Jacob Wilde år 1738, isländska sagor och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Historieprofessor Jacob Wilde

Jacob Wilde (1679 – 1755)  blev professor i historia i Riga redan vid 24 års ålder och slutade sina dagar som svenska statens högste officiella historieskrivare, dvs som rikshistoriograf i Stockholm 1719 – 1755.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna är urinnevånarna i Skandinavien

Svenska statens högste officiella historieskrivare Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff, att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare.

Jacob Wilde menade dessutom att han kunde bevisa det.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas och de isländska sagorna

Några historiker menade att genom att göra logiska slutsatser och tolkning av  Snorre Sturlassons ”Heimskringla” så framgår det att samerna var Skandinaviens urfolk.

Enligt Wilde så var det var samerna som germanerna stötte på när de anlände till Skandinavien. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna.

De isländska sagorna har använts som argument av nationalister och nationalsocialister att germanerna var det första folket som kom till Skandinavien. Det kan därför vara träffande att svenska historiker tidigare använde sig av isländska sagor för att bevisa att samerna kom först till den Skandinaviska halvön.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ynglingasagan och samerna

Snorre Sturlassons ”Heimskringla” från ca 1230 inleds med ” Ynglingasagan”. Det är en saga om Ynglingaätten som kom till Sverige från Asien och regerat Sverige under förhistorisk tid.

Under 1700-talet antogs Oden ha varit en verklig historisk person. I Ynglingasagan kan man läsa att när Oden anlände till Sverige från Asien med sina Asar så möttes han av ett annat folk ”Den Jotiska ätten” (Det Jotiska folket eller den Jotiska kungasläkten). Enligt historiker på den tiden var det samer som Oden och Asarna mötte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norröna saga om Joterna och samerna

Men, enligt historikern Wilde fanns det redan ett annat folk i Skandinavien före Joternas ankomst. Wilde menade att samerna var de folk, enligt norröna källor, som först kom till Skandinavien. Därefter kom Joterna (Jotiska ätten) och slutligen Oden och asarna (Asaätten).

Om den Jotiska ätten skrev historikern Jacob Wilde att de ”först bodt i Qvenland eller Finland, hwarifrån det gått sidledes til Swerige, och Danmark, där de funnit motstånd utaf Lapparne, som de nordländska Thussar sammastädes nämnas”. (Jacob Wilde, Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde, 1738, s.29) ”Thussar” är den gamla benämningen för troll eller trollkunniga.

.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Samisk Historieblogg

Dagen i dag är resultat av tusentals år av historia!

www.samiskhistorieblogg.wordpress.com
http://www.samiskhistorieblogg.wordpress.com

Banner-Blue 468x60

– Samisk Historia är summan av allt som inte borde ha hänt –

– Saami  History is the sum total of the things that could have been avoided –

cropped-lasko_0.jpg

Historia är ett udda ämne. Samisk historia är ett ännu mer udda. Det borde inte vara så många läser bloggar med udda ämnen. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia. Nu är det ett år sedan första inlägget på Samisk Historieblogg gjordes, den 25:e oktober 2015, och över 4 500 har besökt bloggen.

Samisk historia är inte bara ett udda ämne. Det är dessutom ett ämne som är svårt att reda ut. Mycket av det som är samernas historia bygger på andra folks källmaterial, andra folks värderingar och andra folks uppfattningar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du är van vid…

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Europas främsta lärobok i historia

Juristen och historikern Samuel von Pufendorf utgav år 1682 verket ”Einleitung zu der Historie der Vornehmsten Reiche und Staaten”. Boken översattes till flera språk och var på den tiden en ”Bästsäljare”. Verket blev också, utan tvekan, Europas främsta lärobok i de europeiska staternas historia och författningar. Juridik och rättssystem är som bekant nära kopplade till historia. För att förstå lagstiftning måste man först förstå historia. Så, det är kanske inte så konstigt att verket både behandlar juridik och historia. Kanske inte heller så konstigt att Pufendorf var både jurist och historiker. Nu ska man inte överdriva Samuel von Pufendorf som historiker. Hans olika historiska skrifter var säkert populära medan han levde. För eftervärlden är hans historiska insatser dock blygsamma. Dock har Pufendorf haft stor betydelse för eftervärlden som filosof och naturrättsjurist.

I en senare uppföljare om svensk historia utgav Pufendorf år 1689 ”Continuirte Einleitung zu der Historie der vornehmsten Reiche und Staaten von Europa: worinnen deß Königreichs Schweden Geschichte und dessen mit auswärtigen Kronen geführte Kriege insonderheit beschrieben werden

 pufendorf_einleitung_1682_0007_800px

Samuel von Pufendorf

Samuel von Pufendorf var född den 8:e Januari 1632 i Dorfchemnitz, Kurfurstendömet Sachsen, och död  den 13 Oktober 1694 i Berlin. Efter att ha varit professor i natur- och folkrätt, Heidelberg, rekryterades han år 1668 till det nyöppnade universitetet i Lund av rikskansler De la Gardie. Att man var angelägen att rekrytera den internationellt kände professorn Pufendorf kan ses i hans lön. Han fick 900 daler mot övriga lundaprofessorers 600 daler. Han utsågs 1667 till svensk rikshistoriograf i Stockholm och adlades 1684.

Samuel von Pufendorfs mest kända och omdiskuterade verk var ”De iure naturae et gentium (Om natur- och folkrätt) (DJN) år 1672. Pufendorf kom med detta verk att påverka såväl filosofer som folkrättsjurister.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs betydelse under årtionden

Pufendorf kom att få stor betydelse för eftervärden. Ännu på 1800-talet användes exempelvis hans ”De officio hominis et civis” (Om människans och medborgarens plikt) utgiven år1673 som lärobok i Frankrike. Han kom även att få stor betydelse för andra historiker både i Sverige och utomlands under mycket lång tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs verk ”översätts” till svenska 1689

Petrus (Petro) Brask ”översatte” eller uttolkade Pufendorfs verk till svenska år 1689, (Historisches Archiv, enthaltend ein systematisch-chronologisch geordnetes …AvEduard Maria Oettinger). Eftersom vi talar om en tid av censur och tillstånd av regeringen för bokutgivning fick boken den uttrycksfulla titeln ”Samuel Pufendorfs Innledning till swänska historien, med där till fogad ökning ställt emot en fransos, Antoine Varillas benämd; under authoris egen censur uttålkad af Petro Brask, Lincopia-Gotho: og med kongl. maj.ts allernådigste privilegio uppå Thomas Anderszon Bergmanns bekåstnad.”

Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” tog naturligtvis upp den svenska historien med början av uppräkning av kungar. Ett lands och folks historia var vid denna tid detsamma som kungarnas historia. Men, verket skiljer sig ut genom att även ta upp Sveriges inre utveckling.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Historiker Jacob Wilde och Pufendorf

En, minst sagt, ombearbetad version av Samuel von Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” utgavs av historikern Jacob Wilde i två delar. Wilde namngav verket med den långa titeln ”Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde”. Första delen utkom år 1738 och andra delen år 1743.

Den första delen av verket utgavs även på latin av sonen Anders Wilde år 1741 ” Prœparatio hodegetica ad Introductionem Pufendorffii …”

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt Isländska sagor

Jacob Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff, att samerna var den folkgrupp som kom först till Skandinavien. Han menade dessutom att han kunde bevisa det.

De isländska sagorna har använts som argument av nationalister och nationalsocialister att germaner var de första folken som kom till Skandinavien. Det kan därför vara träffande att svenska historiker använde sig av isländska sagor för att bevisa att samerna kom först till den Skandinaviska halvön.

Jacob Wilde menade samerna att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av främst den inledande sagan, ”Ynglingasagan”, i Snorre Sturlassons ”Heimskringla” och andra norröna sagor menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien. Eftersom ”Heimskringla” och ”Ynglingasagan” är ganska omfattande skall jag återkomma till hur Jacob Wilde och andra historiker kunde göra denna slutsats.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt samisk begravningssed

Jacob Wilde hade dessutom uppfattningen att arkeologiska fynd utifrån begravningsseder visade att germaner invandrat till område där det fanns samer. Jag skall återkomma till hur Jacob Wilde kunde göra denna slutsats.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Elisaeus Hyphoff år 1731 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Ny lärobok om svensk historia 1731

År 1731 utgav historikern Elisaeus Hyphoff ”Kort inledning til den gamla och nya swenska historien, begynnarom til tjenst, af de trowärdigaste skribenter, samt äldre och nyare handlingar, sammandragen, af Elisæo Hyphoff”.

Bokens syfte var huvudsakligen att vara en lärobok i historia. Ytterligare upplagor av läroboken trycktes åren 1738, 1744 och 1757. Läroboken avnändes således under lång tid.

Arbetet var uppdelat i två böcker varav den första boken behandlade historia och politik i Sverige och den andra boken om Sveriges konungar från kristendomens införande år 823.

 antikvariatnet046

Tillägg till Hyphoffs historia

Ett tillägg till Hyphoffs historia utgavs i Uppsala av Peter Twet år 1755 eller som det hette ” Tilökningar af herr Elisæi Hyphoffs swänska historia, innehållande utförlige underrättelser, om hwad så wäl uti antiquiteterna, korteligen af honom widrördt är, som de uti auctorens arbete, förbigångne konungar, ifrån början til christendomens : införande, bestående uti en konunga längd af några och trettijo regenter, til den studerande swenske ungdomens tjenst utgifwen af Peter Twet

Tillägget innehöll ”hedniskakonungar fram till kristendomens införande i Sverige, samt om hednisk religion och tempel. I tillägget fanns även en plansch över Uppsala hedniska tempel.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lärobok om att samernas kom först till Skandinavien

Historikern Elisaeus Hyphoff hade en klar uppfattning om vilka folk som kom först till Skandinavien. Redan i inledningen till sitt verk om Sveriges historia skriver han ”de som Först kommit in i Landet lära altså wara de samme, som wij nu kalla Finnar och Lappar” (Hyphoff 1731, s. 4).

antikvariatnet046

Vem var då Elisaeus (Elisæo) Hyphoff?

Elisaeus Hyphoff eller Elisæo Hyphoff föddes den 5:e juni 1709 i Karlshamn. Han var son till Johan Melchior Hyphoff  (född 1712) och Johanna Ennes (Född 1709). Johan Melchior Hyphoff var i sin tur son till den från Österrike inflyttade doktorn Johan Melchior Hyphoff. Fadern var rektor för trivialskolan i Karlshamn.

Elisaeus Hyphoff studerade vid ”Christianstads skola” och 1728 inskriven vid Uppsala Universitet. Han gifte sig den 30:e mars 1736 med Birgitta Lindfors och de fick senare samma år den 19:e november 1736 sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff (Elias Uphof, Elias Ulphoff).

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Karriär vid Riksbanken

Elisaeus Hyphoffs karriär som historiker blev kortlivad. Den 22:a november 1734 anställdes han som kanslist vid riksbankens fiskalskontor i Stockholm och befodrades till notarie 1737.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Flydde till Italien

Vid en bankkontroll år 1738 upptäcktes att Elisaeus Hyphoff försingrat 96 000 Daler Kopparmynt. En ansenlig summa på den tiden.

Hur mycket motsvarar 96000 daler kopparmynt år 1738 i 2016 års penningvärde? Det är ju inte lätt att räkna om daler till dagens valuta. Men, 96000 daler kopparmynt år 1738 bör motsvara omkring 6,5 miljoner kronor i oktober 2016. (6 509 999 SEK år 2016 mätt med konsumentprisind exenligt Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292).

Hyphoff han dock fly till Rom. I Rom blev han sekreterare till greve och påvelige ämbetsmannen Nils Karlsson Bielke (1706-1765). Påve Clemens XII utnämnde Bielke 1735 till sin kammarherre och 1737 till romersk senator. Elisaeus Hyphoff konverterade till katolicismen liksom Nils Karlsson Bielke gjort tidigare. Ett gravmonument restes åt Bielke i kapellet i Birgittas hospits vid Piazza Farnese i Rom. Elisaeus Hyphoff antas ha levt hela sitt resterande liv i Rom.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elisaeus Hyphoff blev bankdirektör

Sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff blev besättningsman/soldat vid Holländska Öst Indiska kompaniet 1763-1764, men hoppade av vid Goda Hoppsudden i Sydafrika, (Se Nationalarkivet, Amsterdam). Därefter kock i Saldana bay, Sydafrika, 1765-1773 (se professor i biologi Carl Peter Thunberg resa 1770-1773 till södra Europa och Goda Hoppsudden i Sydafrika). Sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff uppgav i Sydafrika att fadern Elisaeus Hyphoff är bankdirektör i Stockholm! En klar överdrift med andra ord.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elisaeus Hyphoff år 1731 , historieundervisning på 1700-talet och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko
Ny lärobok om svensk historia 1731

År 1731 utgav historikern Elisaeus Hyphoff ”Kort inledning til den gamla och nya swenska historien, begynnarom til tjenst, af de trowärdigaste skribenter, samt äldre och nyare handlingar, sammandragen, af Elisæo Hyphoff”.

Bokens syfte var huvudsakligen att vara en lärobok i historia för studenter. I ”Bibliotheca historica sueo-gothica” från år 1790 ger författaren Carl Gustaf Warmholtz ett beröm till historieboken. Läroboken utkom i flera upplagor 1731, 1738, 1744 och 1757 med kompletterande bok 1755.

Arbetet var uppdelat i två böcker varav den första boken behandlade historia och politik i Sverige och den andra boken om Sveriges konungar från kristendomens införande år 823.

antikvariatnet046

Hade läroboken kunnat publiceras på 1600-talet?

Boken hade troligen inte kunnat publiceras 100 år tidigare som lärobok. Då hade läroboken väckt diskussioner och ifrågasättande eftersom läroboken börjar med Sveriges konungar från kristendomens införande år 823. Så stark var den svenska nationalismen eller göticismen under 1600-talet.

Nu ska det sägas att svenska nationalismen eller göticismen under 1600-talet inte var riktad mot samerna utan i stället inkluderade samerna som ett urfolk i Sverige. En av de främsta götisterna Rudbäck d.ä. ansåg tom att samerna direkt härstammade från det första folket på jorden och att svenskarna kommit från Kemi lappmark, att Noaks ark strandat på Åreskutan osv.

Professor i skytteanus, jurist och historiker vid Uppsala universitet Johannes Loccenius (1598-1677) utgav år 1654 ”Rerum Suecicarum histori”. Rerum Suecicarum histori behandlar  svensk historia. Johannes Loccenius utelämnar dock de så kallade ”Sagokungarna” och börjar först vid kristendomens införande. Något som på den tiden ansågs mycket vågat och indirekt en kritik av svenska nationalistisk historieuppfattning eller göticismen. I andra upplagan av ”Rerum Suecicarum histori” från år 1662 kritiserar dock Loccenius direkt götecismens historiebeskrivning av att Geter och Goter är svenskarnas ursprung, att grekernas Pythagoras slav Zamolxis skapat den första svenska lagstiftningen och de äldre kungalängderna av de så kallade ”Sagokungarna”. (Se även verket ” Zamolxis primus Getarum legislator” från år 1687 där juristprofessorn Carl Lundius försöker bevisa att den svenska rätten hade förantika anor i svensk national-romantisk anda).

Men, det skall också sägas att Elisaeus Hyphoffs lärobok kom att kompletteras med de äldre svenska sagokungarna, förkristen tro och hedniska templet i Uppsala.

Om Götecismen och Atlantis se tidigare blogginlägg; Olof Rudbeck d.ä. år 1677 och samernas ursprung, Kritik mot Götecismen och Olof Rudbeck d.ä. verk Atlantica, samt samernas ursprung och Vem var Olof Rudbeck d.ä. och samernas ursprung.

Samisk Historieblogg
Tillägg till Hyphoffs historia

Ett tillägg till Hyphoffs historia utgavs i Uppsala av Peter Twet år 1755 eller som det hette ” Tilökningar af herr Elisæi Hyphoffs swänska historia, innehållande utförlige underrättelser, om hwad så wäl uti antiquiteterna, korteligen af honom widrördt är, som de uti auctorens arbete, förbigångne konungar, ifrån början til christendomens : införande, bestående uti en konunga längd af några och trettijo regenter, til den studerande swenske ungdomens tjenst utgifwen af Peter Twet ...

Tillägget innehöll ”hedniska” konungar fram till kristendomens införande i Sverige, samt om hednisk religion och tempel. I tillägget fanns även en plansch över Uppsala hedniska tempel.

Samisk Historieblogg
Lärobok om Sveriges urfolk

Historikern Elisaeus Hyphoff hade en klar uppfattning om vilka folk som kom först till Skandinavien. Redan i inledningen till sitt verk om Sveriges historia skriver han ”de som Först kommit in i Landet lära altså wara de samme, som wij nu kalla Finnar och Lappar” (Hyphoff 1731, s. 4).

Det fanns således en lärobok i historia redan 1731 om att samerna kom först till Sverige och är Sveriges urfolk! Att historieboken fick stor spridning och utgavs i flera upplagor bidrog säkerligen till förstärkandet av uppfattningen att samerna var Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg
Bloggfråga

Det är möjligt att läroboken i historia från 1731 inte kunnat publicerats 100 år tidigare. Men, hade den kunnat publiceras 300 år senare, dvs på 2000-talet?

 

Lars-Nila Lask0

Samisk Historieblogg

Live today for tomorrow it will all be history.

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan