (Om Fjellner se tidigare blogginlägg), hade en gemensam orsak och drivkraft?

Lars-Nila Lasko

– Historien upprepar sig därför att ingen lyssnar

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s