Savan buohkaide Buori Ođđa Jagi 2017

Savan buohkaide Buori Ođđa Jagi 2017

Jag önskar alla ett Gott Nytt År 2017

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko

2016 – Historiska året som gick

Jag får ofta frågan varför jag sysslar med historia och inte med att förbättra samernas framtida situation?

Jag brukar svara att framtiden skapas av historien. Att kunna se tillbaka skapar möjligheter för framtiden. Kan man inte se tillbaka kan delar av framtiden gå förlorad. Exempel på detta är att alla rättegångar i de nordiska länderna där samer vunnit om nyttjanderätt, fiskerätt eller någon annan rättighet har  berott på kunskaper i historia, (och en hel del juridik förstås). Utan vetskap om historiska förhållanden hade samerna förlorat alla dessa rättegångar. Historia är således vägen till en bättre rättslig framtid för det samiska folket liksom för andra urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett folks kunskap om sin egen historia stärker folkets självidentitet och talar om vilka vi är. Utan kunskap i vår egen historia vet vi inte vilka vi är och varifrån vi kommer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historia kan också missbrukas. Lögner kan användas i ett destruktivt syfte. Även under 2016 har man på norrlandspressens insändarsidor, i bloggar eller på webbsidor kunnat läsa att samer är immigranter i sitt eget land, att de inte har rättigheter till ett visst område i Sameland, att samisk religion är kopia av asatron eller att samerna bör åka hem där de kommer ifrån och mycket annat. Genom att vi skaffar kunskap om det förflutna så kan vi bemöta lögnerna med fakta. Utan kunskap i historia kan lögner leva och frodas.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kunskap i historia fyller således en viktig funktion i vårt samhälle! Historisk kunskap har under 2016 gett oss en större inblick i vilka vi är och varifrån vi kommer, tillbakavisat flera historiska lögner med fakta, bidragit för samerna att vinna rättegångar och därmed rättvisa och förhoppningsvis skapat en något bättre grund för framtiden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Men, nu sysslar jag själv inte enbart med historia. Jag brukar svara att jag också arbetar med juridik, realpolitik och med att förbättra samernas situation här och nu. Inte vänta på framtiden utan låta framtiden realiseras redan i dag. Allt går inte att göra och allt går inte att förverkliga på en gång. Men, en resa börjar alltid med ett första steg. För att nå resmålet måste man inleda resan. Att stå stilla och se på leder ingen vart!

Under året som gått 2016 har jag, som kommunpolitiker i en samisk förvaltningskommun, lagt fram förslag som exempelvis att samiska ska vara meriterande vid tjänstetillsättningar liksom kunskaper i samisk kultur, att kommunens hemsida och informationsmaterial skall också finns på samiska, liksom att kommunen nu blir Sveriges första kommun med samiska gatuskyltar. Personligen är jag nöjd med vad som åstadkommits i realpolitik på lokalt kommunnivå under år 2016. Förhoppningsvis kan den fjällkommun jag bor i bli en föregångskommun för andra kommuner. Men, mycket återstår att göra och mycket måste förändras för att skapa en bättre framtid här och nu. Förhoppningsvis kommer år 2017 att också bli en förändringens år för samer till det bättre.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

2017 – Ett historiskt jubileumsår

Vad kan vi då förvänta oss av år 2017?

Utan tvekan kommer 2017 att bli jubileumens år och framför allt 100-åringar!

Då menar jag inte enbart att LION fyller 100 år liksom SSU, BMV, Svenska Schackklubben, Svenska Brevduveförbundet, Svenska Vorstehklubben, Sigtunastiftelsen som byggde upp Sigtuna eller andra 100-års jubilarer.

Inte heller menar jag att det är 100 år sedan Ryska revolutionen som säkerligen kommer att uppmärksammas utifrån historiska synpunkter.

Då menar jag inte att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Händelsen i och för sig är inte historiskt belagd. Men, oavsett så har den förändrat världen.

I stället menar jag det samiska 100-års firande i Trondheim. År 1917 är det första gången som ett samiskt stormöte hölls med samiska representanter både från nord och syd. Mötet firas varje år av samer genom den samiska nationaldagen den 6:e februari till minne av det samiska folkets första gemensamma möte.

I stället menar jag att det självständiga Finland fyller 100 år och där samerna kommer i fokus på flera sätt. Jubileumsåret börjar vid ingången av år 2017 och kulminerar i självständighetsveckan i december. Öppningen av jubileumsåret firas stort och synligt på nyårsafton i hundraåringens huvudstad, Helsingfors. Temat för jubileumsåret är tillsammans och förhoppningsvis kommer det finska jubileumsåret att bidra mer till att inkludera samerna på alla nivåer i det finska samhället.

I stället menar jag att staden Sollefteå i Sameland, bland andra 100 års jubilerande städer som Trollhättan och Katrineholm, fyller 100 år. Förhoppningsvis leder 100 års jubileumet till att samerna och samisk kultur mer synliggörs i Sollefteå än vad som är fallet i dag.

Med denna korta tillbakablick på ämnet samisk historia och år 2016, samt vad vi kan förvänta oss av Sameåret 2017 önskar jag alla läsare av denna blogg ett Gott Nytt År 2017.

BLOGGFRÅGA

Vad kan vi hoppas på inför det nya året 2017?

 

Savan buohkaide buori ođđa jagi 2017!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Samisk Historieblogg – Nu över 6000 läsare!

Samisk Historieblogg
Samisk Historieblogg

Bland udda ämnen i bloggvärlden räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och just denna blogg.

www.samiskhistorieblogg.wordpress.com
http://www.samiskhistorieblogg.wordpress.com

Första inlägget på Samisk Historieblogg gjordes den i slutet av förra året. Nu ett år senare har över 6000 läst samisk historia på denna blogg. Extra glädjande är att det är så många som följer bloggen från hela Norden. Trevligt är också att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Samisk Historieblogg
Samisk Historieblogg

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Erik Julius Björner år 1748 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och samojeder

År 1748 utgav Eric Julius Björner (1696-1750) det historiska verket ”Svea rikes hävda ålder, uppvisader med en sago och röno reda om nordiske länders, så fornare som senare, åboning, strandvidd och Östersjöhögd, med tillökning av et brev om finnars, lappars och samojeders ursprung från samaritanske israeliter”. Tala om boktitel eller hur…

Björner utgår från de isländska sagorna och bibeln i beskrivningen av de nordliga folken.

bok-bjorner

Samer och samojeder

Historikern Julius Björner ansåg i sitt verk från 1748 att finnar, samer och samojeder var besläktade och kom ursprungligen från ett och samma folk. Björner skriver ”i det Lapparne kallar sig själve Samorej” och Finnarna kallar sig Suomalaiset så är det uppenbart att de har varit ett folk med Samojederna. Björner utgår således, bland annat, vad de olika folken kallar sig själva. Björner hänvisar också till de geografiska likheterna.

Nu var Björner inte ensam att ha teorin om att samerna var besläktade med samojederna. Carl von Linné företog 1732 sin Lappländska resa. Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ”Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.” Nu ska det sägas att Linnés Lappländska resa publicerades först efter hans död i verketIter Lapponicum”.

Även efter Björners verk skulle historiker göra kopplingar mellan samer, finländare och samojeder som exempelvis den norska historikern Gerhard Schøning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Israels förlorade stam

Björner ansåg vidare i verket ”Svea rikes hävda ålder…” med den långa titeln att samerna var en av Bibelns 10 förlorade stam ”Samariter”. Det så att säga hörs på namnet enligt Björner!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Platser och namn som historisk forskningsmetod

Det kan kanske i dag låta lite löjeväckande att konstatera att samer, samojeder och samariter är besläktade folk på grund av deras egen benämning  på sig själva. Detta var dock en vanlig historisk forskningsmetod och som användes flitigt av framför allt historiker som var rudbeckianer eller tillhörde Göticismen. För historikern Eric Julius Biörner var det således helt naturligt. Ibland gick det lite för långt som exempelvis Rudbeck d.ä. som menade att antikens Thebe måste ha varit Täby, Troja var Trögd utanför Enköping och grekernas Herkules måste ha varit ”Här-Kalle” liksom att städerna ”Leulo” och ”Pacto” de i antika sagorna måste vara en felskrivning av ”Luleå” och ”Piteå” osv..

Nu ska det nämnas att benämningen ”Samojeder” egentligen inte är en beteckning som samojederna använder på sig själva. Ordet ”Samojed” har ett ryskt ursprung och betyder ”den som äter sig själv”, dvs kannibaler. ”Samojeder” är ingen folkgrupp utan en språkfamilj som består av flera folkgrupper där varje folkgrupp har ett eget namn på sig själva. Språkfamiljen Samojediska språk är en undergrupp till Uraliska språk och består av de besläktade språken entsiska, nentsiska, nganasaniska, kamassiska och selkupiska.

Björner har även fel när han påstår att samerna kallar sig själva för ”Samorej”. Samernas egen benämning på sig själva är Sámi (Sápmelaš) och bor i Sápmi, samt talar Sámegiella. Ordet ”Same” på svenska kommer från det samiskans ”Sámi”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var Erik Julius Björner?

Erik Julius Björner, eller Eric Julius Biörner enligt den äldre stravningen, föddes den 22:a juli 1696 i Orsil, Timrå församling. och dog år 1750.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppvuxen på Norrländskt herresäte

Historikern Erik Julius Björner växte upp på Domargården i Orsil som son till häradshövdingen (Lagman) Mauritz Björner.

Domargården i Orsil omnämns redan på 1500-talet och ägdes då av Erik Olofsson (Irijk i Horsijll i äldre stavning). Nuvarande herrgårdsbyggnaden är dock en återuppbyggdnad sedan den brändes ner av ryssarna i maj 1721. Sedan den varit på exekutive auktion inköptes den av Erik Julius Björner far Häradshövding (Lagman) Mauritz Biörner. I och med det blev domargården säte för Medelpads lagmän fram till år 1792 då den blev en ämbetsmannabostad.

Herrgården hade, före den såldes på exekutive auktion till Erik Julius Björners far, varit en betydande domarbostad under 1600-talet för underlagman i Medelpad och Sundsvalls förste borgmästare Peder Månsson Helsing och  för häradshövding och adelsmannen Erik Teet. Erik Teet var far till Erik Julius Björners mor. Om häradshövding Erik Teet kan omnämnas att han var tvungen att begära kungens tillstånd för att gifta sig enär hans fru blev hans styvsyster.

Erik Julius Björner växte således upp i en mycket historisk miljö som kom att prägla hans liv.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Björner skrevs in vid Uppsala universitet och framlade avhandlingen ”De Suedia boreali”.  De Suedia boreali blev en känd skrift redan under hans livstid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Fornforskare och historiker

Erik Julius Björner blev kanslist och senare assessor vid Antikvitetskollegium i Stockholm. Antikvitetskollegium var ett statligt ämbetsverk som sysslade med fornforskning. Som assessor vid Antikvitetskollegium var han en aktiv fornforskare och företog resor till Norrland där han samlade en mängd anteckningar om gravhögar och andra fornminnen i framför allt sitt hemområde. Enligt Rudbeck d.ä., som han var stor anhängare av, hade ju världen uppstått i Norrland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagor på svenska

Björner har översatt ett stort antal isländska sagor till svenska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rudbeckian och Götist

Historikern Olof Rudbeck d.ä. hade före Björner ett stort inflytande bland historiker. Erik Julius Björner var en stor anhängare av Olof Rudbeck d.ä. och Göticismen. Med tiden blev han dock mer och mer ensam om Olof Rudbeck d.ä. läror och beskrivning av svensk fornhistoria. Historikern Olof von Dalin var Björners främsta kritiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Erik Julius Björners utgivna verk

Historikern Erik Julius Björner har utgivit ett stort antal verk om Sveriges historia baserat på de isländska sagorna som Nordiska kämpadater 1737; Inledning till yfverborna Göters gamla häfder 1738; Alfvarsamma Frågotankar om en public Satyrist 1739, en stridsskrift mot Dalin, Nordisk hjeltaprydnad 1739, samt Svea Rikes Häfdaålder 1748. Av dessa är hans mest kända verk är Nordiska kämpa dater, i en sagoflock samlade om forna kongar och hjältar (1737).

 

Samerna i sagornas värld och Erik Julius Björner

Jag ska återkomma till Erik Julius Björner i ett senare sammanhang när jag kommer in på samerna i de isländska sagorna. Bland annat så fastställde Björner Bjarmland till att ha varit norra delen av Medelpad och södra delen av Ångermanland i motsats till andra historiker, samt betydelsen av detta för samisk historietolkning. Men, det är mer sagornas värld än historia! Jag undrar vad Erik Julius Björner skulle ha sagt om detta konstaterande? För Björner var nämligen Bibeln och de Isländska sagorna obestridlig fakta!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Erik Julius Björner år 1748 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

”Svea rikes hävda ålder”

År 1748 utgav Eric Julius Björner (1696-1750) ett 210 sidigt verk ”Svea rikes hävda ålder, uppvisader med en sago och röno reda om nordiske länders, så fornare som senare, åboning, strandvidd och Östersjöhögd, med tillökning av et brev om finnars, lappars och samojeders ursprung från samaritanske israeliter”.

Björner utgår från de isländska sagorna och bibeln i beskrivningen av de nordliga folken. Innehållet i verket är präglat av den äldre historikern Rudbäck och Götecismen.

bok-bjorner

Björners historieverk – Sveriges mest svårlästa historiebok genom tiderna?

Den som önskar själv att läsa Björners verk bör tänka till två gånger. Verket är tungläst med långa meningar och ordvändningar. Till detta kommer att det vid denna tid inte fanns riktlinjer för svensk ortografi (rättsstavning), vilket inte underlättar läsning av verket. Det var först år 1801 som den första normen för svensk rättstavning tillkom i och med Carl Gustaf af Leopolds ”Afhandling om svenska stafsättet”. Carl Gustaf Warmholtz (1713 – 1785), som var en kännare av 1700-talet och tidigare århundradens  historielitteratur uttalade särskilt om Björners verk följande; ”Et besynnerligt skrifsätt, ovanliga och icke almänt bekanta ordfogningar, jämte en sälsam Orthographie, göra detta arbete för läsare tungt och obehagligt; ehuru man för öfrigt icke nekar, det ju däruti flere grundade och nyttige anmärkningar förekomma”, (Carl Gustaf Warmholtz, ”Bibliotheca historica Sueo-Gothic”, Stockholm 1783, s. 97). Ett prov på svenskan i inledningen till Eric Julius Björners ”Svea rikes hävda ålder” hittar du här! (I historieboken hittar du enstaka meningar med närmare hundra ord).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer besläktade med finnar och samojeder

Eric Julius Björner ansåg att finnar, samer och samojeder var besläktade och kom ursprungligen från ett och samma folk. Björner skriver ”i det Lapparne kallar sig själve Samorej” och Finnarna kallar sig Suomalaiset så är det uppenbart att de har varit ett folk med Samojederna. Björner hänvisar också till de geografiska likheterna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från en Israels förlorade stammar

De tio sista sidorna i verket innehåller ett brev till professor Amnell i Uppsala om samernas ursprung. Som framgår brevet och av titeln till ” ”Svea rikes hävda ålderså ansåg Björner vidare att samerna, finnarna och samojederna var en av Bibelns 10 förlorade stam ”Samariter”. Det så att säga hörs på namnet enligt Björner!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla ja Ođđajagi ávvudeami!

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla

ja Ođđajagi ávvudeami 2017!

Jag önskar alla en God Jul och

Ett Gott Nytt År 2017!

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko

För de flesta folk runt jorden är julen en importerad tradition. I äldre tider fanns inte heller julen i samisk tradition. I dag firas julen bland samerna precis på samma sätt som hos andra folk i världen. Kanske Sjösamerna har lite mer delikatesser från havet, kanske Fiskesamerna har mer saltad fisk i olika former och kanske Renskötande samer har mer renkok bland all skinka och lutfisk? I övrigt är julfirandet detsamma som för alla andra på vår jord.

Att julen är en importerad trevlig företeelse kan ses i det samiska språket. I Östsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från ryskans ord för Jul Roždest (Рождест). I det Västsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från det nordiska ”Jul” och det urgermanska ordet  ”jehwla”. Jehwla betydde ursprungligen sannolikt bara ”fest”.

God Jul kan sägas på många sätt på samiska. Anledningen är att det Samiska språket egentligen är många olika språk. Här finns ”God Jul” på samiska från norra till södra Sameland – En språkresa från Vita havet vid Kolahalvön i Ryssland till de djupa skogarna i Dalarna i söder;

Šuvv Rostov! (Tersamiska)

Rostov Pijven! (Kildin samiska)

Siõǥǥ Rosttvid! (Skoltsamiska)

Pyereh Juovlah! (Enaresamiska)

Buorit Juovllat! (Nordsamiska)

Buorre Javlla! (Lulesamiska)

Buorre Jåvvlå! (Pitesamiska)

Buörrie Juvvla! (Umesamiska)

Lahkoe jåvle! (Sydsamiska)

I tillägg fanns fram till 1700-talet Kainusamiska i Finland och till 1800-talet Kemisamiska i Finland och Sverige. Akkalasamiska i Ryssland har ytterst få som talar språket. Kainusamiska och Kemisamiska är numera utdöda språk! Det tros ha funnits ytterligare samiska språk i centrala och södra Finland, liksom i Karelen, vars spår man hittar i samiska lånord i finskan och i ortsnamn (Koponen, 1996; Saarikivi, 2004; Aikio, 2007).

I Sverige finns en lista med med 1.644 samiska ord från  Valbo, Gästrikland, och som nedtecknades på 1770-talet av Carl von Linnés lärjunge Petrus Holmberg. Ett sammandrag av Petrus Holmbergs lista över de ord som talades i Valbo finns tryckt av K.B. Wiklund. Beklagligtvis var det bara ett sammandrag. Hela listan finns dock i historikern Ihrés handskriftsamling nr. 105 vid UUB i Uppsala. Detta kan eventuellt tyda på att det funnits ett ytterligare samiskt språk, alternativt sydsamisk dialekt, söder om sydsamiskan?

När det gäller hur man säger ”God Jul ” på Lulesamiska sade man traditionellt ”Buorre Javla”, men numera har ordet  Buorre Javlla blir mer och mer vanligt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Även jultraditioner är av ett ganska sent datum bland samer och i samisk kultur. Min far, som föddes i julmånaden den 25:e december 1914, berättade att han i sin ungdom sett att svenskarna hade julgranar. Naturligtvis villa han också ha en julgran hemma i Alesdis (Örnvik).

Med sin yngre bror skidade de 1 mil över sjön Tjeggelvas till Guosak. Guosak betyder Granskogen eller där granarna växer. Där högg de ner en gran och började dra den över isen hemåt.

Mitt på sjön mötte de en äldre same Dåntje från Ales Giehtje. Ales Giehtje betyder ”Västa änden” av sjön Tjeggelvas och heter numera Västerfjäll på svenska. Den äldre samen Dåntje rekommenderade ungdomarna att de skulle kvista granen. Då skulle granen bli lättare att transportera. Min far förklarade att de hade hämtat en ”Jåvvlåguossa”, dvs en julgran. Den äldre samen  förklarade att det finns inga julgranar – bara granar – och frågade vilka granar skulle det vara som bara växer under julen?

Väl hemma i Alesdis blev granen uppsatt utan dekorationer. Min farfar Nila anlände hem på kvällen från renskogen. Min farfar talade ingen svenska och hade aldrig hört talas om svenska jultraditioner. I tillägg låg mitt föräldrahem i Alesdis dessutom helt avskuret från omvärlden utan väg, el, telefon, rinnande vatten eller andra bekvämligheter. Det första min farfar undrade över var således varför det var en gran i huset. Julgranen blev inte särskilt långlivad och åkte ut efter några dar. Min farfar ansåg att det var ungdomliga dumheter att dra in skogen i huset och till vilken nytta?

Med denna lilla julsaga från nu historiska dagar i fjällen önskar jag er alla, som läser denna blogg, en God Jul och Ett Gott Nytt År!

 

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla– ja Ođđajagi ávvudeami,

Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Olof von Dalin år 1747, Finsk-Ugriska språken och Samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. I verket Swea Rikes Historia utgår Olof Dalin från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Olof Dalin menar således, som det får förstås, att Ester, Finländare och Samer varit ursprungligen ett folk. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiskan, Estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det konstaterats att samiska språket har släktskap till finskan. Slutsatser hade således gjorts att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, samt ursprungligen talade ett gemensamt språk.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmiskan – Tidigare upptäckter av Samiskan i den Finsk-Ugriska språkfamiljen

Det ska också nämnas att vikingen Ottar från Hålogaland i Nordnorge redan på 800-talet upptäckte ett närbesläktat språk till samiskan.

Mellan åren 870 – 890 företog Ottar en resa längst nordnorska kusten till Vita havet. Han ankom till en mynning till en stor flod. Det har antagits att det är mynningen till älven Dvina i Archangelsk län, Ryssland. Mycket talar för det. Men, det kan eventuellt ha varit en av de större älvarna på Kolahalvön såsom Ponoj, Varzuga, Teriberka, Voronja eller Lokanga. Om det var så att Ottar anlände till en älv på Kolahalvön så är det 100% säker att han fortfarande befann sig i Sameland och mötte Östsamer.

Efter Ottar fötretogs det ett flertal vikingafärder till Bjarmland. Erik Blodyxa seglade med sitt skepp år 920 till Bjarmlands, liksom Harald Gråfäll och Håkan Magnusson år 1090. Mest spekulativa vikingafärden gjordes av Tore Hund som nådde Bjarmland år 1026. Tore Hund handlade med bjarmerna genom att köpa och byta till sig en stor mängd skinn- och pälsverk.  Vid sitt besök såg han en seite (offersten) personifierande av himmelsguden Jubmel. Seiten hade ett silverkedja runt sin hals och framför seiten fanns en stor skål fylld av silvermynt. En kväll låtsades vikingen Tore Hund lämna Bjarmland genom att avsegla. Dock lade han till i hemlighet vid en annan strand och med sina män tog han sig till fots till seiten. Där stal han silvermynten och silverkedjan för att sedan återvända till sitt skepp för återfärd till Bjarkøy i Troms, Norge. Hemma i Bjarkøy blev han rik och mäktig genom beskattning av samer.

Bjarkøy kommun i Norge har rest ett stort monument till vikingen Tore Hunds ära.

 

Karta över Bjarmland - Observera symbolen för svensk mark!
Karta över Bjarmland – Observera symbolen för svensk mark!

 

Bjarmland

Ottar kallade området vid älvmynningen för Bjarmland. Senare har författare, kartritare och historiker vidgat Bjarmland att vara ett eget rike eller att vara relativt stort område.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmer

Folket vid älvmynningen kallade Ottar för Bjarmer.

Man kan ju undra var beteckningen Bjarmer och Bjarmland kommer ifrån?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmer – Permer

En gammal teori är att det handlar om folk från staden Perm i Sibirien. Namnen Permer och Bjarmer låter väl lika – Eller hur? En annan likhet är att både folken Permer och Bjarmer hade byteshandel med bland annat pälsverk. Perm var ett känt handelscentrum för päls- och skinnhandel med bland annat araberna. Att de båda folken Bjarmer och Permer skulle utmärka sig som pälshandlare är, utan tvekan, en klar överdrift. Permer bodde i skogsområden i inre Sibirien med gott om djur och pälsverk medan Bjarmer bodde vid havet med gott om havsprodukter. Det är väl knappast troligt att Permer skulle bege sig så långt som till norra ishavet för att handla efter pälsverk? Dock, bör Bjarmer på den här tiden haft gott om skogar med djur och pälsverk. Förutom att de båda folken Bjarmer och Permer bedrev handel, som många andra folk, så är skillnaderna stora. En skillnad är att Ottar kunde göra sig förstådd med Bjarmer, vilket han inte skulle kunna med någon från Perm där ugriskt språk var förhärskande på denna tid. Förutom att det skiljer över 150 mil mellan Perm och Bjarmernas land så fanns det inga naturliga vattenvägar som förbinder de båda platserna. Det är mer troligt att Permernas handelsvägar gick söderut längst den stora floden Volga. Den gamla teorin är att Bjarmer är från staden Perm i Sibirien är således förpassad till historien för länge sedan.

Men, teorin om Bjarmer och Permer är mer komplicerad än så. Det har hävdats att ordet ”Bjarmer” skulle komma av det ryska ordet ”Perm” och ”Permer”, (Perm, Permyak), för folkgruppen komer. Komers nuvarande bosättningsområde är inte långt från Vita havet. Men, den ryska benämninger ”Perm” för ”Komer” avser en annan del av komerna som numera finns i Permjakien, dvs Komi-Permyak Län (Komi-Permyak Okrug – Ко́ми-Пермя́цкий о́круг) långt från Vita havet i Regionen Perm. Folkgruppen Komi talar ett språk inom den Permiska delen av ugriska språkfamiljen som Ottar inte skulle kunna göra sig förstådd med. Dessutom kallar inte komifolket sig själv för Permer eller Permyaker.

 

Karta över Bjarmland
Karta över Bjarmland

 

Bjarm eller Perm?

En språklig härledning mellan orden Bjarmer och Permer tycks inte finnas. Bjarm och Bjarmer är en fornnordisk beteckning för folkgruppen Bjarmer. Men, det är inte utrett var ordet Bjarm eller Biarm kan härledas ifrån. Se mer om ordalydelsen Bjarm i Kulturhistorisk Leksikon for nordisk middelalder, bind 1, sidan 649.

Vi får utgå att Ottar använde ordet Bjarmer för att beteckna det folk han mötte på en specifik ort. Han relaterar således inte beteckningen på folkgruppen till tidigare fornnordiska ord för folkgrupper. Redan på ett historiskt sett tidigt stadium har dessutom ordet Bjarmer ersatts av andra ord för att beteckna folkgrupper runt Vita havet. Detta gör det naturligtvis svårt att härleda vilken folk som Ottar egentligen mötte.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmiska

Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som Ottar gjorde sig förstådd på.

Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare.

Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ottar från väst kunde kommunicera med Bjarmer från öst

Ottar kunde kommunicera och göra sig förstådd med Bjarmerna.

Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde), är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska”. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska som språken är i dag låter, i mina öron, lite långsökt.

Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, inte omöjligt. Dock, är det inte möjligt att kommunicera förståeligt på Västsamiska med karelare som talade karelska. (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk runt omkring sig. Ottar behärskade därför troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar själv med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (östlig Östsamiska).

Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar.

Nu ska det också uppmärksammas att karelskan antas ha uppstått på ett relativt sent stadium omkring 700-800 efter Kristus. I tillägg får det antas att karelska och samiska vid denna tid torde ha stått varandra närmare än i dag.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmer hade samma religion som samer

Ottar beskriver Bjarmernas religion som schamanistisk. Dock var schamanismen vid denna tid utbredd bland alla de folkgrupper som fanns i regionen. Det kan väl uppmärksammas att Bjarmerna hade samma beteckning för den ”högste väsendet eller guden” som samerna och karelarna.

Uppmärksammas kan att Bjarmerna hade samma personifiering av det ”högste väsendet eller guden” som samerna i seitar och hade samma religiösa syn på silver som samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Mötte Ottar bofasta samer?

Ottar konstaterar att bjarmerna och västsamerna talade ett liknande språk. I sin jämförelse mellan bjarmerna och västsamerna konstaterar han vidare att bjarmerna var bofasta medan västsamerna hade ett nomadiskt levnadssätt. Vi vet att den samiska befolkningen, liksom karelarna, blev bofasta på olika tidspunkter för olika platser. Sjösamer och samer närmast kusten, liksom samer längst i syd, blev de första att övergå till bofast näringsliv. Det torde bero på att det var vid kusten som samer kom i kontakt med andra folk och influerades i levnadsstil.

Mötte Ottar bofasta samer?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sammanfattning

Bjarmland och Bjarmerna existerade inte som särskilt folkslag med ett eget landområde. Dock går det i dag inte att med säkerhet knyta bjarmerna till någon nu existerande folkgrupp. Saken gjörs inte enklare av att man inte ens med säkerhet i vilket område runt Vita havet som bjarmerna levde. Dock antas det, med dessutom stor säkerhet, att bjarmerna levde vid utloppet till floden norra Dvina, dvs där staden Archangelsk ligger nu.

Man kan med säkerhet säga att bjarmerna var av ett finsk-ugriskt folk. Bjarmerna levde vid vita havet inom nuvarande Murmansk län (Oblast) och Arkhangelsk län (Oblast). Båda dessa län har sedan förhistorisk tid varit bosättningsområde för finsk-ugriska stammar. De flesta ortsnamn och toponymer i de båda länen har finskt-ugriskt ursprung.

Frågan är vilket finsk-ugriskt folk som bjarmerna var?

Mycket tyder på att bjarmerna var östsamer. Alternativt kan bjarmerna ha varit karelare. Andra folkgrupper vid denna tidsperiod som sannolikt kan uteslutas därför att de omkring år 1000 inte nått fram till Vita havet är finländare, vepser och ryssar, samt komi. Vad som helt kan uteslutas är den gamla tolkningen att bjarmer var permer!

Men, det finns det finns ytterligare ett skäl att tro att det var östsamer som vikingen Ottar mötte mellan åren 870 – 890. Ett dessutom mycket konkret och fysiskt skäl. För 17 år sedan hittades ett fynd just utanför Archangelsk. Det var ett stort offerfynd bestående av silvermynt och andra silverföremål från 800-talet. Silverskatten liknade dessutom till sin utformning och innehåll det samiska offerfyndet i Gråträsk, Arvidsjaur. Fyndet hade samma innehåll och utformning som de samiska offerfynden som hittats vid Unna-Saiva och Rautasjavri i Norden och på Kolahalvön i Ryssland. Inte nog med det. Silverfyndet i Archangelsk såg ut att vara en exakt kopia av det samiska offerfyndet som hittats i Kuolajärvi, norra Finland – Fast mycket större!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas östligaste gräns

Mycket talar för att samernas östligaste gräns låg någonstans vid Vita havets östliga stränder. Det finns en hel del fynd och föremål som talar för detta. Frågan är vart samernas sydligaste gräns går? Just nu brottas jag med ett Påvebrev från 1000-talet som är riktat till Litauiska munkar och där det står att inte handla med vapen till de otrogna samiska hedningarna!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiskan och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

 

BLOGGFRÅGA

Vilket folkslag tror du vikingen Ottar stötte på utanför nuvarande Archangelsk och varför?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Swea Rikes Historia och samernas ursprung

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler). Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien, Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle med tiden komma att överges. Dock kom uppfattningen om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de med tiden splittrades upp i tre folkslag; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

olof_von_dalin

Den otroliga klassresan

Han föddes som Johannes Olof Dalin år 1708 i en fattig prästfamilj på den halländska landsbygden. I tillägg förlorade han sin far vid två års ålder. Han dog 1763 som Olof von Dalin, adlad och som Sveriges högsta ämbetsman i historia ”Rikshistograf” (Poeta Laureatus).

Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Dalins verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla.

En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier i Lund

Efter undervisning i hemmet, som var vanligt vid denna tid, skrevs han in vid universitetet i Lund som 13-åring. Inledningsvis studerade han medicin för att sedan övergå till historia, filosofi och litteratur tills han var 16 år

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Från lärare till adelsman

Olof von Dalin blev år 1727 informator hos kammarrådet Claes Rålamb och senare hos presidenten i Bergskollegiet Conrad Ribbing i Stockholm. 1731 blev han kanslist vid Riksarkivet och 1731 kanslist vid kanslikollegium. År 1737 blev han chef för Kungliga Biblioteket, Vitterhetsakademiens förste sekreterare, adlades och senare rikshistoriograf.

den_svenska_argus

Then Swänska Argus

Det går inte att nämna Olof von Dalin utan att förbigå ”Then Swänska Argus”. Then Swänska Argus var en känd satirtidning vars första nummer utkom anonymt den 13 december 1732. Tidningen utkom varje vecka och blev oerhört populär. År 1733 blev tidskriften förbjuden av frihetstidens censur för bl.a. bryta mot den allmänna sedligheten. Ett beslut som upphävdes 4 dagar senare. Tala om kontakter!

Namnet Argus kommer från den grekiska mytologin och var en jätte med hundra ögon. Förebilden var den engelska motsvarigheten Spectator.

Det sista numret av 104 utkom under 1734.

Then Swänska Argus” kan läsas på denna länk!  (http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/DalinOvon/titlar/ThenSwanskaArgus1/sida/-2/faksimil)

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp Sveriges historia från forntid fram till Gustav Vasa.

Verket Swea Rikes Historia var nydanande på många sätt. För det första så var det den första historieboken skriven på svenska.

Det ska väl tilläggas att det vid den här tiden inte fanns enhetliga stavningsregler för det svenska språket. Att skriva om den svenska historien på svenska var i sig vågat. I tillägg använde sig Dalin av en tämligen ledig språkstil. Något som vållade stor kritik. Dalin fick tom kraftig kritik i riksdagen av riksdagledamoten Anders Olai Rhyzelius för att använda sig av ett så fritt språkbruk för ett så seriöst ämne som den svenska nationens historia.

I verket Swea Rikes Historia framställer Dalin en bredare historiesyn än vad som kunnat läsas tidigare. Traditionellt brukade historiska verk koncentrera sig kring kungar och kungens politik.  Dalin tar, förutom kungar och politik, även upp seder och bruk, lagar och religion. Dalin säger själv om syftet med Swea Rikes Historia var att ”afmåla med fria och oweldiga frågor de förflutna tiders öden, Konungars fel och dygder, Folkets sällheter och olyckor”. Han åstadkommer med andra ord en historiebeskrivning i modern tappning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dalin – Svenska historieskrivningens fader?

Olof von Dalin fick också beröm för sitt verk. Historikern Anders Fryxell skulle hundra år senare komma att kalla Dalin för ”svenska historieskrivningens fader”. Allmänt så brukar greken Herodotos utpekas som ” historieskrivningens fader”. Men, han skrev inget om Norden utan endast om  Medelhavsvärlden, samt levde långt före Kristi födelse. För svenskt vidkommande skulle jag nog hellre utse  Erik Olofsson som historieskrivningens fader i Sverige. Han är dock  mer känd under sitt latinska namn Ericus Olai. För Norges del skulle jag utse Gerhard Schøning till Norges första historiker – åtminstone Norges första historiker till yrket. Men, vem var samernas första historiker? Kanske Samuli Aikio som skrev Sámiid Historjá år 1992 eller Uppsalaprofessorn Israel Ruong eller!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler).

Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Mer om Neurerna” eller ”Neurerne finns exempelvis att läsa i Lauritz Schebye och Vedel Simonsens ”Udsigt over natjonalhistoriens ældste og mærkeligaste historie” , Köpenhamn 1813.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien. Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför är samernas ursprung från Neurerna

Det är svårt att säga varför några författare på 1700-talet och även senare relaterar samerna till Neurerna? Olof Dalin lämnar själv ingen egen förklaring.

Neurerna var ett nomadfolk och boskapsskötare. De var även kända för att inneha övernaturliga krafter och kunde, enligt flera skrifter, förvandla sig till vargar.  Neurerna ansågs vara ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Eftersom samerna ansågs vara ett nomadfolk och med stor kunskap om magi och trolldom kan dessa liknelser haft betydelse.

Tidigare författare hade även hävdat samernas ursprung från Skyttena. Eftersom folkslaget Neurernas bosättningsområde var norr om Skyttenas, dvs närmare samernas, kan det ha tagits in i beräkningarna?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiskan, estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det samiska språkets släktskap till finskan konstaterats. Slutsatser hade tidigare dragits att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, som talade ett språk.

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Det ska också nämnas att Vikingen Ottar från Hålogaland mellan åren 870 – 890 företog en resa till Vita havet och Bjarmland. Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som han gjorde sig förstådd på. Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare. Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående. Ottar kunde nämligen göra sig förstådd med Bjarmerna. Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde),  är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska låter, i mina öron, lite långsökt. Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk och behärskade troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (Östsamiska). Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar. Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, ej omöjligt. Dock, knappast på Västsamiska med karelare som talade karelska . (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiska och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

År 1730 kartlade svensken Philip Johan von Strahlenberg de finsk-ugriska språken i Sibirien i verket ”Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris”. Johan von Strahlenberg var svensk officer under Karl den XII som tillfångatogs av ryssarna vid slaget i Poltava. Stor del av sin ryska fångenskapstid kom han att tillbringa i Sibirien.

Det skulle dock dröja till år 1770, vid en expedition till Vardö i Nordnorge, för att studera planeten Venus som jesuiten János Sajnovics gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Det skulle dock efter János Sajnovics upptäckt som den ungerske språkvetaren Sámuel Gyarmathi några år senare kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle komma att överges. Dock kom teorin om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var en av tre folkstammar

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de var splittrades upp i tre folk; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti vid Uleåborgs universitet, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Vem var Sveriges första historiker?

Vem va Norges första historiker?

Vem var Finlands första historiker?

Vem var samernas första historiker

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan