Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla ja Ođđajagi ávvudeami!

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla

ja Ođđajagi ávvudeami 2017!

Jag önskar alla en God Jul och

Ett Gott Nytt År 2017!

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko

För de flesta folk runt jorden är julen en importerad tradition. I äldre tider fanns inte heller julen i samisk tradition. I dag firas julen bland samerna precis på samma sätt som hos andra folk i världen. Kanske Sjösamerna har lite mer delikatesser från havet, kanske Fiskesamerna har mer saltad fisk i olika former och kanske Renskötande samer har mer renkok bland all skinka och lutfisk? I övrigt är julfirandet detsamma som för alla andra på vår jord.

Att julen är en importerad trevlig företeelse kan ses i det samiska språket. I Östsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från ryskans ord för Jul Roždest (Рождест). I det Västsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från det nordiska ”Jul” och det urgermanska ordet  ”jehwla”. Jehwla betydde ursprungligen sannolikt bara ”fest”.

God Jul kan sägas på många sätt på samiska. Anledningen är att det Samiska språket egentligen är många olika språk. Här finns ”God Jul” på samiska från norra till södra Sameland – En språkresa från Vita havet vid Kolahalvön i Ryssland till de djupa skogarna i Dalarna i söder;

Šuvv Rostov! (Tersamiska)

Rostov Pijven! (Kildin samiska)

Siõǥǥ Rosttvid! (Skoltsamiska)

Pyereh Juovlah! (Enaresamiska)

Buorit Juovllat! (Nordsamiska)

Buorre Javlla! (Lulesamiska)

Buorre Jåvvlå! (Pitesamiska)

Buörrie Juvvla! (Umesamiska)

Lahkoe jåvle! (Sydsamiska)

I tillägg fanns fram till 1700-talet Kainusamiska i Finland och till 1800-talet Kemisamiska i Finland och Sverige. Akkalasamiska i Ryssland har ytterst få som talar språket. Kainusamiska och Kemisamiska är numera utdöda språk! Det tros ha funnits ytterligare samiska språk i centrala och södra Finland, liksom i Karelen, vars spår man hittar i samiska lånord i finskan och i ortsnamn (Koponen, 1996; Saarikivi, 2004; Aikio, 2007).

I Sverige finns en lista med med 1.644 samiska ord från  Valbo, Gästrikland, och som nedtecknades på 1770-talet av Carl von Linnés lärjunge Petrus Holmberg. Ett sammandrag av Petrus Holmbergs lista över de ord som talades i Valbo finns tryckt av K.B. Wiklund. Beklagligtvis var det bara ett sammandrag. Hela listan finns dock i historikern Ihrés handskriftsamling nr. 105 vid UUB i Uppsala. Detta kan eventuellt tyda på att det funnits ett ytterligare samiskt språk, alternativt sydsamisk dialekt, söder om sydsamiskan?

När det gäller hur man säger ”God Jul ” på Lulesamiska sade man traditionellt ”Buorre Javla”, men numera har ordet  Buorre Javlla blir mer och mer vanligt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Även jultraditioner är av ett ganska sent datum bland samer och i samisk kultur. Min far, som föddes i julmånaden den 25:e december 1914, berättade att han i sin ungdom sett att svenskarna hade julgranar. Naturligtvis villa han också ha en julgran hemma i Alesdis (Örnvik).

Med sin yngre bror skidade de 1 mil över sjön Tjeggelvas till Guosak. Guosak betyder Granskogen eller där granarna växer. Där högg de ner en gran och började dra den över isen hemåt.

Mitt på sjön mötte de en äldre same Dåntje från Ales Giehtje. Ales Giehtje betyder ”Västa änden” av sjön Tjeggelvas och heter numera Västerfjäll på svenska. Den äldre samen Dåntje rekommenderade ungdomarna att de skulle kvista granen. Då skulle granen bli lättare att transportera. Min far förklarade att de hade hämtat en ”Jåvvlåguossa”, dvs en julgran. Den äldre samen  förklarade att det finns inga julgranar – bara granar – och frågade vilka granar skulle det vara som bara växer under julen?

Väl hemma i Alesdis blev granen uppsatt utan dekorationer. Min farfar Nila anlände hem på kvällen från renskogen. Min farfar talade ingen svenska och hade aldrig hört talas om svenska jultraditioner. I tillägg låg mitt föräldrahem i Alesdis dessutom helt avskuret från omvärlden utan väg, el, telefon, rinnande vatten eller andra bekvämligheter. Det första min farfar undrade över var således varför det var en gran i huset. Julgranen blev inte särskilt långlivad och åkte ut efter några dar. Min farfar ansåg att det var ungdomliga dumheter att dra in skogen i huset och till vilken nytta?

Med denna lilla julsaga från nu historiska dagar i fjällen önskar jag er alla, som läser denna blogg, en God Jul och Ett Gott Nytt År!

 

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla– ja Ođđajagi ávvudeami,

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s