Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Europas främsta lärobok i historia

Juristen och historikern Samuel von Pufendorf utgav år 1682 verket ”Einleitung zu der Historie der Vornehmsten Reiche und Staaten”. Boken översattes till flera språk och var på den tiden en ”Bästsäljare”. Verket blev också, utan tvekan, Europas främsta lärobok i de europeiska staternas historia och författningar. Juridik och rättssystem är som bekant nära kopplade till historia. För att förstå lagstiftning måste man först förstå historia. Så, det är kanske inte så konstigt att verket både behandlar juridik och historia. Kanske inte heller så konstigt att Pufendorf var både jurist och historiker. Nu ska man inte överdriva Samuel von Pufendorf som historiker. Hans olika historiska skrifter var säkert populära medan han levde. För eftervärlden är hans historiska insatser dock blygsamma. Dock har Pufendorf haft stor betydelse för eftervärlden som filosof och naturrättsjurist.

I en senare uppföljare om svensk historia utgav Pufendorf år 1689 ”Continuirte Einleitung zu der Historie der vornehmsten Reiche und Staaten von Europa: worinnen deß Königreichs Schweden Geschichte und dessen mit auswärtigen Kronen geführte Kriege insonderheit beschrieben werden

 pufendorf_einleitung_1682_0007_800px

Samuel von Pufendorf

Samuel von Pufendorf var född den 8:e Januari 1632 i Dorfchemnitz, Kurfurstendömet Sachsen, och död  den 13 Oktober 1694 i Berlin. Efter att ha varit professor i natur- och folkrätt, Heidelberg, rekryterades han år 1668 till det nyöppnade universitetet i Lund av rikskansler De la Gardie. Att man var angelägen att rekrytera den internationellt kände professorn Pufendorf kan ses i hans lön. Han fick 900 daler mot övriga lundaprofessorers 600 daler. Han utsågs 1667 till svensk rikshistoriograf i Stockholm och adlades 1684.

Samuel von Pufendorfs mest kända och omdiskuterade verk var ”De iure naturae et gentium (Om natur- och folkrätt) (DJN) år 1672. Pufendorf kom med detta verk att påverka såväl filosofer som folkrättsjurister.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs betydelse under årtionden

Pufendorf kom att få stor betydelse för eftervärden. Ännu på 1800-talet användes exempelvis hans ”De officio hominis et civis” (Om människans och medborgarens plikt) utgiven år1673 som lärobok i Frankrike. Han kom även att få stor betydelse för andra historiker både i Sverige och utomlands under mycket lång tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs verk ”översätts” till svenska 1689

Petrus (Petro) Brask ”översatte” eller uttolkade Pufendorfs verk till svenska år 1689, (Historisches Archiv, enthaltend ein systematisch-chronologisch geordnetes …AvEduard Maria Oettinger). Eftersom vi talar om en tid av censur och tillstånd av regeringen för bokutgivning fick boken den uttrycksfulla titeln ”Samuel Pufendorfs Innledning till swänska historien, med där till fogad ökning ställt emot en fransos, Antoine Varillas benämd; under authoris egen censur uttålkad af Petro Brask, Lincopia-Gotho: og med kongl. maj.ts allernådigste privilegio uppå Thomas Anderszon Bergmanns bekåstnad.”

Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” tog naturligtvis upp den svenska historien med början av uppräkning av kungar. Ett lands och folks historia var vid denna tid detsamma som kungarnas historia. Men, verket skiljer sig ut genom att även ta upp Sveriges inre utveckling.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Historiker Jacob Wilde och Pufendorf

En, minst sagt, ombearbetad version av Samuel von Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” utgavs av historikern Jacob Wilde i två delar. Wilde namngav verket med den långa titeln ”Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde”. Första delen utkom år 1738 och andra delen år 1743.

Den första delen av verket utgavs även på latin av sonen Anders Wilde år 1741 ” Prœparatio hodegetica ad Introductionem Pufendorffii …”

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt Isländska sagor

Jacob Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff, att samerna var den folkgrupp som kom först till Skandinavien. Han menade dessutom att han kunde bevisa det.

De isländska sagorna har använts som argument av nationalister och nationalsocialister att germaner var de första folken som kom till Skandinavien. Det kan därför vara träffande att svenska historiker använde sig av isländska sagor för att bevisa att samerna kom först till den Skandinaviska halvön.

Jacob Wilde menade samerna att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av främst den inledande sagan, ”Ynglingasagan”, i Snorre Sturlassons ”Heimskringla” och andra norröna sagor menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien. Eftersom ”Heimskringla” och ”Ynglingasagan” är ganska omfattande skall jag återkomma till hur Jacob Wilde och andra historiker kunde göra denna slutsats.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt samisk begravningssed

Jacob Wilde hade dessutom uppfattningen att arkeologiska fynd utifrån begravningsseder visade att germaner invandrat till område där det fanns samer. Jag skall återkomma till hur Jacob Wilde kunde göra denna slutsats.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s