Vem var Olaus Stephani Graan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Varifrån kommer samerna?

En av de första som försökte utreda samernas ursprung var prästen Olaus Graan. Han försökte göra jämförelser med de folk som bodde omkring samerna. Olaus Graans slutsats om samernas ursprung baserat på fysiskt utseende och karaktärsdrag skulle kanske inte accepteras i dag.

Olaus Graan var övertygad om att samerna härstammar från det ryska folket. I  handskriften ”Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Ursprung så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande” försökte Graan bevisa att samerna härstammar från ryssarna. I dag skulle man inte kunna kalla hans handskrift för en ”fullkomlig beskrivning” av samernas ursprung. Bevisningen består av 17 punkter ryska och lapska karaktärsdrag som jämförs. Det var alltså frågan om huvudsakligen fysiska jämförelser mellan ryssar och samer.

Nu tror jag inte du vill veta vilka karaktärsdrag som Olaus Graan använde. Om du själv använder samma karaktärsdrag så skulle du säkert tro att du var släkt med din granne? Med andra ord så säkert var Graans fysiologiska jämförelser!

Samisk Historieblogg
Olaus Graan från Uppland

Olaus Stephani Graan föddes år 1618 i Övre Gran, Uppland. Hans far Stefan Stephani Graan var kyrkoherde på orten och riksdagsman. Olaus kom således från ett mycket kristet hem och skulle följa sin fars fotspår vad gäller yrkesval. Olaus Stephani Graan var äldre broder till prosten Esaias Graan i Luleå.

Den 17:e september 1637 skrev han in sig vid Uppsala universitet.

Efter studierna  fick han ansvaret att vara utgivare av de svenska almanackorna åren 1647, 1648 och 1649.

Olaus Stephani Graan  blev år 1650 lektor i matematik vid Härnösands nyinrättade gymnasium. Åren 1653 och 1654 blev han rektor för skolan.

År 1656 blev han kyrkoherde och prost vid Piteå pastorat.

År 156 blev Graan även inspektor vid Piteå Trivialskola 1659. Trivialskolor kommer från latinets ”trivium” var en lägre lärdomsskola och ersattes år 1905 med realskolan.

Samisk Historieblogg
Olaus Graans publikationer

Han utgav på en ABC-bok på pitesamiska år 1667. Olaus Graan utgav även Martin Luthers ”Katekesen” år 1667 på pitesamiska och ”Korta och Enfaldiga Spörsmåhl rörande katekesen” år 1667 också på pitesamiska.

Olaus Graans samiska litteratur var dock på en mycket dålig samiska. Något som visar att han behärskade samiska – men, inte helt flytande. Detta i sin tur gör att man kan ifrågasätta hans förståelse vad hans informanter berättade för honom. Den som vill läsa hans böcker på pitesamiska bör tänka på att Graan använder Z för s eller ts, Zi för sje-ljud, gg fött tje-ljud och bm i växlande situationer som gör att ord får ibland andra betydelser. Själv undrar jag varför Pitesamerna accepterar den Lulesamiska alfabetet i stället för den nordsamiska med

Á áČ čĐ đŊ ŋŠ šŦ ŧ, och  Ž ž

… då hade allt läsande varit så mycket lättare. Det ska sägas att Lulesamerna krävde  i den samepolitiska debatten svenska bokstäver. Argumentet var att skrivmaskinens svenska bokstäver gjorde allt möjligt och det var det senaste tekniska modet. Nu ve vi att skrivmaskinens dagar är över. Sametingen i Norge och Sverige har nu dessutom nu bestämde att Pitesamiskan skulle följa Lulesamisk ortografi utan att ens höra Pitesamerna. Tala om demokrati? Därför finns inte Á áČ čĐ đŊ ŋŠ šŦ ŧ, och  Ž ž inte i Pitesaniskan. Pitesamerna fick således inte ens bestämma i saken. Inte ens Piteå kommun fick yttra sig i saken – Vad nu de skulle ha med språket att göra?

Samisk Historieblogg
Släng skrivmaskinen i väggen

Så råkar du ha kvar en svensk skrivmaskin – Så släng den i väggen. Nu har dessutom  Sametingen i Norge och Sverige bestämde att Pitesamiskan skall följa luesamiska alfabetet, dvs det svenska alfabetet? Hur smart var det!

Samisk Historieblogg
Olaus Graan – En kyrkoherde i fejd med alla

Vid biskopsvisitationen 1659 erhöll han anmärkningar liksom av de kungliga kommissarierna Erik Sparre och Lorentz Creuts visitation i Piteå år 1668. En överenskommelse om bättring upprättades som dock inte fullföljdes. Det fick Piteås borgmästare, stadens råd och allmoge  att inlämna en klagoskrift med 18 anklagelsepunkter till Härnösands konsistorium den 17:e juli 1669. Anklagelserna var att Graan tog för mycket betalt än som var stadgat, förkortat predikodagar och haft obegripliga predikningar, förstört inventarier m.m.

Samisk Historieblogg
Prosten Olaus Graan stoppade flytt av Piteå till Skellefteå

Suecia_2-072_;_Piteå_Civitas_Vetus

Piteå, dvs Öjebyn, omkring 1690 ur Suecia antiqua et hodierna.

Piteå är av samiskt ursprung med ordet Biđon eller Bite och tillägget ”å”.

Tillägget ”å” gjordes av länsstyrelsens byråkrater på ett flertal orter som Torniå (idag Tornio), Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå för att försvenska de samiska ortsnamnen. Tillägget å har dock aldrig slagit igenom på ortsbefolkningen som fortfarande säger Torne, Lule, Skellefte, Pite och Ume.

Vad Piteå egentligen betyder är inte klarlagt. Min egen teori är att orterna fick namn efter älvarna.

Likadant fick, enligt min egen teori, områdena namn efter älvarna som Pite Lappmark, Lule Lappmark, Torniå Lappmark osv.

Den mest vedertagna betydelsen av det Pitesamiska namnet är att namnet Pite beskriver älvens stränder och har betydelsen brant backe eller brant brink. Piteälven är ju en mycket stridbar älv med många branta stränder. Hur som helst är historiska namn ofta svåra att tyda och jag lämnar betydelsen av Piteå till språkforskarna.

Vad som gör det extra svårt med pitesamiska namn är att FN deklarerat att Pitesamiskan är en av världens mest hotade språk och ett av de minsta i världen. Det är alltså få som talar pitesamiska i dag och kan förklara historiska samiska namn.

Piteå grundades år 1620 av endast 44 nybyggare som bosatte sig runt Öjebyns kyrka. Öjebyns kyrka hade tidigare byggts av bönderna. Den samiska familj som hade sitt Lappskatteland i området fick flytta på sig.

Häpnadsväckande, kan man tycka, att Kung Gustav II Adolf  gav den lilla byn stadsprivilegier året därpå, dvs år 1621. Piteå firar sitt 400 års jubileum den 12 maj 2021.

Piteå var på den tiden inte en stad i dagens mening, utan en mindre by. Stadsprivilegier gavs med syfte att knyta allmogehandel och samehandeln i Pite lappmark till den nya staden.

Första stadsbranden inträffade år 1652. Piteå ödelades nästan helt i en stor brand i juli år1666. Landshövdingen ville därför flytta staden till Kåge, utanför Skellefteå, i Västerbotten. Olaus Graan lyckades dock stoppa förslaget och Piteå återuppbyggdes år 1668 på sin nuvarande plats på Häggholmen med bättre hamnläge.

Ursprungliga staden Piteå låg således i Öjebyn och inte där nuvarande Piteå ligger. Torget i Piteå är från 1600-talet och är ett av två torg från denna tid som finns kvar i Sverige.

Samisk Historieblogg
Öjebyns kyrka

antependium-ojeby

I Öjeby kyrka finns inga medeltida inventarier. Dessa förstördes av prosten Olaus Stephani Graan, som antas ha velat befria kyrkan fri från katolska inventarier. Kyrkan har däremot ett värdefullt antependium, (Duk som täcker altaret), från år 1589.

Olaus Stephani Graan avled år 1689 och finns begraven i Öjebyns kyrka.

Han ska inte förväxlas med Olaus Stephani Graan, som var född  i Ume lappmark, troligen död 1690, var kyrkoherde i Lycksele församling 1673–1690.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Kan man göra fysiska jämförelser mellan folkgrupper för att fastställa ett folks ursprung?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s