Varifrån kommer samerna?
Samernas ursprung har intresserat allmänheten åtminstone sedan Johannes Schefferus tid på 1600-talet. Schefferus försökte göra jämförelser med de folk som bodde omkring samerna. Schefferus slutsats om samernas ursprung baserat på fysiska drag, som kroppsbyggnad och hårfärg skulle kanske inte accepteras i dag. Men, fortfarande flera hundra år efter Schefferus tid är fortfarande samernas ursprung en omdiskuterad fråga.
Verket Lapponia
Verket Lapponia betraktas som det första större beskrivningen av samerna. Tidigare hade korta beskrivelser eller berättelser om samerna hade utgetts av främst missionärer i Sameområdet. Lapponia utgavs på latin år 1673 av Johannes Schefferus (1621 – 1679).
Lapponia ger en bred skildring i 35 kapitel om samernas levnadssätt, byggnationer, näringsliv, religion och kultur från kläder till barnuppfostran.
Johannes Schefferus Lapponia är en sammanställning av rapporter från präster i Lappland om samerna. Prästerna i de olika ”Lappmarkerna” fick nämligen i uppdrag att rapportera in etnologiska beskrivningar av samerna. (Se Bidrag till kännedom om de svenska folkmålen och svenskt folkliv; 17:1-6 / utgivna av K.B. Wiklund. – Uppsala 1897-1905. – Rapporter om Lappland och lapparna av S. Rheen, O. Graan med flera). Schefferus var således aldrig själv i Lappland och nedtecknade berättelser om samerna som många kanske tror. Rapporterna från prästerna tillsammans med historiska källor som Olaus Magnus och uppgifter från några studenter i Uppsala med samisk härkomst, samt insamlade föremål utgjorde underaget för verket.
Förutom de rapporter som de olika prästerna ålades att inkomma med till Schefferus hade han tillgång till att studera samiska föremål i såväl Antikvitetskollegiets, De la Gardies samlingar och i sitt eget privata museum. Antikvitetskollegiet hade en särskild samisk samling bestående år 1693 av bl.a. en stor schamantrumma, 6 mindre schamantrummor, sten seijte, 4 samiska seijtar av trä, ackja m.m.). Schefferus hade naturligtvis tillgång till skriftliga källor som Olaus Magnus Historia om de nordiska folken, den romerske historikern Tacitus skildring av Germanien och dess invånare samt de medeltida nordiska författarna Saxo Grammaticus, Snorre Sturlasson och Ericus Olai.
Sveriges krig i Europa
1600-talets Europa präglas av en värld med mycket stark kristen gudstro, inkvisitionen inom katolska kyrkan och häxprocesser i de protestantiska länderna, konflikter mellan katoliker och protestanter, samt religionskrig som trettioåriga kriget (1618–1648). Sverige deltog även i ett stort antal andra krig under 1600-talet i Europa.
Sveriges krigsvinster berodde på samisk magi
Före utgivningen av Lapponia fanns i Sydeuropa och bland fiendeländer en allmän uppfattning att Sveriges krigsvinster berodde på samernas svarta magi. I Tyskandpublicerades pamfletter om Sveriges segrar berodde på samernas övernaturliga konster. Detta betraktades naturligtvis som förnedrande av den svenska krigsdugligheten och äran.
Beställningsverk av svenska statsmakten
För att motverka denna uppfattning och sydeuropeisk propaganda beslutade svenska rikskanslern Magnus De la Gardie att utge en bok som sakligt beskrev samerna och deras tro. Uppdraget gick till professor i Statsvetenskap Johannes Schefferus vid Uppsala universitet att skriva boken om samerna.
De i Sydeuropa spridda skildringar om samernas övernaturliga makt var enligt Schefferus eget sätt att uttrycka saken som ”mer liknade käringfabler än sanning” (Schefferus J., Lappland / utgiven av E. Manker. – Stockholm 1956. – (Acta Lapponica ; 8). – Översatt från latin av H. Sundin; granskad och bearbetad av J. Granlund s. 32).
Arbetet med Lapponia påbörjades år 1671. Boken trycktes under hösten 1673 i Frankfurt am Main, Tyskland, på latin och översattes snabbt till olika europeiska språk som engelska, franska och nederländska. På svenska kom verket Lapponia först efter 300 år på 1956 under namnet ”Lappland”. Det skall omnämnas att utgivningarna av Laponia på engelska, franska och nederländska var en kraftig nedbantad version och som huvudsakligen handlade om samisk religion, dvs om trolldom, trummor, hedendom och antikristlig verksamhet. Eftersom originalutgåvan trycktes i Tyskland kunde Schefferus själv inte korrekturläsa texten som därför kom att innehålla en mängd tryckfel. I den engelska versionen rättades många av felen till. Översättningen från latin till engelska gjordes av en ung engelsk student vid namn Acton Cremer.
I den typografiskt överlägsna franska utgåvan, Histoire de la Laponie, som trycktes i Paris 1678, är träsnitten ersatta av kopparstick, också de framställda i Paris. Kartan i den franska publikationen är utförd av den kände geografen Augustin Lubin.
Intressant kan vara att Schefferus kompletterade efter hand den tryckta texten med anteckningar i sitt eget exemplar av Lapponia som finns bevarad i Kungl. biblioteket.
Samernas ursprung
I Lapponia ägnar Johannes Schefferus ett helt kapitel om samernas ursprung. Schefferus inleder kapitlet med att konstatera att samerna inte kommer från det svenska folkslaget ”…då ingenting är mera olikt än en lapp och en svensk. Intet i kroppsform, kynne, språk, klädsel, ja intet överensstämmer hos dem”.
Samerna härstamma från finska folket
Schefferus fortsätter med att konstatera att samerna inte kunde härstamma från ryssar eller norrmän. Slutsatsen blir, enligt Schefferus, att samerna måste härstamma från finska folket ”Finnarna ha svart hår, brett ansikte och bister uppsyn, så ock lapparna”, (Schefferus, Johannes; Granlund John, Manker Ernst (1956). Lappland. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 8. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 79–81. Libris 1178624). Det här med ”bister uppsyn” gillar jag – Det är ju ett typiskt tecken man kan använda ett folks ursprung?
Bloggfråga
Kan man med fysiska drag karakterisera ett folk eller bygger det på fördommar?
Lars-Nila Lasko
Historia är i själva verket föga mer än ett register över mänsklighetens brott,
dårskaper och misslyckanden
– Edward Gibbon
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 