Vem var samernas störste skald genom tiderna och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Anders Fjellner och samernas ursprung

Anders Fjellner skapade, som det får förstås, det mytologiska eposet ”Solens och månens söner och döttrar” som handlar om samernas ursprung. Fjellner själv menade att det var nedteckning av en äldre jojk från Kemi lappmark.

Fjelllner själv var övertygad att samerna var det första folk som kom att bebo Norden. Enligt Fjellner hade samerna invandrat från den europeiska kontinenten söderifrån och kom till det öde Skandinavien. Det framgår av ett annat epos av Anders Fjellner om samernas ursprung. Enligt Fjellner var även detta epos en nedteckning av en gammal samisk legend.

250px-Fjellner_kolt

Anders Fjellner

Vem var Anders Fjellner?

Anders Fjellner föddes den 18 september 1795 vid Länsmansstenen på det kala Rutfjället i närheten av Tänndalen i Härjedalen under namnet Anders Thomasson, enligt kyrkböckerna. Han växte upp i en renskötarfamilj och fadern hette Thomas Jonsson och modern Märta Andersdotter. De flyttade mellan sommarbetet i Norge och vinterbetet vid Hede årligen.

Vid 9 års ålder förlorade dock Anders Fjellner sin far år1804. Han togs därför omhand av nära släktingar och fick av dessa lära sig läsa.

 

Grundskolestudier vid svensk assimilationsskola

Anders Fjellner skickades av anhöriga året efter att fadern gått bort, år 1805, till den ”stora” staden Östersund och påbörja studier vid Frösö Trivialskola, Jämtland. Studierna skulle komma att förändra hans liv från en tilltänkt renskötarbana till teolog och poet.

I 1561 års kyrkoordning finns den första ansatsen till allmän skolstadga att ersätta de tidigare försvunna katolska skolorna från medeltiden. Detta följdes av stadganden år 1575 om en skola skulle finnas i varje stad. Den grundläggande skolutbildningen var uppdelad i en enklare ”Trivialskola” med undervisning i ”Trivium” och ett ”Gymnasium”. Trivialskola var således en enklare läroanstalt med undervisning i tre ämnen grammatik, dialektik (logik) samt retorik. Trivium kommer från latinet och betyder där tre vägar möts (tri, dvs. tre och via, dvs väg). Precis som det låter på läroämnena ledde Trivialskolorna ofta till utbildning av präster. Så skulle också komma att ske med Anders Fjellner.

Frösö Trivialskola var en enklare grundskola och öppnades för elever första gången år 1679. Beslutet om att inrätta skolan togs dock redan år 1674 som ett politiskt verktyg att försvenska norrmännen. Jämtland och Härjedalen hade under lång tid varit en norsk provins. Det är kanske därför som minnesstenen över skolan vid Stocke på västra Frösön har texten ”Hinc lumen ortum Jemtlandiam illustravit” (Härifrån strålade ljuset ut över Jämtland). Det som finns kvar av skolans byggnader är det s.k. Zetterströmska biblioteket från 1833 och som numera är ett museum.

 

Från Anders Thomasson till Anders Fjellner

Under tiden vid Frösö Trivialskola byter Anders Thomasson namn till Anders Fjellner. I vissa dokument förekommer namnet Anders Thomasson Fjellner.

 

Gymnasietid med Lars-Levi Laestadius och långa vandringar

Efter Frösö Trivialskola i Östersund fortsatte Anders Fjellner studier vid Härnösands gymnasium. Studierna bedrevs vintertid och varje sommar vandrade Anders Fjellner till fots från Härnösand till Härjedalen för att besöka modern och att hjälpa till syskonen i renskötseln.

Åren 1816-1818 var även den kände väckelsepredikanten och prästen Lars-Levi Læstadius från Jäckvik, Arjeplog, studerande vid Härnösands gymnasium. Under denna tid fick Fjellner för första gången lära känna Læstadius.

 

Högre studier vid Uppsala universitet

Fjellner skrev in sig vid Uppsala universitet den 3:e april 1818. Fjellner avbröt dock studierna år 1820 och kom inte att prästvigas förrän långt senare.

 

Missionär i nordligaste Sverige

Anders Fjellner förordnades år 1821 som vikarierande missionär i Jukkasjärvi och Karesuando ”lappmarksdistrikt” som det hette.

 

Prästvigning i Härnösand

Fjellner prästvigdes den 23:e augusti år 1828 i Härnösand.

 

Nya kyrkliga tjänster

Anders Fjellner utnämndes efter prästvigningen till adjungerande pastor i Jukkasjärvi och till vakans-predikant, samt tjänsteförrättare i kyrkliga ärenden, (Curam gerens).

Fjellner innehade även pastorsgöremål i Karesuando från 1:a maj 1838 till och med december 1841. Lars Levi Læstadius tillträdde den 1:a maj 1826 sin kyrkoherdetjänsten i Karesuando efter att ha varit  vice pastor i födelsesocknen Arjeplog och missionär ett år bland samerna i Piteå Lappmark. Lars Levi Læstadius hade inte ansökt om lediga tjänsten utan ansökan inlämnades i Læstadius namn utan hans vetskap av biskop Erik Abraham Almquist. Intressant är att Anders Fjellner inte verkar ha tagit intryck av Læstadius och aldrig omnämner väckelsepredikanten i sina verk eller skrifter.

 

Språkkunskaper och tolk vid domstol

Här lärde han sig såväl finska som nordsamiska. Fjellners modersmål var sydsamiska. Anders Fjellners språkkunskaper gjorde att han anlitades som tingstolk i nordsamiska och finska från december år 1835 till april månad år 1842.

 

Äktenskap

I Karesuando mötte han Christina Päiviö, (Päivadtj enligt kyrkböckerna), som han gifte sig med år 1839. Christina Päiviö, (dotter till Petrus Persson Peiviö (1777-1857) och Elsa Rasmidotter Kitti (1781-1868),  föddes den 18:e oktober i Kongama, Enontekiö kommun och avled i Sorsele 10:e september 1876 i Sorsele. I och med äktenskapet blev Anders Fjellner renskötare på nytt.

 

fjellner-small

Anders Fjellner

 

Vådlig färd

Anders Fjellners utnämndes den 24:e februari. 1841 till pastor i Sorsele. Men det skulle dröja till den 1:a maj 1843 innan han tillträdde pastorstjänsten.

Flytten från Jukkasjärvi på omkring 45 mil, (Fågelvägen bara 29 mil), var minst sagt vådlig. Före flytten sålde och slaktade Anders Fjellners ut sin renhjord och behöll 11 körrenar. Med dessa 11 körrenar påbörjades en 6 veckor lång färd med hustru och barn. Färden gick med renrajd över tidvis svaga isar och Fjellner med familj var flera gånger nära att omkomma på färden.

Ankomsten till Sorsele har målande fångats av författaren Ernst Manker i sin bok ”Vägen går krokigt” med orden ”Man väntade, helt naturligt, att kyrkoherden skulle komma den enda för herremän farbara vägen till Sorsele, uppför Vindeldalen , skjutsad med frustande hästar . Så ivrig t spejade man utefter stora vägen, att man inte lade märke till en liten lapprajd, ett tiotal renar med akjor, som ringlade fram ur skogen, förrän denna var inne i byn. Ur den första akjan reste sig en liten lapp som lappar mest. Det var kyrkoherde Anders Fjellner. I en annan akja satt prästfrun . Barnungar och bohag fyllde akjorna för övrigt . De goda Sorseleborna kände sig nog besvikna, men det var nu inte värt att låtsas om. Duktigt var de t i alla fall att ha kört över fjäll, skog och myr väl sjuttio mil . Han färdades som sina fäder…”

 

Separatister till angrepp

Fjellner tjänstgjorde som präst i Sorsele, Västerbotens län, livet ut som kyrkoherde. Dock var tiden i Sorsele inte allt för enkel. Främst mötte han ett kraftigt motstånd av de kristna separatisterna eller som de kallades Sorseleläsarna. Separatisterna anmälde flera gånger Fjellner till domkapitlet. Något som gjorde att han var tvungen att bege sig till fots till den stora staden Härnösand för att besvara anklagelserna.

Den nya kyrkohandboken och psalmboken som utkom 1819 ledde till stort missnöje hos en grupp som kom att kallas ”Separatisterna” eller ”Sorseleläsarna”. Dessa menade att de sk. ”Nyböckerna” var ”Djävulens verk” skapade av människor  och spred inte Guds ord. År 1840 drogs Sorseleläsarna inför rätta, anklagade för grov smädelse av Gud. Rättegången skulle dock ta lång tid från Tingsrätt till hovrätt för att slutligen 1852 avskrivas. Sorseleläsarnas främsta förespråkare var Margareta Sophia Mårtensdotter, (1804-1883), eller som hon kallades ”Mor Greta” från  byn Grundträsk, (idag Krutträsk).

 

Tänketallen och Minnesstenen

Fjellner dog den 22:a februari 1876 i Sorsele. Som alla andra präster i Sorsele begravdes han närmast bakom koret på Sorsele kyrkas östra sida vid prästernas gravar. En gammal smal sten visar platsen för kyrkoherde Anders Fjellners grav.

Anders Fjellners ”tänketall” växer än idag precis utanför kyrkogårdsstaketet och som han ofta satt uppe i när han författade sina predikotexter.

I Sorsele invigdes en minnessten söndagen den 20 juli 2014 kl. 11.00 till minne av Anders Fjellner.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s