Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp Sveriges historia från forntid fram till Gustav Vasa.

Verket Swea Rikes Historia var nydanande på många sätt. För det första så var det den första historieboken skriven på svenska.

Det ska väl tilläggas att det vid den här tiden inte fanns enhetliga stavningsregler för det svenska språket. Att skriva om den svenska historien på svenska var i sig vågat. I tillägg använde sig Dalin av en tämligen ledig språkstil. Något som vållade stor kritik. Dalin fick tom kraftig kritik i riksdagen av riksdagledamoten Anders Olai Rhyzelius för att använda sig av ett så fritt språkbruk för ett så seriöst ämne som den svenska nationens historia.

I verket Swea Rikes Historia framställer Dalin en bredare historiesyn än vad som kunnat läsas tidigare. Traditionellt brukade historiska verk koncentrera sig kring kungar och kungens politik.  Dalin tar, förutom kungar och politik, även upp seder och bruk, lagar och religion. Dalin säger själv om syftet med Swea Rikes Historia var att ”afmåla med fria och oweldiga frågor de förflutna tiders öden, Konungars fel och dygder, Folkets sällheter och olyckor”. Han åstadkommer med andra ord en historiebeskrivning i modern tappning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Dalin – Svenska historieskrivningens fader?

Olof von Dalin fick också beröm för sitt verk. Historikern Anders Fryxell skulle hundra år senare komma att kalla Dalin för ”svenska historieskrivningens fader”. Allmänt så brukar greken Herodotos utpekas som ” historieskrivningens fader”. Men, han skrev inget om Norden utan endast om  Medelhavsvärlden, samt levde långt före Kristi födelse. För svenskt vidkommande skulle jag nog hellre utse  Erik Olofsson som historieskrivningens fader i Sverige. Han är dock  mer känd under sitt latinska namn Ericus Olai. För Norges del skulle jag utse Gerhard Schøning till Norges första historiker – åtminstone Norges första historiker till yrket. Men, vem var samernas första historiker? Kanske Samuli Aikio som skrev Sámiid Historjá år 1992 eller Uppsalaprofessorn Israel Ruong eller!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler).

Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Mer om Neurerna” eller ”Neurerne finns exempelvis att läsa i Lauritz Schebye och Vedel Simonsens ”Udsigt over natjonalhistoriens ældste og mærkeligaste historie” , Köpenhamn 1813.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien. Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Varför är samernas ursprung från Neurerna

Det är svårt att säga varför några författare på 1700-talet och även senare relaterar samerna till Neurerna? Olof Dalin lämnar själv ingen egen förklaring.

Neurerna var ett nomadfolk och boskapsskötare. De var även kända för att inneha övernaturliga krafter och kunde, enligt flera skrifter, förvandla sig till vargar.  Neurerna ansågs vara ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Eftersom samerna ansågs vara ett nomadfolk och med stor kunskap om magi och trolldom kan dessa liknelser haft betydelse.

Tidigare författare hade även hävdat samernas ursprung från Skyttena. Eftersom folkslaget Neurernas bosättningsområde var norr om Skyttenas, dvs närmare samernas, kan det ha tagits in i beräkningarna?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samiskan, estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det samiska språkets släktskap till finskan konstaterats. Slutsatser hade tidigare dragits att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, som talade ett språk.

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Det ska också nämnas att Vikingen Ottar från Hålogaland mellan åren 870 – 890 företog en resa till Vita havet och Bjarmland. Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som han gjorde sig förstådd på. Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare. Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående. Ottar kunde nämligen göra sig förstådd med Bjarmerna. Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde),  är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska låter, i mina öron, lite långsökt. Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk och behärskade troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (Östsamiska). Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar. Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, ej omöjligt. Dock, knappast på Västsamiska med karelare som talade karelska . (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiska och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

År 1730 kartlade svensken Philip Johan von Strahlenberg de finsk-ugriska språken i Sibirien i verket ”Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris”. Johan von Strahlenberg var svensk officer under Karl den XII som tillfångatogs av ryssarna vid slaget i Poltava. Stor del av sin ryska fångenskapstid kom han att tillbringa i Sibirien.

Det skulle dock dröja till år 1770, vid en expedition till Vardö i Nordnorge, för att studera planeten Venus som jesuiten János Sajnovics gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Det skulle dock efter János Sajnovics upptäckt som den ungerske språkvetaren Sámuel Gyarmathi några år senare kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle komma att överges. Dock kom teorin om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna var en av tre folkstammar

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de var splittrades upp i tre folk; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti vid Uleåborgs universitet, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

BLOGGFRÅGOR

Vem var Sveriges första historiker?

Vem va Norges första historiker?

Vem var Finlands första historiker?

Vem var samernas första historiker

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s