Olof von Dalin år 1747, Finsk-Ugriska språken och Samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. I verket Swea Rikes Historia utgår Olof Dalin från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Olof Dalin menar således, som det får förstås, att Ester, Finländare och Samer varit ursprungligen ett folk. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samiskan, Estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det konstaterats att samiska språket har släktskap till finskan. Slutsatser hade således gjorts att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, samt ursprungligen talade ett gemensamt språk.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Bjarmiskan – Tidigare upptäckter av Samiskan i den Finsk-Ugriska språkfamiljen

Det ska också nämnas att vikingen Ottar från Hålogaland i Nordnorge redan på 800-talet upptäckte ett närbesläktat språk till samiskan.

Mellan åren 870 – 890 företog Ottar en resa längst nordnorska kusten till Vita havet. Han ankom till en mynning till en stor flod. Det har antagits att det är mynningen till älven Dvina i Archangelsk län, Ryssland. Mycket talar för det. Men, det kan eventuellt ha varit en av de större älvarna på Kolahalvön såsom Ponoj, Varzuga, Teriberka, Voronja eller Lokanga. Om det var så att Ottar anlände till en älv på Kolahalvön så är det 100% säker att han fortfarande befann sig i Sameland och mötte Östsamer.

Efter Ottar fötretogs det ett flertal vikingafärder till Bjarmland. Erik Blodyxa seglade med sitt skepp år 920 till Bjarmlands, liksom Harald Gråfäll och Håkan Magnusson år 1090. Mest spekulativa vikingafärden gjordes av Tore Hund som nådde Bjarmland år 1026. Tore Hund handlade med bjarmerna genom att köpa och byta till sig en stor mängd skinn- och pälsverk.  Vid sitt besök såg han en seite (offersten) personifierande av himmelsguden Jubmel. Seiten hade ett silverkedja runt sin hals och framför seiten fanns en stor skål fylld av silvermynt. En kväll låtsades vikingen Tore Hund lämna Bjarmland genom att avsegla. Dock lade han till i hemlighet vid en annan strand och med sina män tog han sig till fots till seiten. Där stal han silvermynten och silverkedjan för att sedan återvända till sitt skepp för återfärd till Bjarkøy i Troms, Norge. Hemma i Bjarkøy blev han rik och mäktig genom beskattning av samer.

Bjarkøy kommun i Norge har rest ett stort monument till vikingen Tore Hunds ära.

 

Karta över Bjarmland - Observera symbolen för svensk mark!
Karta över Bjarmland – Observera symbolen för svensk mark!

 

Bjarmland

Ottar kallade området vid älvmynningen för Bjarmland. Senare har författare, kartritare och historiker vidgat Bjarmland att vara ett eget rike eller att vara relativt stort område.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Bjarmer

Folket vid älvmynningen kallade Ottar för Bjarmer.

Man kan ju undra var beteckningen Bjarmer och Bjarmland kommer ifrån?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Bjarmer – Permer

En gammal teori är att det handlar om folk från staden Perm i Sibirien. Namnen Permer och Bjarmer låter väl lika – Eller hur? En annan likhet är att både folken Permer och Bjarmer hade byteshandel med bland annat pälsverk. Perm var ett känt handelscentrum för päls- och skinnhandel med bland annat araberna. Att de båda folken Bjarmer och Permer skulle utmärka sig som pälshandlare är, utan tvekan, en klar överdrift. Permer bodde i skogsområden i inre Sibirien med gott om djur och pälsverk medan Bjarmer bodde vid havet med gott om havsprodukter. Det är väl knappast troligt att Permer skulle bege sig så långt som till norra ishavet för att handla efter pälsverk? Dock, bör Bjarmer på den här tiden haft gott om skogar med djur och pälsverk. Förutom att de båda folken Bjarmer och Permer bedrev handel, som många andra folk, så är skillnaderna stora. En skillnad är att Ottar kunde göra sig förstådd med Bjarmer, vilket han inte skulle kunna med någon från Perm där ugriskt språk var förhärskande på denna tid. Förutom att det skiljer över 150 mil mellan Perm och Bjarmernas land så fanns det inga naturliga vattenvägar som förbinder de båda platserna. Det är mer troligt att Permernas handelsvägar gick söderut längst den stora floden Volga. Den gamla teorin är att Bjarmer är från staden Perm i Sibirien är således förpassad till historien för länge sedan.

Men, teorin om Bjarmer och Permer är mer komplicerad än så. Det har hävdats att ordet ”Bjarmer” skulle komma av det ryska ordet ”Perm” och ”Permer”, (Perm, Permyak), för folkgruppen komer. Komers nuvarande bosättningsområde är inte långt från Vita havet. Men, den ryska benämninger ”Perm” för ”Komer” avser en annan del av komerna som numera finns i Permjakien, dvs Komi-Permyak Län (Komi-Permyak Okrug – Ко́ми-Пермя́цкий о́круг) långt från Vita havet i Regionen Perm. Folkgruppen Komi talar ett språk inom den Permiska delen av ugriska språkfamiljen som Ottar inte skulle kunna göra sig förstådd med. Dessutom kallar inte komifolket sig själv för Permer eller Permyaker.

 

Karta över Bjarmland
Karta över Bjarmland

 

Bjarm eller Perm?

En språklig härledning mellan orden Bjarmer och Permer tycks inte finnas. Bjarm och Bjarmer är en fornnordisk beteckning för folkgruppen Bjarmer. Men, det är inte utrett var ordet Bjarm eller Biarm kan härledas ifrån. Se mer om ordalydelsen Bjarm i Kulturhistorisk Leksikon for nordisk middelalder, bind 1, sidan 649.

Vi får utgå att Ottar använde ordet Bjarmer för att beteckna det folk han mötte på en specifik ort. Han relaterar således inte beteckningen på folkgruppen till tidigare fornnordiska ord för folkgrupper. Redan på ett historiskt sett tidigt stadium har dessutom ordet Bjarmer ersatts av andra ord för att beteckna folkgrupper runt Vita havet. Detta gör det naturligtvis svårt att härleda vilken folk som Ottar egentligen mötte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Bjarmiska

Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som Ottar gjorde sig förstådd på.

Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare.

Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Ottar från väst kunde kommunicera med Bjarmer från öst

Ottar kunde kommunicera och göra sig förstådd med Bjarmerna.

Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde), är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska”. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska som språken är i dag låter, i mina öron, lite långsökt.

Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, inte omöjligt. Dock, är det inte möjligt att kommunicera förståeligt på Västsamiska med karelare som talade karelska. (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk runt omkring sig. Ottar behärskade därför troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar själv med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (östlig Östsamiska).

Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar.

Nu ska det också uppmärksammas att karelskan antas ha uppstått på ett relativt sent stadium omkring 700-800 efter Kristus. I tillägg får det antas att karelska och samiska vid denna tid torde ha stått varandra närmare än i dag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Bjarmer hade samma religion som samer

Ottar beskriver Bjarmernas religion som schamanistisk. Dock var schamanismen vid denna tid utbredd bland alla de folkgrupper som fanns i regionen. Det kan väl uppmärksammas att Bjarmerna hade samma beteckning för den ”högste väsendet eller guden” som samerna och karelarna.

Uppmärksammas kan att Bjarmerna hade samma personifiering av det ”högste väsendet eller guden” som samerna i seitar och hade samma religiösa syn på silver som samerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Mötte Ottar bofasta samer?

Ottar konstaterar att bjarmerna och västsamerna talade ett liknande språk. I sin jämförelse mellan bjarmerna och västsamerna konstaterar han vidare att bjarmerna var bofasta medan västsamerna hade ett nomadiskt levnadssätt. Vi vet att den samiska befolkningen, liksom karelarna, blev bofasta på olika tidspunkter för olika platser. Sjösamer och samer närmast kusten, liksom samer längst i syd, blev de första att övergå till bofast näringsliv. Det torde bero på att det var vid kusten som samer kom i kontakt med andra folk och influerades i levnadsstil.

Mötte Ottar bofasta samer?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Sammanfattning

Bjarmland och Bjarmerna existerade inte som särskilt folkslag med ett eget landområde. Dock går det i dag inte att med säkerhet knyta bjarmerna till någon nu existerande folkgrupp. Saken gjörs inte enklare av att man inte ens med säkerhet i vilket område runt Vita havet som bjarmerna levde. Dock antas det, med dessutom stor säkerhet, att bjarmerna levde vid utloppet till floden norra Dvina, dvs där staden Archangelsk ligger nu.

Man kan med säkerhet säga att bjarmerna var av ett finsk-ugriskt folk. Bjarmerna levde vid vita havet inom nuvarande Murmansk län (Oblast) och Arkhangelsk län (Oblast). Båda dessa län har sedan förhistorisk tid varit bosättningsområde för finsk-ugriska stammar. De flesta ortsnamn och toponymer i de båda länen har finskt-ugriskt ursprung.

Frågan är vilket finsk-ugriskt folk som bjarmerna var?

Mycket tyder på att bjarmerna var östsamer. Alternativt kan bjarmerna ha varit karelare. Andra folkgrupper vid denna tidsperiod som sannolikt kan uteslutas därför att de omkring år 1000 inte nått fram till Vita havet är finländare, vepser och ryssar, samt komi. Vad som helt kan uteslutas är den gamla tolkningen att bjarmer var permer!

Men, det finns det finns ytterligare ett skäl att tro att det var östsamer som vikingen Ottar mötte mellan åren 870 – 890. Ett dessutom mycket konkret och fysiskt skäl. För 17 år sedan hittades ett fynd just utanför Archangelsk. Det var ett stort offerfynd bestående av silvermynt och andra silverföremål från 800-talet. Silverskatten liknade dessutom till sin utformning och innehåll det samiska offerfyndet i Gråträsk, Arvidsjaur. Fyndet hade samma innehåll och utformning som de samiska offerfynden som hittats vid Unna-Saiva och Rautasjavri i Norden och på Kolahalvön i Ryssland. Inte nog med det. Silverfyndet i Archangelsk såg ut att vara en exakt kopia av det samiska offerfyndet som hittats i Kuolajärvi, norra Finland – Fast mycket större!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samernas östligaste gräns

Mycket talar för att samernas östligaste gräns låg någonstans vid Vita havets östliga stränder. Det finns en hel del fynd och föremål som talar för detta. Frågan är vart samernas sydligaste gräns går? Just nu brottas jag med ett Påvebrev från 1000-talet som är riktat till Litauiska munkar och där det står att inte handla med vapen till de otrogna samiska hedningarna!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiskan och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

 

BLOGGFRÅGA

Vilket folkslag tror du vikingen Ottar stötte på utanför nuvarande Archangelsk och varför?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s