Vem var Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Historiker Jacob Wildes historieverk 1738 ”Fordom Sweriges historiographi…”

En ombearbetad version av Samuel von PufendorfsInnledning till swänska historien utgavs av historikern Jacob Wilde år 1738. Wilde namngav verket med den långa titeln ”Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde”. Första delen utkom år 1738 och andra delen år 1743.

Historikern Jacob Wilde tar upp svenskarnas och samernas ursprung i sitt verk från 1738. Jacob Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff , att samerna var den folkgrupp som kom först till Skandinavien. Han menade dessutom att han kunde bevisa det.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde och samernas ursprung

Jacob Wilde menade samerna att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av den av de isländska sagorna menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien.

Jacob Wilde hade dessutom uppfattningen att arkeologiska fynd utifrån begravningsseder visade att germaner invandrat till samernas område.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde – Professor här och där

Jacob Wilde föddes 1679 i staden Bauska utanför Riga, Lettland, d.v.s. i dåvarande svenska Kurland. Efter studier i Königsberg blev han professor i historia i Riga vid 24 års ålder och senare till professor i vältalighet i Pernau. Han blev även professor i Greifswald 1713. Jacob Wilde förordnades till Sveriges rikshistograf 1719 i Stockholm. Wilde verkade som rikshistoriograf i Stockholm fram till sin död 1755.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde som rikets främsta historiker (Rikshistograf)

Jacob Wilde var Rikshistograf åren 1719 – 1755. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Wildes verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla.

En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia.

Dalins titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wildes utgivning av Sveriges Rikes Lag

Wilde fick Rikets ständers (Riksdagen)  uppdrag att utge Svea Rikes Lag i tryck. Sveriges lagar utgavs år 1749 i boken ”Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie”. Verket innehöll inte enbart lagar utan även kommentarer hur lagar skulle tolkas. Något som skulle visa sig inte vara helt enkelt under 1700-talets frihetstid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Svensk Censur i frihetens namn och Jacob Wilde

Frihetstiden är den tidsepok i Sveriges historia som varade mellan åren 1718 och 1772. Men, någon frihet för folket var det inte! Någon undrar därför varför denna tidsrymd kallas frihetstiden?

Frihetstiden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredriks Hald år 1718 i en militär attack mot Norge. Därmed rasade det svenska stormaktsväldet i Europa och stormaktstiden (1611 – 1718) upphörde. Anledningen till att denna epok kallas för frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är handlar således om frihet från enväldesmonarki (eller om man så vill frihet från kungen). Frihetstiden upphörde år 1772 genom en statskupp av Gustav den III som gav kungen åter igen större makt. Frihetstiden efterföljs av den gustavianska tiden.

Frihetstiden innebar att makten gick över från kungen till riksdagen. Riksdagen var indelad i fyra stånd; adel, präster, borgare och bönder (Ståndsriksdag 1435 – 1866). De olika stånden sammanträdde och beslutade var för sig. Man kan likna ståndsriksdagen med ett 4 kammars system. För ett giltigt riksdagsbeslut fordrades att 3 av de 4 stånden var eniga.  Ett system som skapade mer kaos än ordning. Riksdagen reglerades av en ny Riksdagsordning från år 1723 och som lämnade mycket oreglerat. Allt detta skapade förutsättningar för en oinskränkt och okontrollerad regering (riksrådet).

Under frihetstiden fram till år 1766 rådde censur i Sverige av oanade mått. Ett bra praktexempel på den svenska frihetstidens frihet utgör Jacob Wilde utgivning av ”Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie”. När verket var klart år 1723 överlämnades det till ”Censor Librorum” (Censorn), en statlig ämbetsman knuten till kanslikollegiet (regeringskansliet), för godkännande. Ett godkännande kom 26 år senare och verket kunde utges år 1749. Det ska tilläggas att Censorns uppgifter inte bara var att ge godkännande för bokutgivning. Instruktionerna för censorn från år 1688 var så omfattande att Censorn skulle besöka tryckerierna och beslagta misstänkta tryck av olika slag, Absolut ingenting fick tryckas i Sverige utan hans godkännande. Vid ett tillfälle beslutades att till och med riksdagsprotokoll skulle rensas från kritiska inlägg och opposition.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Världens äldsta tryckfrihetsförordning

Frihetstiden resulterade så småningom i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning(TF), som är världens äldsta lag om tryckfrihet och yttrandefrihet.  I Sverige har vi upplevt censur fram till 1766. Vi ska dock veta att det fortfarande finns ganska många länder i världen som ännu inte nått fram till år 1766 och fortfarande har omfattande censur.

BLOGGFRÅGA

Har dagens historieuppfattning påverkats av att Sverige haft något så ovanligt som en person anställd att skriva nationens historia?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s