Vem var Carl von Linné och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Uppväxt i Småland

Carl Linné föddes i Råshult, Småland, den 13:e maj 1707 som Carl Nilsson och dog den 10:e januari 1778 i Uppsala. Han var äldste son till Kyrkoherde Nils Ingmarsson (1674–1748) och Christina Brodersonia (1688–1733). Fadern Nils var mycket intresserad av botanik och hade en av de främsta trädgårdarna i Småland vid kyrkoherdebostaden. Intresset för botanik skulle föras vidare till Carl Linné, som skulle bli den främste vetenskapsmannen i världen i naturlära på den tiden. Hela hans indelning av växter i ett system med latinska namn är fortfarande gällande. Inom botanik förkortas hand namn oftast bara till L på grund av hans auktoritet. Carl Linné är således den enda botaniker som kan förkortas till en bokstav.

Samisk Historieblogg
Från Carl Nilsson till Carl Linné till Carolus Linnæus till Carl von Linné

Carl Linné påbörjade universitetsstudier i Lund år 1727.

Under 1700-talet och tidigare var det vanligt med patronym och relativt ovanligt med efternamn. Det var under studietiden i Lund som Carl Nilsson antog namnet Carl Linné. Inspirationen till efternamnet fick Carl av en lind vid sitt föräldrahem. Under 1700-talet var latinet fortfarande det europeiska huvudspråket och hans namn översattes till Carolus Linnæus. Efter att han adlats 1757, tog han namnet Carl von Linné.

Samisk Historieblogg
Universitetsstudier

Efter universitetsstudier i Lund fortsatte Carl Linné studier 1728 i Uppsala vid 21 års ålder. Under studietiden bodde han hos Olof Celsius d.ä. och senare hos Olof Rudbeck d.y. (Se tidigare blogginlägg om Olof Rudbeck d.y. och samerna). hos Olof Rudbeck d.y. familj blev Carl Linné dessutom informator.

Samisk Historieblogg
Yrkeskarriär

Han utnämndes till professor i medicin år 1741 och professor i botanik år 1742, samt rektor för Uppsala universitet år 1750, 1759 och 1772.

Samisk Historieblogg
Vetenskaplig resa till Sameland

Olof Rydbeck d.y. hade år 1695 på kungens uppdrag gjort en resa till Sameland. Hos Rudbeck blev han inspirerad att göra en liknande resa.

Linné lämnade i december 1731 in den första ansökan om resebidrag till Kungliga Vetenskaps-Societen i Uppsala. Efter avslag inkom Linné med ny ansökan 1732 som beviljades.

Carl Linné påbörjade resan till Lappland i Uppsala fredagen den 2:a maj 1732 kl: 11.00. Så exakt var Linné i sin dagbok. Han skulle fylla 25 år dagen efter resan påbörjades.

Resan gick till fots, häst och med samiska båtar som han beskriver i detalj.

Carl Linné förde dagbok från resan till Lappland 1732. Resedagboken har tryckts och publicerats under åren i ett flertal böcker. Texterna ur resedagboken publicerades första gången år 1811 i London i engelsk översättning. På svenska kom dagboken ut först år 1905.

Samisk Historieblogg
De första samerna

Carl Linné träffar på de första samerna relativt kort efter han påbörjat sin resa från Uppsala. Han föreställer sig att samerna bor i Lappland högt uppe på fjällen och överraskas att samer bor vid havet, samt så långt söderut i Sverige som några dagars fotvandring från Uppsala.

Redan den 17:e maj påträffade han således  de första samerna vid Bringsta norr om Hudiksvall. Linné skriver i sin dagbok ”Strax jag var kommen fram om skogen hinte jag 7 stycken lappar, som körde sina renar, 60 á 70, vilka hade sina späda lamm. Hornen voro på mest avfallna och nya hade på flesta begynt spricka ut. Jag frågade dem, hur de kom att vara här nere. De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö, talte god svenska.” Eftersom det är maj månad när renen kalvat och nära havet kan vi dra slutsatsen att det inte är fråga om fjällsamer. Vi kan vidare dra slutsatsen att det är fråga om skogssamer som bedriver skogsrenskötsel eftersom de inte flyttat högre upp mot fjälls. Skogsrenskötsel är en stationär renskötselform där man i stort sett flyttar i cirklar runt en fast punkt. Det är med andra ord samer som kommer ifrån och lever dagligen norr om Hudiksvall. Detta styrks dessutom om deras ord;  ”De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö.”

Samisk Historieblogg
Sveriges kolonisering av Norrland

Carl Linné fortsätter norrut och besöker hela Norrlandskusten. Vid Umeå gör han en avstickare mot Lycksele och Sorsele. I sin resebeskrivning beskriver han här Sveriges kolonisering av Norrland och tankar om koloniseringens framtida effekter;

Lappland är på många ställen bebott av nybyggare, id est Finnones (id est Finnones dvs. Finländare), som här jussu et permissu regis (jussu et permissu regis dvs. på kungens befallning och med hans tillstånd) sätta sig neder, taga upp åker och äng, vilka giva en viss skatt till kronan, äro sedan fri för all extraordinär utgift, även som lapparna, hållandes varken soldat eller båtsman, varandes lika nöjde antingen frid eller krig är, ty de hava inte minst onera (onera: dvs pålagor, efterlåter, tillåtet).”

Om nybyggarnas framfart på samernas lappskatteland berättar Linné; ”Vi kom om aftonen till en ö, därpå fiskare voro, vilka voro bönder från Granön, 8 mil härifrån. De hade här byggt ett hus…Härför giva de till kronan ingen skatt, ej heller till lappen, som äger vattnet, den de köra därifrån, fast han giver sin skatt. Han vågar icke en gång lägga där enda minsta nät, ty då taga de upp det, kasta dem i träden, ut saepius fecisse retulerunt (ut saepius fecisse retulerunt, dvs såsom de berättade att de ofta nog hade gjort). Den arme lappen, som av fisk skall själv endast nuförtiden leva och därmed uppehålla sitt hushåll, har nu knappt en eller 2 fiskar.”

Om framtidens koloniala effekter på framtidens Sameland säger Linné: ”Det är dem efterlåtet, var de vilja i Lappmarken sätta sig neder, där de sådant kunna upparbeta, så att ingen tvivel är, med mindre mesta Lappmarken med tiden bliver bondbygd.

Samisk Historieblogg
Traditionella samiska båtar

Linné beskriver detaljer i samernas liv som de traditionella samiska båtarna för 4 personer. Linné får skjuts av en bonde 3 mil längst Umeälven. Sedan blir älven för strid och Linné får följa med en same och samisk båt i stället. Linné skriver ”Sine ”håpar” elller små båtar, med vilka lapparna fara utför de mest rasande forsar och skummande vattenfall, förfärdiga de av mycket tunna granbräder, som hopsytts med rötter, på det att järn ej må öka deras tyngd. Det behöves nämligen, att båten är så lätt, att den av en enda man kan bäras på huvudet en eller annan timma, då man på grund av motströms måste taga vägen till lands, men tillika så stor, att den på en gång kan rymma fyra personer.”

Samisk Historieblogg
Utvecklad renskötsel

Linné beskriver storleken på renhjordar i förhållande till samernas rikedom ”De sämsta hava 50 á 100, förmögna 300 á 700, rika 1000.” Det tyder på att renskötseln var väl utvecklad i Västerbotten på mitten av 1700-talet. Det framgår även att Linné talar om att det saknas vildrenar ”Vildrenar finnas sällan i Lappmarken, förnämligast finnes några på allmänningen emellan Granön och Lycksele. Ofta sker, att de, som hava så ganska många renar, tappar några, dem de ofta året efter få igen, vilka de driva till hjorden igen; vilja de och icke följa, skjutas de neder.

Samisk Historieblogg
Samiska klasskillnader

Linné skriver om klasskillnader bland samer; ”En fattig friare får knappt en rik flicka, och ej heller önskat sig en rik friare en fattig flicka; naturens, ävensom bildningens, gåvor beaktas här mindre än lyckans. Här frågar friaren endast efter om flickan har många renar eller hur stor hennes renmakt är. Här erhåller mannen ej sin trolovade, om ej penningar eller motsvarande renantal lämnats. Med andra ord, renarna äro lapparnas förnämsta betalningsmedel och ägodelar.”

Samisk Historieblogg
Samisk pilbåge

Linné beskriver att år 1732 så ”Lapparna skjuta nu ej med båge, utan med lod i räffelbössa, ej med hagel.

Samisk Historieblogg
Präster tvingar fram samiska trummor

Linné skriver i sin dagbok ”De norske i Finnmarken talte om, hur lustig deras missionärer (eller präster) få trummor från lappen, då de varken med hot, lockande eller förmaning kunna persvadera honom att bekänna och framgiva sin trumma. De sitta i förtroende med lappen, tills de få armen bar, som lätt sker och är, då de i största hast, förn han vet ordet av, öppnar ådern, varav lappen bliver så förfärad att han må dö, och strax går på bekännelse.”

Samisk Historieblogg
De vita samerna

Carl Linné fortsätter norrut längst Norrlandskusten. Vid Luleå gör han sin andra avstickare mot fjällen. När han passerat Jokkmokk på väg till fjällen kommer han till sjön Virihaure. Virihaure är den största sjön i nationalparken Padjelanta  i

Lappland. Här ställer han sig själv plötsligt en ny fråga efter att ha beskrivit växter, djurliv och samerna;

Om natten for vi över sjön Virijaur, då det var kallt och föll en kall dimma…där jag förundrade mig över det svartansiktade folkets snövita kroppar, vilka vida övergingo alla fruntimmers.”

Han hade ju, som han skriver, redan träffat på över 1000 samer. Alla solbrända och mörka i ansiktet och på händer. När en same klär av sig i fjällkåtan för att lägga sig är han nu helt vit under kläderna. Man kan undra varför Linné plötsligt ställer frågan? Vad tänkte han på? Undrade han över var samernas ursprung och vilka de egentligen var?

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Carl von Linné ger en inblick i samernas dagliga liv på 1700-talet. Naturligtvis blir beskrivningen bara översiktlig eftersom han bara vistas en kortare tid bland samerna. I tillägg hade Linné handikappet att inte tala samiska.

Om framtidens koloniala effekter på framtidens Sameland säger Linné: ”Det är dem efterlåtet, var de vilja i Lappmarken sätta sig neder, där de sådant kunna upparbeta, så att ingen tvivel är, med mindre mesta Lappmarken med tiden bliver bondbygd.

Tilläggas kan att svenska statsmaktens gynnande av kolonisationen som Linné nämner skulle fortsätta under lång tid framåt och i olika former. Så sent som under 1960-talet tvingade länsstyrelserna friköpande av samiska byggnader med hot om uppsägande av arrenden. Byggnaderna uppläts sedan i många fall till bönder.  Så sent som år 2007 beslutade Sametingets plenum i Klimpfjäll att försöka stoppa Länsstyrelsernas nedbränning av samiska byggnader.

Fick Linné rätt i sin spådom om den svenska kolonisationens effekter?

Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg

Professor Johnston often said that if you didn’t know history, you didn’t know anything. You were a leaf that didn’t know it was part of a tree.

~Michael Crichton, Timeline

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Carl Von Linné som rasbiologins fader och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Ras

Ordet ”Ras” kommer ursprungligen från arabiskan ”رأس” (ras), som betyder huvud eller rättare sagt överhuvud för någon eller något. Från italienskans ”razza” och fornfranskans ”rasse”, samt engelskans ”race” har ordet kommit in i svenska språket.

Samisk Historieblogg
Rasbiologi

Rasbiologin är en lära som indelar människor i biologiska typer av människor, dvs. raser. Mänskliga raser är, enligt rasbiologin, underarter till arten människa eller Homo Sapiens. Enligt rasbiologin finns specifika gemensamma ärftliga biologiska egenskaper för varje ras. De biologiska egenskaperna är fysiska och psykiska, samt är medfödda.

Enligt rasbiologin kunde de olika raserna i sin tur uppdelas i olika underarter av människogrupper. Exempelvis  indelade rasbiologer den ariska rasen, dvs. den vita rasen, i underarterna ”Nordisk ras”, ”Medelhavsras”, ”Alpin ras”, ”Östbaltisk ras” och ”Dinarisk ras”.

Rasbiologi, rasteori eller raslära var tidigare ett akademiskt ämne som studerade människoraser. I rasbiologin ingick även forskning kring möjligheter att rasförädla olika folkgrupper med såväl biologiska som socialkulturella åtgärder. Rasbiologin upptog idéer från andra vetenskaper som bland annat antropologin, anatomin och arkeologin. Idag betraktas rasbiologin som en pseudovetenskaplig lära utan vetenskaplig grund.

Samisk Historieblogg
Statens institut för rasbiologi 

Sverige blev ett ”föregångsland”, enligt den tidens synsätt, i rasbiologisk forskning. Statens institut för rasbiologi ansvarigt för rasbiologisk forskning och var den första forskningsinstitutionen av sitt slag i världen.

Rasbiologi har i Sverige i stor utsträckning sammankopplats med rasbiologisk forskning om samer.

Samisk Historieblogg
Rasistisk ideologi

En rasistisk ideologi förutsätter ett rasbiologiskt tänkesätt, dvs att människosläktet som art kan indelas i underarter.

En rasistisk ideologi inbegriper en rangordning av de olika raserna efter egenskapernas över- respektive underlägsenhet. En rasistisk ideologi talar därför om ”överlägsna ras” och ”underlägsen ras”. En rasistisk ideologi menar att den högre rasen skall ha en högre ställning i samhället än en underlägsen ras. En rasistisk ideologi förespråkar att raserna ska hållas ”rena” för att inte rasen skall försämras. Därför är rasistisk ideologi emot uppblandning av raser, blandäktenskap eller att barn tillkommer mellan raser.

Den mest kända rasistiska ideologin är Nationalsocialismen.

Samisk Historieblogg
Carl Von Linné som rasbiologins fader

Carl Von Linné indelade växter i olika typer och systematiserade växtriket. Men, Linné delade inte bara in växter och djur utan även människor i olika typer. Med det la han grunden till den läran som senare blev rasbiologin.

År 1758 publicerade Linné verket ”Systema naturae” där han delade in mänskligheten efter hudfärg. De olika hudfärgerna kopplade han ihop med fyra olika världsdelar;

Americanus (röda),

Europaeus (vita),

Asiaticus (gula),

Afer (svarta).

Carl von Linné var således den som först började dela in människor i biologiskt definierade raser. Linné talade dock inte om raser utan använde sig av begreppet ”varieteter”. Han lade till en varietet, som han kallade Monstrosus och där mytologiska varelser ingick.

Förutom hudfärg och världsdel lade Linné även till psykiska särarter för varje varitet:

α Americanus, (röd, enkla, ivriga, stridslystna, kolerisk, rak),

β Europaeus, (vit, snabba, smarta och uppfinningsrika muskulös, sangvinisk),

γ Asiaticus, (gul, melankolisk, stel, allvarliga, giriga),

δ Afer, (svart, långsamma, avslappnade och försumliga),

ε Monstrosus, (viga och klenmodiga ), (mytologiska varelser)

Intressant kan vara att Linné till ε – Monstrosus inkluderade europeiska kvinnor med åtsnörd midja.

Samisk Historieblogg
Linnés i klassificering av Sveriges befolkning

I ett verk om Sveriges djur, ”Fauna Svecica”, från år 1746 ger Linné de olika folken i Sverige grekiska bokstäver. Det har tolkats som en rangordning av befolkningen i Sverige;

α Svear

β Göter,

γ Finländare

δ Samer,

Linnés rangordning av befolkningen i Sverige tyder på att Linné rangordnat sitt eget folk svenskar, (Svear och göter), högst.

Samisk Historieblogg
Beskrivning av samerna

Om Finländarna skriver Linné ” Fennones forte Slavis Tartarisque originem debent”, dvs Finländarna är kanske av Slaviskt Tatariskt ursprung.

Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ” Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.”

Samisk Historieblogg
Rasbiologi och samelagstiftning

Ordet ”Ras” ses kanske i dag som ett föråldrat ord och beteckning för något ovetenskapligt. I dagens svenska lagstiftning  förekommer begreppet ras i fråga om människor på ett tjugotal ställen. Se exempelvis, SFS 2008:569, 5:e kapitlet 5:e paragraf 3:e punkten Brottsbalken ” förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras”. Lagstadgandet är från år 2008. Ordet ”Ras” förekommer även  bland annat på flera ställen i grundlagen. Det kan tyckas märkligt att lagtexten är utformad på detta sätt. Det är därför förbryllande att man särskilt velat nämna en diskriminering som grundar sig på ras om nu ras är en föråldrad och ovetenskaplig term där varken den medicinska eller biologiska forskningen ger inte något stöd för termen?

Rasbiologin och socialdarwinismen, samt därmed synen på samerna, har fått betydelse i gamla lagtexter om samerna och för samerättens utformning. Jag skall återkomma till detta i senare blogginlägg.

Lars-Nila Lasko

Until lions have their historians, tales of the hunt shall always glorify the hunters.~African Proverb

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Carl von Linné och samernas ursprung år 1732 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Resa till Lappland år 1732

Carl Linné, eller som han på den tidens populära språk latin kallade sig Carl Linnaeus, var 21 år när han efter studieår vid Akademien i Lund kom till Uppsala år 1728. Hos Olof Rydbeck den yngre blev han informator i dennes hem och att ersätta Olof Rydbeck d.y. att hålla föreläsningar om botanik. I Uppsala läste han vidare medicin och naturalhistoria.

Olof Rydbeck d.y. hade år 1695 på kungens uppdrag gjort en resa till Sameland. Hos Rudbeck blev han inspirerad att göra en liknande resa. Linné lämnade i december 1731 in den första ansökan om resebidrag till Kungliga Vetenskaps-Societen i Uppsala. Efter avslag inkom Linné med ny ansökan 1732 som beviljades.

Samisk Historieblogg
Resa till Lappland år 1732

Carl Linné påbörjade resan till Lappland i Uppsala fredagen den 2:a maj 1732 kl: 11.00. Så exakt var Linné i sin dagbok. Han skulle fylla 25 år dagen efter resan påbörjades.

Resan gick till fots, häst och med samiska båtar som han beskriver i detalj.

Samisk Historieblogg
Linnés dagbok

Carl Linné förde dagbok från resan till Lappland 1732. Resedagboken har tryckts och publicerats under åren i ett flertal böcker. Texterna ur resedagboken publicerades första gången år 1811 i London i engelsk översättning. På svenska kom dagboken ut först år 1905.

 

Samisk Historieblogg
De första samerna

Carl Linné träffar på de första samerna relativt kort efter han påbörjat sin resa från Uppsala. Han föreställer sig att samerna bor i Lappland högt uppe på fjällen och överraskas att samer bor vid havet, samt så långt söderut i Sverige som några dagars fotvandring från Uppsala.

Redan den 17:e maj påträffade han således  de första samerna vid Bringsta norr om Hudiksvall. Linné skriver i sin dagbok ”Strax jag var kommen fram om skogen hinte jag 7 stycken lappar, som körde sina renar, 60 á 70, vilka hade sina späda lamm. Hornen voro på mest avfallna och nya hade på flesta begynt spricka ut. Jag frågade dem, hur de kom att vara här nere. De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö, talte god svenska.” Eftersom det är maj månad när renen kalvat och nära havet kan vi dra slutsatsen att det inte är fråga om fjällsamer. Vi kan vidare dra slutsatsen att det är fråga om skogssamer som bedriver skogsrenskötsel eftersom de inte flyttat högre upp mot fjälls. Skogsrenskötsel är en stationär renskötselform där man i stort sett flyttar i cirklar runt en fast punkt. Det är med andra ord samer som kommer ifrån och lever dagligen norr om Hudiksvall. Detta styrks dessutom om deras ord;  ”De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö.”

 

Samisk Historieblogg
Sveriges kolonisering av Norrland

Carl Linné fortsätter norrut och besöker hela Norrlandskusten. Vid Umeå gör han en avstickare mot Lycksele och Sorsele. I sin resebeskrivning beskriver han här Sveriges kolonisering av Norrland och tankar om koloniseringens framtida effekter;

Lappland är på många ställen bebott av nybyggare, id est Finnones (id est Finnones dvs. Finländare), som här jussu et permissu regis (jussu et permissu regis dvs. på kungens befallning och med hans tillstånd) sätta sig neder, taga upp åker och äng, vilka giva en viss skatt till kronan, äro sedan fri för all extraordinär utgift, även som lapparna, hållandes varken soldat eller båtsman, varandes lika nöjde antingen frid eller krig är, ty de hava inte minst onera (onera: dvs pålagor, efterlåter, tillåtet).”

Om nybyggarnas framfart på samernas lappskatteland berättar Linné; ”Vi kom om aftonen till en ö, därpå fiskare voro, vilka voro bönder från Granön, 8 mil härifrån. De hade här byggt ett hus…Härför giva de till kronan ingen skatt, ej heller till lappen, som äger vattnet, den de köra därifrån, fast han giver sin skatt. Han vågar icke en gång lägga där enda minsta nät, ty då taga de upp det, kasta dem i träden, ut saepius fecisse retulerunt (ut saepius fecisse retulerunt, dvs såsom de berättade att de ofta nog hade gjort). Den arme lappen, som av fisk skall själv endast nuförtiden leva och därmed uppehålla sitt hushåll, har nu knappt en eller 2 fiskar.

Om framtidens koloniala effekter på framtidens Sameland säger Linné: ” Det är dem efterlåtet, var de vilja i Lappmarken sätta sig neder, där de sådant kunna upparbeta, så att ingen tvivel är, med mindre mesta Lappmarken med tiden bliver bondbygd.”

 

Samisk Historieblogg
De vita samerna

Carl Linné fortsätter norrut längst Norrlandskusten. Vid Luleå gör han sin andra avstickare mot fjällen. När han passerat Jokkmokk på väg till fjällen kommer han till sjön Virihaure. Virihaure är den största sjön i nationalparken Padjelanta  i Lappland. Här ställer han sig själv plötsligt en ny fråga efter att ha beskrivit växter, djurliv och samerna;

”Om natten for vi över sjön Virijaur, då det var kallt och föll en kall dimma…där jag förundrade mig över det svartansiktade folkets snövita kroppar, vilka vida övergingo alla fruntimmers.”

Han hade ju, som han skriver, redan träffat på över 1000 samer. Alla solbrända och mörka i ansiktet och på händer. När en same klär av sig i fjällkåtan för att lägga sig är han nu helt vit under kläderna. Man kan undra varför Linné plötsligt ställer frågan? Vad tänkte han på? Undrade han över var samernas ursprung och vilka de egentligen var?

 

Samisk Historieblogg
Linnés i klassificering av Sveriges befolkning

I ett verk om Sveriges djur, ”Fauna Svecica”, från år 1746 ger Linné de olika folken i Sverige grekiska bokstäver. Det har tolkats som en rangordning av befolkningen i Sverige;

α Svear

β Göter,

γ Finländare

δ Samer,

Linnés rangordning av befolkningen i Sverige tyder på att Linné rangordnat sitt eget folk svenskar, (Svear och göter), högst.

Jag skall återkomma till Linnés rangordning av Sveriges befolkning och människosläktet i ett senare blogginlägg och vilka effekter Linnés system fick för samernas del.

Samisk Historieblogg
Beskrivning av samerna

Om Finländarna skriver Linné ” Fennones forte Slavis Tartarisque originem debent”, dvs Finländarna är kanske av Slaviskt Tatariskt ursprung.

Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ” Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.”

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Carl von Linné hade ju, som han skriver, träffat på över 1000 samer. Alla solbrända och mörka i ansiktet och på händer. När en same senare klär av sig i en fjällkåta för att lägga sig är han nu helt vit under kläderna. Man kan undra varför Linné plötsligt ställer frågan? Vad tänkte han på? Undrade han över var samernas ursprung och vilka de egentligen var?

Lars-Nila Lasko

 

People are trapped in history, and history is trapped in them.

~James Baldwin, Notes of a Native Son

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Daniel Hodell och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
”Historica de pygmæis” och samernas urspprung från hela Sverige

Daniel Hodell disputerade år 1703 vid Uppsala universitet med ” Dissertatio historica de pygmæis”. Doktoranden Daniel Hodells opponent var inte mindre än för den tiden kände rektorn för Uppsala universitet Johan Esberg. (En översättning av boken finns i Tidskriften Norrbotten, ISSN 0546-3467 ; 1946, s. 37-63.)

Daniel Hodells titel på sin doktorsavhandling ” Historia de Pygmaeis”, dvs. Pygméernas historia”, kanske låter lite ovanligt för att vara ett disputationsämne i Sverige på 1700-talet. Det handlar dessutom om Pygméernas historia i Sverige, vilket kanske låter ännu mer som ett ovanligt tema.

När vi säger pygmé i dag så avser vi pygméfolken i Afrika och sydöstra Asien som Aka, Efe, Mbuti och Twa. Det fanns en lång tradition såväl i litteratur, kartor som reseskildringar i uttolkning av antika källor att Sameland var pygméernas land. Det var i en sådan historisk tradition och historiska källor som Daniel Hodell skrev sin av handling ” Dissertatio historica de pygmæis”. Men Hodell gick ett steg längre.

Daniel Hodell sammankopplar i sin avhandling ordet pygmé med en särskild etnisk grupp – samerna. Men Hodell kopplar inte samerna till enbart nuvarande Sameland. Daniel Hodell försöker i sin disputation ”Historia de Pygmaeis” bevisa att det som berättades i Sverige förr i världen om pygméer, småfolk och dvärgar egentligen avser berättelser om samerna. Samerna fanns tidigare, enligt Hodell, inte enbart i deras nuvarande utbredningsområde utan i hela Sverige generellt. Gamla folksagor om småfolk och dvärgar var helt enkelt, enligt Hodell, berättelser om samer. Samerna fanns således tidigare över hela Sverige och spår av samerna fanns i de gamla folksagorna enligt Hodell. Man kan således i Hodells avhandling uttolka att samerna hade ett vidare ursprung i Sverige än endast deras nuvarande utbredningsområde.

Samisk Historieblogg
Vem var Daniel Hodell?

Släkten Hodell härstammar från befallningsmannen Sven Larsson i Hol, Älvsborgs län. Sven Larssons barn ändrade namn till Hodell eller Hodenius. Sven Larssons äldste son var frälsefogde Lars Hodell (1655-1709) och sonsonen hette Daniel Laurentii Hodell. Modern hette Elisabet Danielsdotter Levchovia (1634-1718)

Daniel Laurentii Hodell föddes 17:e maj 1678 i Gilleskroken, Lena församling, Älvsborgs län och dog den 1:a maj 1742 i Amnehärad församling, Skaraborgs län. Daniel Hodell prästvigdes 1710 och blev kyrkoherde i Amnehärad 1727, prost 1733 och riksdagsman 1738.

Samisk Historieblogg
Hodell – Hodelius

Vid 1700-talet, liksom århundratet tidigare, var det vanligt att kända personer hade även ett latinskt namn och disputationerna skedde på latin. Rektorn för Uppsala universitet, Johan Esberg, kallade sig således även för Johan Esbergius. En hel del släkter antog det latinska efternamnet som sitt nya efternamn. En tradition som gjort att det finns en hel del latinska släktnamn i Sverige. Det vetenskapliga var för tiden således latin.

Likaså kan man i litteraturen finna Daniel Hodell under namnet Daniel Hodelius.

Samisk Historieblogg
Vem var tvivelaktige Johan Esberg?

Daniel Hodell disputerade år 1703 vid Uppsala universitet med ” Dissertatio historica de pygmæis” och opponent var inte mindre än för den tiden kände rektorn för Uppsala universitet Johan Esberg. Vem var då Johan Esberg?

Johan Esberg föddes den 2:a april 1665 i Kumla och död den 17:e april 1734 i Visby. Fadern var hovpredikanten Andreas Laurentii Edsbergius och modern var den inflytelserika Clara Fogdonia. Johan Esbergs latinska namn är Johannes Esbergius Nericius.

Var inskriven vid Uppsala universitet 1677 och disputerade år 1683 med avhandlingen ”Mikrokosmoskopias seu brevis tractatus de homine”, samt promoverades till teologie doktor 1685. Samma år som han promoverades 1685 avled båda hans föräldrar. År 1691 promoverades han till teologie doktor vid universietet i Giessen, Tyskland.

Samisk Historieblogg
Esberg nära avrättning

I Giessen, Tyskland, den 7 maj år 1692 tillskrev Johan Esberg Påven Innocentius XII och erbjöd sig för 300 scudi konventera till katolska kyrkan. Scudi var italienska mynt som användes ända fram till 1800-talet. Johan Esberg hade några år tidigare 1687 besökt Rom och drottning Kristinas sekreterare jesuiten Andreas Galdenblad. Konvertering till katolicismen var ett oerhört brott i protestantiska Sverige och Esberg hade kunnat bli avrättad såsom förrädare och kättare.

Atlantica

Ett livsverk brann upp

Esberg återvände till Sverige och fick svårt att erhålla någon tjänst. Johan Esberg fick avsvära sitt intresse för katolska kyrkan och skylde på att han handlat under ”dilerium”. Karriären tog dock fart sedan han år 1694 gift sig med Magdalena Lundia, dotter till professor Carl Lundius och Gertrud Lohrman, samt släkt med den inflytelserike professor Olof Rudbäck den äldre. Olof Rudbäck den äldre bad kungen Karl den XI i januari 1695 att Esberg skulle få tjänst som kyrkoherde i Almunge, vilket han fick. År 1698 utnämndes Esberg till professor i grekiska litteraturen i Uppsala och rektor för Uppsala universitet fram till 1703. Det var under hans tid som rektor som stora stadsbranden i Uppsala utbröt den 15:e maj 1702 och hela professorn Olof Rudbäck den äldres livsverk brann upp. Rudbäck själv avled efter branden.

samolad

 

Redlöst berusad i rännstenen

År 1703 utsågs han till teologie professor och kyrkoherde för Gamla Uppsala, samt superintendent på Gotland den 21 april år 1711. Som superintendent var Johan Esberg självskriven ledamot i prästeståndet och ledamot i riksdagen. Här uppstod nya problem för Johan Esberg. Han påträffades ett flertal gånger under sittande riksmöte i rännstenen utanför riksdagen redlöst berusad. Riksdagen tillskrev kungen två gånger och händelserna blev till en enorm skandal.  Esberg själv skylde på han var tvungen att ta något stärkande för sin tandvärk och blev tillfälligt suspenderad för tre månader.

Samisk Historieblogg
Förvisad till Gotland

De 23 sista åren av sitt leverne vantrivdes Johan Esberg i sin tjänst på Gotland och väntade hela tiden på en befordran som aldrig kom. Detta framgår i ett brev till sin vän Arvid Horn där han skriver ”bedrövelige år förgäves ha väntat på befordran. Nu, såsom en dräng åstundar skuggan, och en dagekarl vänter efter aftonvila, så längtar ock jag efter förlossning ifrån denne ort, och befordran till Linköpings stift, varest den välsignade hälsebrunnen Medevi belägen är.

Samisk Historieblogg
Sonen avrättad

Saken blev ännu dystrare för Johan Esberg när hans son Carl Esberg avrättades. Esberg dog den 17:e april 1734 i Visby.

Lars-Nila Lasko

History is philosophy teaching by examples.

~Thucydides, The History of the Peloponnesian War

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Daniel Hodells Samiska Pygméer år 1703 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Historia de Pygmaeis

Daniel Hodell disputerade år 1703 vid Uppsala universitet med ”Dissertatio historica de pygmæis”. Doktoranden Daniel Hodells opponent var inte mindre än för den tiden kände rektorn för Uppsala universitet Johan Esberg. En översättning av boken finns i Tidskriften Norrbotten, ISSN 0546-3467 ; 1946, s. 37-63.

 

Samisk Historieblogg
Hodell – Hodelius

Vid 1700-talet, liksom århundradet tidigare, var det vanligt att kända personer hade även ett latinskt namn och disputationerna skedde på latin. Rektorn för Uppsala universitet, Johan Esberg, kallade sig således även för Johan Esbergius. En hel del släkter antog det latinska efternamnet som sitt nya efternamn. En tradition som gjort att det finns en hel del latinska släktnamn i Sverige. Det vetenskapliga språket var för tiden också latin.

Likaså kan man i litteraturen finna Daniel Hodell under namnet Daniel Hodelius.

Samisk Historieblogg
Pygmé

Daniel Hodells titel på sin doktorsavhandling ”Historia de Pygmaeis”, dvs. Pygméernas historia, kanske låter lite ovanligt för att vara ett disputationsämne i Sverige på 1700-talet. Det handlar dessutom om Pygméernas historia i Sverige, vilket kanske låter ännu mer som ett ovanligt tema.

När vi säger pygmé i dag så avser vi pygméfolken i Afrika och sydöstra Asien som Aka, Efe, Mbuti och Twa.   Tidigare hade ordet pygmé en annan och vidare innebörd, samt var förknippat med antikens historiebeskrivningar.

 

tacitus

Grekiska sagofolket Pygmaios

Dvärgfolket Pygmaios omnämns första gången av Homeros i Iliadens tredje sång på 700-talet f.Kr. Pygmaios bor vid stranden av ”Okeanos” . Dvärgfolket förde en evig kamp varje höst mot de angripande tranorna.

Omkring 400 f.Kr. berättade Ktesias och Megasthenes historier om dvärgfolk.

Samisk Historieblogg
Folket Pygmaios i Ultima Thule (Norra Skandinavien)

Senare författare har lokaliserat Pygméernas land vid ”Okeanos” till Thule, Nilen eller Indien. Thule har av olika historiker och författare genom tiderna tolkats som Skandinavien och Ultima Thule som norra Skandinavien.

Det skall omnämnas att ett flertal författare från 1500-talet och framåt publicerat böcker om Pygméerna i Lappland och avsett samerna. Per Högström sammanfattar de olika beskrivningarna av samerna under historiens gång i ”Beskrifning öfwer Sweriges Lapmarker” från år  1747 ”Den tiden de woro en nation måste de af andra folkslag en lång tid blifwit kallade Finnar, Fennar, eller Fanner, samt i äldre tider antingen Himantopodes, eller Pygmæi eller Cyclopæ.

Samisk Historieblogg
Reseskildringar från lapplandsresor

Även i reseskildringar från lapplandsresor till fots eller till sjöss omnämns folkslag nära samerna som pygméer.  Man börjar således skilja samerna från antikens pygméer. Flera författare placerar dessutom antikens pygméer norr om samerna.

Nu ska det sägas att det är oklart om man i samtliga fall förväxlade antikens pygméer med inuiterna. Jag har således en reservation om man i nedan författare avsåg inuiterna. Hur som helst är det klarlagt att ordet ”skrælingar” på vikigatiden avsåg inuiter. Men, även här kan andra författare förväxlat ”skrælingar” med antikens pygméer.

Samisk Historieblogg
Michel Beheim  år 1450

Michel Beheim (1416-1472) från Sülzbach nära Weinsberg var 1400-talets Tysklands mest produktiva poet. Beheim  lade år 1450 ut på en resa med fartyg längst den nordnorska kusten.

Samisk Historieblogg
Michel Beheims berättelse om Samer år 1450:

I detta land hittar man kristna och hedningar om varandra. Vildlapparna bor i skogarna långt borta från andra människor. De fångar och skjuter skogens vilda djur, äter köttet och med hudarna springer de ned till stranden för att sölja dem till handelsmännen. De är rädda och tror att man vill fånga dom.

Samisk Historieblogg
Michel Beheims berättelse om Inuiter (Eskimåer) år 1450:

Men i en annan öken (ödemark)  och i särskilda bor ett folk som kallas ”skrælingar”. De är tre spann höga och lever i hålor, (Igloos – Författarens kommentar), som de själva grävt. Men, hur små de än är, så är de fräcka och stridbara. Av läder och trä gör de fartyg och seglar med dem utan rädsla på djupt vatten. De äter bara nyslaktat rätt kött och rå fisk och dricker blod.

Samisk Historieblogg
Johannes Schöner år 1515

I Luculentissima quaedam terrae totius descriptio (“Den mest klarsynta beskrivningen av allt land”) från år 1515 skriver Johannes Schöner om såväl samer som inuiter.

Samisk Historieblogg
Johannes Schöner skriver om samerna år 1515:

Pillappelandia är vild-lappmännenes område. Från dette ställe mot solnedgången bor i en stor omkrets av jorden de nämnda vill-lappmennene som alle er skogmenn. Denne øyas beboere byttehandler uten mynt.

Samisk Historieblogg
Johannes Schöner skriver om pygméer (Inuiter-Eskimåer?) år 1515:

Etter disse vill-lappmennene mot solnedgangen bor pygmeene som er små – en alen lange. Pygmeene som Claudius Clavus har sett fanget i havet i en liten båt laget av lær, som nå i vår tid oppbevares i Nidaroskatedralen. De har på samme sted en lang båt av lær, som er tatt sammen med pygmeene.

Samisk Historieblogg
Franciscus Irenicus 1518

I Germaniae Exegeseos Volumina Doudecim från år 1518 baserat på över 300 historiska källor skriver den tyske historikern Franciscus Irenicus, (Franz Friedlieb 1495 – 1553):

Mot solnedgången bor det först vildlappar. Efter dessa vild-lappmännen lever det pygméer mot solnedgången. De är små – en aln långe, och de misstror Karelerna

Samisk Historieblogg
Abraham Ortelius år 1570

Ortelius,_Abraham_Septentrionalivm_regionvm_descrip

 

Uttolkande av de antika grekiska källorna att pygméernas land låg i det yttersta norr väldigt flytande. Holländaren Abraham Ortelius, (Abraham Ortels), (1527-1596) publicerade år 1570 världens första kartbok ”Theatrum Orbis Terrarum”. Längs upp i norr vid nord vid Nordpolen bär den upplysande förklaringen på landområdetPigmei hic habitant” (här bo pygméer).

Samisk Historieblogg
Atlantica – Ett historiskt storverk år 1677 om samernas och världens ursprung från Sameland

samolad

Sveriges mest inflytelserike historiker under slutet på 1600-talet och början av 1700-talet,  Olof Rudbeck d.ä., hade i verket Atlantis i slutet av 1600-talet uttolkat antikens historiska källor såsom att samerna kämpade årligen mot tranorna. Enligt historikern Olof Rudbeck d.ä. utspelades den antika Greklands sagovärld och Illiaden i Sverige. Olof Rudbeck d.ä. gick ännu längre och menade att bibliska händelser utspelades i Sameland. Enligt hans historiska uttolkningar hade Noaks ark strandat på Åreskutan och Kemi Lappmark var ursprung för alla världens folk.

Samisk Historieblogg
Verkligheten kommer ifatt historiska beskrivningar

Men, det fanns de som inte var helt eniga i den gamla litteraturens beskrivning av samerna.

Samisk Historieblogg
Jean-François Regnard år 1731

I andra fall av reseskildringar korrigerades uppfattningen att samer var pygméer som i exempelvis franska resenären Jean-François Regnard i verket Voyage de Laponie (1731); ”När jag jämförde dessa lappar med dem jag läst om i åtskilliga reseskildringar, vilka framställt dem såsom pygméer, började jag korrigera min falska föreställning om dem.”

Samisk Historieblogg
Pierre Louis Moreau de Maupertuis år 1737

Den franska gradmätningsexpeditionen i Tornedalen, juni 1736 – juni 1737, stod under ledning av matematikern och filosofen P.L. de Maupertuis som i sin reseskildring uttalar; ”Vad angår lapparnas längd så är de mycket kortare än andra människor, dock inte så korta som en del resenärer berättat, att de är pygméer.

Samisk Historieblogg
Lång tradition i uttolkning av antika källor om Sameland

Det fanns således en lång tradition såväl i litteratur, kartor som reseskildringar i uttolkning av antika källor att Sameland var pygméernas land.

Det var i en sådan historisk tradition och historiska källor som Daniel Hodell skrev sin av handling ”Dissertatio historica de pygmæis”. Men Hodell gick ett steg längre.

.

 Atlantica

 

Samernas ursprung i Sverige

Daniel Hodell sammankopplar i sin avhandling ordet pygmé med en särskild etnisk grupp – samerna. Men Hodell kopplar inte samerna till enbart nuvarande Sameland. Daniel Hodell försöker i sin disputation ”Historia de Pygmaeisbevisa att det som berättades i Sverige förr i världen om pygméer, småfolk och dvärgar egentligen avser berättelser om samerna.

Samerna fanns tidigare, enligt Hodell, inte enbart i deras nuvarande utbredningsområde utan i hela Sverige generellt. Gamla folksagor om småfolk och dvärgar var helt enkelt, enligt Hodell, berättelser om samer. Samerna fanns således tidigare över hela Sverige och spår av samerna fanns i de gamla folksagorna enligt Hodell. Man kan således i Hodells avhandling uttolka att samerna hade ett vidare ursprung i Sverige än endast deras nuvarande utbredningsområde.

Jag skall återkomma till samernas närvaro i södra- och mellersta Sverige i ett senare blogginlägg. Då handlar det om lagtexter, förordningar, domstolsprotokoll om samerna, skriftliga dokument och fornfynd.

samolad

 

Kritik mot Hodells teori om samerna

Samuel Chydenius, född den 22:a februari 1727 i Euraåminne i Finland och död 11:e juli 1757 genom drunkning i Kumo älv, Finland, lade fram en mindre  kritik mot Daniel Hodells skrift i slutet av sin doktorsavhandling ”Dissertatio historica de Askmannis ultima” år 1747. I övrigt fanns ingen generell kritik mot Daniel Hodells skrift om pygméer, vilket visar på en acceptans av hans teorier.

Nu skall det också nämnas att Hodells avhandling ” Dissertatio historica de pygmæis” låg i linje med den för tiden Sveriges mest inflytelserike historiker Olof Rudbeck d.ä. teorier i verket Atlantis. Det kan därför ha varit svårt för någon att ha en annan uppfattning.

Likaså var det för den tiden en acceptabel forskningsmetod inom historieforskning att utgå från sagor.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Kan det finnas sanningar i traditionella folksagor eller legender?

Samisk Historieblogg

Lars-Nila Lasko

If you want to understand today, you have to search yesterday.

~Pearl Buck

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan