Vem var Pehr Högström och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Samer besläktade med finländare

Johannes Schefferus, (1621 – 1679), publicerade verket Lapponia år 1673 på latin. Verket Lapponia betraktas som det första större beskrivningen av samerna och översattes till ett stort antal språk. Tidigare hade korta beskrivelser eller berättelser om samerna hade utgetts av främst missionärer i Sameområdet. Ett hundra år tidigare hade Schefferus i verket Lapponia år 1673 påstår att samerna är besläktade med finländarna. Schefferus menade vidare att samer och finländare var två olika folk, samt att finländarna fördrivit samerna norrut till deras nuvarande bosättningsområde. (Se tidigare blogginlägg).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Finländare är Samer

Pehr Högström går ett steg vidare. Han menade att finländarna ursprungligen varit samer. Högström ansåg att det fanns ett språkligt behov att göra en skillnad mellan nomadiserade samer och de samer, dvs finländare, som övergått till jordbruk. Högström ansåg att det varit en flytande tid i övergången när samer blev finländare och att det pågick fortlöpande under 1700-talet. Att finländarna förd rivit samerna norrut, som Johannes Schefferus påstod, menar Högström således att detta inte var sant. (Se tidigare blogginlägg).

bok

Samer har ett Skytiskt ursprung

Högström menar vidare att det är sannolikt att samerna, liksom övriga folk, bebott andra områden och nuvarande bosättningsområde är bara det senaste av en rad andra. Här menar Högström att samerna kan ha ett ursprung från ”Skyterna”. (Se tidigare blogginlägg).

Samisk Historieblogg
Skyter?

Någon undrar vilka Skyterna var?

Skyterna anlade inga städer och odlade inga åkerfält. I stället var Skyterna det gåtfulla nomadfolket som härskade över stora delar av Europa och Asien från omkring år 800 till år 300 f.Kr. för att sedan försvinna från historien. En av de äldsta historikerna Herodotos beskriver Skyterna 400 f.Kr.: ”De har varken byggt sig städer eller murar, utan de för sina hus med sig, och alla är beridna bågskyttar; de lever inte av åkerbruk utan av boskapsskötsel…” – Herodotos’ Historia, IV..46.

Så småningom slog sig skyterna ner från sitt nomadiska liv i ett område som täcker dagens Rumänien, Moldavien, Ukraina och södra Ryssland. Norr om Skyternas nordliga gräns fanns Finsk-Ugriska folkstammar till vilka samerna språkligt hör.

Även om Skyterna försvunnit från historien omnämns de i många historiska källor från grekiska till bibeln; Det faktum att staden Bet-San i nordöstra Israel senare kallades Skytopolis kan antyda en period av skytisk ockupation, (1 Samuelsboken 31:11, 12). Skyterna omnämns i assyriska krönikor redan under Sargons regeringstid (722-705 f.Kr.).

Skyternas kanske mest kända landmärken är kungagravar i de Altaiska bergen på över 2000 m höjd i gränsområdet mellan Kazakstan, Mongoliet, Kina och Ryssland. Man har även hittat nedfrusna och intakta skyter på dessa höjder med ett klart europeiskt ursprung. Med permafrosten har även organiskt material som dräkter och annat blivit välbevarat i 2 500 år och ger oss en intakt uppfattning om skytisk livsstil.

Skyterna var inte en etnisk enhet utan en konfederation av folk med ursprung från den Öst Iranska språkfamiljen. De talade Skytiska som var ett Indo-Europeiskt språk.

Samisk Historieblogg
Vem var Pehr Högström?

Vem var då Pehr Högström som påstod allt detta?

Samisk Historieblogg
Född i en välbärgad familj

Pehr Högström eller Petrus Martini Högström föddes den 10 november 1714 i Högom, Selångers socken i Medelpad och dog den 14 juli 1784 i Skellefteå. Fadern Mårten Högström Ersson var en välbärgad handelsman i Sundsvall och modern hette Ingeborg Engman Persdotter. Trots att Pehr Högström kom från en välbärgad familj fick han en olycklig start i livet.

Samisk Historieblogg
Uppvuxen i skogen

Vid sex års ålder härjade ryssarna i Norrland och alla familjens gårdar sattes i brand. Detta skedde just efter Karl XII bortgång och där även hela Sundsvalls stad lades i aska. Familjen fick ta sin tillflykt till en koja i skogen. Kort därefter avled fadern.

Samisk Historieblogg
Studier

1731 gick Högström i Härnösands gymnasium två klasser för att därefter den 25:e september 1733 skrivas in vid Uppsala universitet. Vid Uppsala universitet bedrev han studier under 8 års tid.

Samisk Historieblogg
1741 avhandlingen ”Förnuftiga tankar om Gud” och Wolffianismen

1741 publicerade han avhandlingen ”Förnuftiga tankar om Gud”. Avhandlingen rönte stor uppmärksamhet. Dels var det den första avhandlingen på svenska. Vid den tiden var alla avhandlingar på latin. För det andra var avhandlingen en filosofisk avhandling om Gud baserad på teorier av de tyska filosoferna Leibniz och Wolff.

Att avhandlingen kallades ”Förnuftiga tankar om Gud” kan kanske bero på att många av filosofen Wolffs verk inleddes med orden ”Verniinftige Gedanken”;  Vernünftige Gedanken von Gott, der Welt under der Seele der Menschen (1720), Vernünftige Gedanken von dem gesellschaftlichen leben der Menschen (1721), Vernünftige Gedanken von den Wirkungen der Natur (1723), Vernünftige Gedanken von den Absichten der natürlichen Dinge (1724) och Vernünftige Gedanken von den Teilen der Menschen, Tiere und Pflanzen (1725). Wolffianismen, eller Leibniz-Wolffs systemet, slog igenom under 1700-talet vid i stort sett alla nordeuropeiska universitet. Wolffs filosofi vann gehör vid Uppsala universitet på 1720-1730-talet genom framför allt Anders Celsius.

Högströms avhandling bidrog starkt till populäriserande av Wolffianismen i Sverige.

Samisk Historieblogg
Wolffianismen

I dag är det väl knappast någon som hört talas om Christian Wolff. Men, under 1700-talet var Wolff en riktig kändis och vars filosofi kom att prägla så gott som samtliga universitet och vetenskaper i norra Europa. Den som vill skriva om samisk historia och idéströmningar som påverkade synen på samerna under 1700-talet kan inte bortse från Christian Wolff. Att syssla med historia är spännande i sig när det gäller historiska händelser och historiens utveckling. Än mer spännande är det att förstå varför händelser inträffar eller varför ett skeende inträffar. Att förstå en lag eller att en historisk händelse inträffar är samtidigt att förstå den bakomliggande idén eller idéströmningarna.

Filosofen Wolff har haft en stor betydelse för eftervärlden vilket avspeglats i att han fått ett 35 km brett berg på månen uppkallat efter sig Mount Wolff (Mons Wolff).

Den som vill ge en relevant bild av 1700-talets idéliv och påverkan på sameområdet kan helt enkelt inte ignorera Wolff. Christian Wolff behandlade praktiskt taget alla ämnen från teologi till juridik. Inte nog med det!  Samtliga universitet och lärosäten i norra Europa lärde dessutom ut hans idéer.

I Sverige och Norden blev Christian Wolffs idéer särskilt starka vid universitetet i Uppsala. Universitetskanslern Gustaf Bonde erbjöd till och med Christian Wolff den Skytteanska professuren i Uppsala. Wolff tackade dock nej. Eftersom framför allt präster och lappmarkspredikanter utbildades i Uppsala blev även norra Sverige ett fäste för ”Wolffianismen”.

Att Wolffianismen fick ett så starkt fäste i norra Europa beror på att det var en protestantisk skolastik. Christian Wolffs idéer liknade Descartes med en rationalistisk argumentation.  Wolffianismen utgick från något eller några logiskt giltiga sanningar och sökte sedan härleda all kunskap ur dem. Christian Wolff var ursprungligen professor i matematik, vilket säkerligen påverkade hans teorier.  Han matematiserade filosofin och matematiken kunde användas till logiska slutsatser.  En säker vetenskaplig slutsats kunde således göras utifrån ett fåtal filosofiska principer. Wolffianismen strävade således efter ett matematiskt exakthetsidealet.

Att dra matematiska slutsatser utifrån en filosofisk princip kan ge drastiska effekter inom exempelvis humaniora och synen på olika folk. Enligt min egen mening var Wolffianismen en grogrund för en nedlåtande syn på samer och samiska rättigheter.

Idéströmningen ”upplysningen” under 1700-talet hade en mycket positiv syn på urfolk. Under upplysningen blev till och med urfolk ett ideal. Wolffianismen blev en konserverande faktor än en förnyande idéströmning. Wolffianismen bidrog således starkt till att upplysningen inte slog igenom i Sverige på samma sätt som i andra europeiska länder. Under första halvan av 1700-talet går det inte ens att finna en avhandling vid något universitet med upplysningens idéer eller ideal.  Wolffianismen försenade således upplysningen i Sverige.

Samisk Historieblogg
Norrlandsortodoxin – När ljuset kom från norr!

Wolffianismen var inte den enda idéströmningar som påverkat samernas historia i norr. Redan i slutet på 1500-talet fram till början av 1600-talet fanns ”Norrlandsortodoxin”, som inte bara inverkade på folk i norr utan hela Sverige. Norrlandsortodoxin var en radikal gren av svenska protestanter. De hade ofta fått sin utbildning vid nuvarande Vasaskolan i Gävle och senare vid Uppsala univeritet. Norrlandsortodoxin representerades av Abraham Angermannus från Sidensjö i Ångermanland (ärkebiskop 1593-1599), Nicolaus Olai Bothniensis från Piteå (ärkebiskop 1599), Petrus Kenicius (Köniksson), från Baggböle (professor och ärkebiskop 1609-1636), samt Andreas Laurentii (Björnram), från Västerbotten, (professor och biskop 1576) . Laurentii skiljer dock ut sig från de övriga genom att ställa sig på kungens sida som ärkebiskop mellan 1583 och 1591. Alla dom andra hade dock kungen problem med. Kungen lät till och med fängsla ärkebiskop Abraham Angermannus och som dog i fängsligt förvar på Gripsholm år 1607. I en tid 1583 till 1636 när religion var ett avgörande slagträ i svensk inrikespolitik hade fyra norrländska ärkebiskopar en avgörande makt.

Andra biskopar från Norrland som hade ett stort inflytande var Petrus Jonae från Hälsingland (biskop i Strängnäs 1585-1607), Nicolaus Olai från Hälsingland (biskop i Strängnäs till 1585) och Petrus Jonae Angermannus från Arnäs (biskop i Växjö 1593-1630).

Samisk Historieblogg
Inget i  jämförelse mot vad som skulle komma!

Wolffianismen och Norrlandsortodoxin var inflytelserika idéströmningar som kom att påverka samernas historia. Men, de  var inget mot de idéströmningar som skulle komma  senare i  historien.

Samisk Historieblogg
Prästvigd i Stockholm

År 1741 blev Högström prästvigd i Stockholm.

Samisk Historieblogg
Kyrkoherde i nyinrättade Gällivare församlingen

Den 22 november 1742 utnämnde han till den första kyrkoherden i den nyinrättade församling som erhöll namnet Gällivare.

Samisk Historieblogg
Familj

Året där efter, 1743 gifte han sig med Catharina Fjällström och de fick 10 barn men minst 3 barn dog före ett års ålder.

Samisk Historieblogg
Berömt verk om samer 1747

Pehr Högström nödgades som lappmarksmissionär genomföra ett stort antal vidsträckta ämbetsresor inom sin församling och som visitator i övriga lappmarken fram till ryska gränsen. Genom ämbetsresorna fick Pehr Högström en stor inblick i samerna och samisk kultur. Detta ledde till att han publicerade år 1747 boken ”Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker ”.

bok

Verket ”Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker ” var 1700-talets mest omfattande verk om samerna. Boken översattes till danska, tyska och franska, samt ledde till att Pehr Högström erhöll en plats i Vetenskapsakademien.

År 1749 blev han kyrkoherde i Skellefteå.

I lokalhistorien om Skellefteå kan man läsa om hans otroliga sociala engagemang ; ”Kyrkoherde Pehr Högström i Skellefteå planterar Västerbottens första äpple och gör andra försök med nya växter. Han tar initiativ till socknens första barnmorska 1757 och låter begåvade personer få utbildning i Stockholm såsom bildhuggaren Herman Tomasson från Pjäsörn och troligen porträttmålaren Nils Schillmark från Drängsmark. Högströms hustru låter vaccinera barnen mot smittkoppor. På Prästbordet uppstår en centrumbildning där det bor hantverkare, militärer, kyrkliga tjänare och olika tjänstemän. Denna befolkning är rörlig och har kontakter med andra delar av Sverige och Finland. ”

Dock gjorde Högström mycket mer i Skellefteå än ovan positiva ord.

Samisk Historieblogg
Riksdagsman åren 1755-1772

Han var riksdagsman för partiet mössorna vid  1755-56, 1765-66, 1769 och 1771-72 års riksdagar.

Samisk Historieblogg
1772 teologie doktor

År 1772 blev Högström teologie doktor.

 

Lars-Nila Lasko

Every time history repeats itself the price goes up. (Italienskt Ordspråk)

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s