Daniel Hodells Samiska Pygméer år 1703 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Historia de Pygmaeis

Daniel Hodell disputerade år 1703 vid Uppsala universitet med ”Dissertatio historica de pygmæis”. Doktoranden Daniel Hodells opponent var inte mindre än för den tiden kände rektorn för Uppsala universitet Johan Esberg. En översättning av boken finns i Tidskriften Norrbotten, ISSN 0546-3467 ; 1946, s. 37-63.

 

Pilbåge

 

Hodell – Hodelius

Vid 1700-talet, liksom århundradet tidigare, var det vanligt att kända personer hade även ett latinskt namn och disputationerna skedde på latin. Rektorn för Uppsala universitet, Johan Esberg, kallade sig således även för Johan Esbergius. En hel del släkter antog det latinska efternamnet som sitt nya efternamn. En tradition som gjort att det finns en hel del latinska släktnamn i Sverige. Det vetenskapliga språket var för tiden också latin.

Likaså kan man i litteraturen finna Daniel Hodell under namnet Daniel Hodelius.

 

Pygmé

Daniel Hodells titel på sin doktorsavhandling ”Historia de Pygmaeis”, dvs. Pygméernas historia, kanske låter lite ovanligt för att vara ett disputationsämne i Sverige på 1700-talet. Det handlar dessutom om Pygméernas historia i Sverige, vilket kanske låter ännu mer som ett ovanligt tema.

När vi säger pygmé i dag så avser vi pygméfolken i Afrika och sydöstra Asien som Aka, Efe, Mbuti och Twa.   Tidigare hade ordet pygmé en annan och vidare innebörd, samt var förknippat med antikens historiebeskrivningar.

 

tacitus

Grekiska sagofolket Pygmaios

Dvärgfolket Pygmaios omnämns första gången av Homeros i Iliadens tredje sång på 700-talet f.Kr. Pygmaios bor vid stranden av ”Okeanos” . Dvärgfolket förde en evig kamp varje höst mot de angripande tranorna.

Omkring 400 f.Kr. berättade Ktesias och Megasthenes historier om dvärgfolk.

 

Folket Pygmaios i Ultima Thule (Norra Skandinavien)

Senare författare har lokaliserat Pygméernas land vid ”Okeanos” till Thule, Nilen eller Indien. Thule har av olika historiker och författare genom tiderna tolkats som Skandinavien och Ultima Thule som norra Skandinavien.

Det skall omnämnas att ett flertal författare från 1500-talet och framåt publicerat böcker om Pygméerna i Lappland och avsett samerna. Per Högström sammanfattar de olika beskrivningarna av samerna under historiens gång i ”Beskrifning öfwer Sweriges Lapmarker” från år  1747 ”Den tiden de woro en nation måste de af andra folkslag en lång tid blifwit kallade Finnar, Fennar, eller Fanner, samt i äldre tider antingen Himantopodes, eller Pygmæi eller Cyclopæ.

 

Reseskildringar från lapplandsresor

Även i reseskildringar från lapplandsresor till fots eller till sjöss omnämns folkslag nära samerna som pygméer.  Man börjar således skilja samerna från antikens pygméer. Flera författare placerar dessutom antikens pygméer norr om samerna.

Nu ska det sägas att det är oklart om man i samtliga fall förväxlade antikens pygméer med inuiterna. Jag har således en reservation om man i nedan författare avsåg inuiterna. Hur som helst är det klarlagt att ordet ”skrælingar” på vikigatiden avsåg inuiter. Men, även här kan andra författare förväxlat ”skrælingar” med antikens pygméer.

 

Michel Beheim  år 1450

Michel Beheim (1416-1472) från Sülzbach nära Weinsberg var 1400-talets Tysklands mest produktiva poet. Beheim  lade år 1450 ut på en resa med fartyg längst den nordnorska kusten.

 

Michel Beheims berättelse om Samer år 1450:

I detta land hittar man kristna och hedningar om varandra. Vildlapparna bor i skogarna långt borta från andra människor. De fångar och skjuter skogens vilda djur, äter köttet och med hudarna springer de ned till stranden för att sölja dem till handelsmännen. De är rädda och tror att man vill fånga dom.

 

Michel Beheims berättelse om Inuiter (Eskimåer) år 1450:

Men i en annan öken (ödemark)  och i särskilda bor ett folk som kallas ”skrælingar”. De är tre spann höga och lever i hålor, (Igloos – Författarens kommentar), som de själva grävt. Men, hur små de än är, så är de fräcka och stridbara. Av läder och trä gör de fartyg och seglar med dem utan rädsla på djupt vatten. De äter bara nyslaktat rätt kött och rå fisk och dricker blod.

 

Johannes Schöner år 1515

I Luculentissima quaedam terrae totius descriptio (“Den mest klarsynta beskrivningen av allt land”) från år 1515 skriver Johannes Schöner om såväl samer som inuiter.

 

Johannes Schöner skriver om samerna år 1515:

Pillappelandia är vild-lappmännenes område. Från dette ställe mot solnedgången bor i en stor omkrets av jorden de nämnda vill-lappmennene som alle er skogmenn. Denne øyas beboere byttehandler uten mynt.

 

Johannes Schöner skriver om pygméer (Inuiter-Eskimåer?) år 1515:

Etter disse vill-lappmennene mot solnedgangen bor pygmeene som er små – en alen lange. Pygmeene som Claudius Clavus har sett fanget i havet i en liten båt laget av lær, som nå i vår tid oppbevares i Nidaroskatedralen. De har på samme sted en lang båt av lær, som er tatt sammen med pygmeene.

 

Franciscus Irenicus 1518

I Germaniae Exegeseos Volumina Doudecim från år 1518 baserat på över 300 historiska källor skriver den tyske historikern Franciscus Irenicus, (Franz Friedlieb 1495 – 1553):

Mot solnedgången bor det först vildlappar. Efter dessa vild-lappmännen lever det pygméer mot solnedgången. De är små – en aln långe, och de misstror Karelerna

 

Abraham Ortelius år 1570

Ortelius,_Abraham_Septentrionalivm_regionvm_descrip

 

Uttolkande av de antika grekiska källorna att pygméernas land låg i det yttersta norr väldigt flytande. Holländaren Abraham Ortelius, (Abraham Ortels), (1527-1596) publicerade år 1570 världens första kartbok ”Theatrum Orbis Terrarum”. Längs upp i norr vid nord vid Nordpolen bär den upplysande förklaringen på landområdetPigmei hic habitant” (här bo pygméer).

 

Atlantica – Ett historiskt storverk år 1677 om samernas och världens ursprung från Sameland

samolad

Sveriges mest inflytelserike historiker under slutet på 1600-talet och början av 1700-talet,  Olof Rudbeck d.ä., hade i verket Atlantis i slutet av 1600-talet uttolkat antikens historiska källor såsom att samerna kämpade årligen mot tranorna. Enligt historikern Olof Rudbeck d.ä. utspelades den antika Greklands sagovärld och Illiaden i Sverige. Olof Rudbeck d.ä. gick ännu längre och menade att bibliska händelser utspelades i Sameland. Enligt hans historiska uttolkningar hade Noaks ark strandat på Åreskutan och Kemi Lappmark var ursprung för alla världens folk.

 

Verkligheten kommer ifatt historiska beskrivningar

Men, det fanns de som inte var helt eniga i den gamla litteraturens beskrivning av samerna.

 

Jean-François Regnard år 1731

I andra fall av reseskildringar korrigerades uppfattningen att samer var pygméer som i exempelvis franska resenären Jean-François Regnard i verket Voyage de Laponie (1731); ”När jag jämförde dessa lappar med dem jag läst om i åtskilliga reseskildringar, vilka framställt dem såsom pygméer, började jag korrigera min falska föreställning om dem.”

 

Pierre Louis Moreau de Maupertuis år 1737

Den franska gradmätningsexpeditionen i Tornedalen, juni 1736 – juni 1737, stod under ledning av matematikern och filosofen P.L. de Maupertuis som i sin reseskildring uttalar; ”Vad angår lapparnas längd så är de mycket kortare än andra människor, dock inte så korta som en del resenärer berättat, att de är pygméer.

 

Lång tradition i uttolkning av antika källor om Sameland

Det fanns således en lång tradition såväl i litteratur, kartor som reseskildringar i uttolkning av antika källor att Sameland var pygméernas land.

Det var i en sådan historisk tradition och historiska källor som Daniel Hodell skrev sin av handling ”Dissertatio historica de pygmæis”. Men Hodell gick ett steg längre.

.

 Atlantica

 

Samernas ursprung i Sverige

Daniel Hodell sammankopplar i sin avhandling ordet pygmé med en särskild etnisk grupp – samerna. Men Hodell kopplar inte samerna till enbart nuvarande Sameland. Daniel Hodell försöker i sin disputation ”Historia de Pygmaeisbevisa att det som berättades i Sverige förr i världen om pygméer, småfolk och dvärgar egentligen avser berättelser om samerna.

Samerna fanns tidigare, enligt Hodell, inte enbart i deras nuvarande utbredningsområde utan i hela Sverige generellt. Gamla folksagor om småfolk och dvärgar var helt enkelt, enligt Hodell, berättelser om samer. Samerna fanns således tidigare över hela Sverige och spår av samerna fanns i de gamla folksagorna enligt Hodell. Man kan således i Hodells avhandling uttolka att samerna hade ett vidare ursprung i Sverige än endast deras nuvarande utbredningsområde.

Jag skall återkomma till samernas närvaro i södra- och mellersta Sverige i ett senare blogginlägg. Då handlar det om lagtexter, förordningar, domstolsprotokoll om samerna, skriftliga dokument och fornfynd.

samolad

 

Kritik mot Hodells teori om samerna

Samuel Chydenius, född den 22:a februari 1727 i Euraåminne i Finland och död 11:e juli 1757 genom drunkning i Kumo älv, Finland, lade fram en mindre  kritik mot Daniel Hodells skrift i slutet av sin doktorsavhandling ”Dissertatio historica de Askmannis ultima” år 1747. I övrigt fanns ingen generell kritik mot Daniel Hodells skrift om pygméer, vilket visar på en acceptans av hans teorier.

Nu skall det också nämnas att Hodells avhandling ” Dissertatio historica de pygmæis” låg i linje med den för tiden Sveriges mest inflytelserike historiker Olof Rudbeck d.ä. teorier i verket Atlantis. Det kan därför ha varit svårt för någon att ha en annan uppfattning.

Likaså var det för den tiden en acceptabel forskningsmetod inom historieforskning att utgå från sagor.

 

Bloggfråga

Kan det finnas sanningar i traditionella folksagor eller legender?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s