Bakgrund till Nordisk Samekonvention 2017 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första beslutet om en Nordisk Samekonvention vid Samernas XIII konferens 1986

Den 13:e Nordiska Samekonferensen anordnades den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige, som är ett stort turistcentrum. Konferensens tema blev därför naturligtvis turism. Engagerande tal om turism i Sameområdet hölls av Pekka Aikio, Ingwar Åhrén och Svein Ottar Helander. Även om det beslutades att utreda vilka följder turismen har haft och kommer att ha i sameområdet och på det samiska samhället så blev konferensen i efterhand inte känd för temat ”Turism”. Man kan nog säga att den 13:e Nordiska Samekonferensen med temat ”Turism” blev känd för allt annat än turism. Nu är jag inte säker att Lars Petter Niia, som var forskare i turism och som skulle efter konferens utreda samisk turism, (Dieđut Nr 2 1992 ”GUOSSÁS SÁMI – Om samisk turism”), skulle hålla med mig?

I stället blev den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre känd för antagande av den samiska flaggan och den samiska nationalsången. Ett beslut som har gjort den 13:e Nordiska Samekonferensen historisk. Beslutet föregicks av inledningsanföranden av samekonstnär Rose-Marie Huuva och Nordiskt Samiskt Instituts direktör Dr. Elina Helander. Före konferensen hade Samerådet anordnat en tävling om den samiska flaggan i vilken 27 förslagsställare hade sänt in 74 förslag. Hela konferensanläggningen såg ut som en utställningslokal med olika förslag till flaggor. Som segrare utgick Astrid Båhls förslag till flagga. Som samisk nationalsång valdes ”Samefolkets sång” skriven av Isak Saba. Dock sköts frågan om melodin till samisk nationalsången och samiska flaggningsdagar upp till senare konferenser att besluta om.

Intressant kan kanske vara att före den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre hade några ledande samepolitiker i Sverige, i tidningen Samefolket, uttryckt sitt ogillande av samiska nationalsymboler som västerländskt tänkande. Något som de efter den 13:e Nordiska Samekonferensen snabbt ändrade åsikt om och i stället kom att hylla samiska nationalsymboler. Det låter nästan som en definition av politiker?

Den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre tog även beslut om Samiskt miljöprogram, ett samepolitiskt program, resolution om Tjernobylolyckan, samt i flera kulturfrågor.

Dock fattade konferensen ytterligare historiskt beslut såsom att arbeta för en samisk högskola och som kommit tillstånd i Kautokeino genom Sámi Allaskuvla.

Ett annat historiskt beslut var att arbeta för en Nordisk Samekonvention. Något som kommit att realiseras nu i år 2017.¨efter en lång process.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XIV konferens 1989 från Nordisk till konvention för alla samer

Samernas 14:e konferens, som hölls 4-6 augusti i Lakselv, Norge, har till historien mest kommit att minnas som det första försöket att lösa Samerådets inre demokrati. Behandlas medlemmarna i Samerådet lika, i representation och fördelas delegationerna lika mellan länderna, är frågetecken om Samerådet som ett demokratiskt organ och som har förföljt rådet intill dessa dagar.

Samernas 14:e konferens blev handlingsförlamad redan i konferensens öppnande. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) hävdade att Samerådet skulle vara ett demokratiskt organ och att alla medlemsorganisationer skulle behandlas lika. Följaktligen utsåg RSÄ 10 av de 20 delegaterna från Sverige till konferensen. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) hade utsett 15 av de 20 delegaterna från Sverige och hänvisade att de var en större organisation i medlemsantal än RSÄ. Därför ansåg sig SSR ha rätt till ett större antal delegater än RSÄ. Saken blev inte bättre att Samerådet Arbetsutskott beslutat att SSR hade rätt till 15 delegater och RSÄ 5 delegater. Samerådets arbetsutskott bestod av tre personer med en representant från varje land Norge, Finland och Sverige. Den svenska representanten i Samerådets arbetsutskott var  från SSR och som genomdrev att sin egen organisation skulle ha fördelen med en större representation.

Även i själva Samerådet hävdade SSR rätt till 3 representanter av 4 från Sverige medan RSÄ hävdade att representationen i rådet skulle fördelas lika mellan medlemsorganisationerna. Norske Samers Riksforbund (NSR) kom dock att stödja RSÄ och genomdrev likhetsprincipen varvid Samekonferensen kunde öppnas liksom val genomföras. Det är möjligt att NSR stödde RSÄ därför att inte samma situation skulle uppstå i den norska representationen till framtida konferenser och Samerådet. Det fanns nämligen en ny norsk medlemsansökan till Samerådet från Samernas Landsforbund (SLF).

Inte bara den norska delegationen gick emot sin representant i Samerådets Arbetsutskott. Det gjorde även den finska delegationen. Den finska delegationen förklarade att den ville vara neutral och inte ta ställning i frågan om Norges och Sveriges representantskap i Samekonferensen eller i Samerådet. Det är möjligt att den finska delegationens ställningstagande berodde på att RSÄ hade till Samekonferensen hade med sig såväl finska tolkar, finsktalande personal som informationsmaterial på finska, d.v.s. en egen lobbygrupp riktat mot finska delegationen.

Temat för Samernas 14:e konferens var ”Samiskt självbestämmande” med omfattande inledningsanföranden av Iisakki Sara, Johan Mathis Turi, Ingwar Åhrén, Ragnhild Nystad och Aslak Nils Sara. Under temat ”Samiskt självbestämmande” hade det varit naturligt att behandla en Nordisk Samekonvention. Men, så blev så inte fallet.

Dock kom en annan sak på Samernas 14:e konferens att få stora effekter på ett förslag till Nordisk samekonvention. Från Sovjetunionen hade kolasamen Edvard Julin anlänt och han framförde en hälsning från de ryska samerna. Det var första gången det fanns representation för de ryska samerna vid en Samekonferens. Nu kom Samerådet att inrikta sig på att få med de ryska samerna. Resultatet av detta var att beslutet vid den 13:e samekonferensen om en Nordisk Samekonvention måste ändras till en Samekonvention.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Revolutionerande förslag

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland om samerna var en revolutionerande tanke. Så revolutionerande att några ledamöter i Samerådet uttryckte sin tveksamhet. Var inte detta en så omöjlig tanke att det var bortkastad tid att ens diskutera frågan? Det var en av anledningarna att det tog flera år att tillsätta Samerådets Juridiska Utskott att utreda och ge förslag till en konvention för samerna. Det var helt enkelt inte en prioriterad fråga.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerådets Juridiska Utskott

Samerådet tillsatte år 1990 ett särskilt utskott med uppgift att utarbeta och lägga fram förslag till en samekonvention.

Utskottet fick namnet Samerådets Juridiska Utskott. Till utskottet utsågs till ordförande Lars-Nila Lasko (1990 – 1995) Sverige, och till ledamöter Esko Aikio (1990 – 1995) Finland, och Leif Dunfjeld (1990-1991), Norge, John Bernhard Henriksen (1992-1995), Norge och Zinaida Kalte (1992-1995), Ryska Federationen.

Samerådets Juridiska Utskott fick också uppdraget att bevaka samernas juridiska rättssituation och ta initiativ till att lägga fram förslag som kunde förbättra samiska folkets rättsliga ställning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XV konferens i Helsingfors och Samekonventionen

Samernas 15:e konferens Samerådet anordnades den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors. Det var första gången man ordnade samekonferensen i ett lands huvudstad. En orsak till detta var att man hoppades att konferensen på detta sätt skulle få mera uppmärksamhet bland huvudbefolkningarnas massmedier.

Samernas 15:e konferens godkände Kolasamernas organisation som medlemsorganisation och sålunda deltog de ryska samerna för första gången i konferensen som officiell delegation. Också Samenes Landsforening från norsk sida godkändes som medlemsorganisation. Konferensen ändrade rådets stadgar så att i rådet nu ingick 5 ledamöter från Norge, 4 från Sverige, 4 från Finland och 2 från Ryssland. Konferensdelegaternas antal är 20 från Finland, 20 från Sverige, 20 från Norge och 5 från Ryssland. Nordiska samerådets namn blev nu blott ”Samerådet” på alla språk. Samekonferensen skulle därefter hållas vart fjärde år.

Temat för samekonferensen var ”Samerna i det integrerande Europa”. Finlands statsminister Esko Aho talade om den europeiska integrationen. Inledningsanföranden hölls också av Steinar Pedersen, Hans Dau, Nils Thomas Utsi, Sonia L. Popa, Ingwar Åhrén och Pekka Aikio där en samisk konvention kom att beröras.

Peter Stenlund och Leif Dunfjeld talade om ämnet ”Samerna och Samekonventionen i förhållande till ESSK.

Konferensen antog ett principuttalande om Samekonventionen.

Konferensen slog även fast att samernas nationaldag är den 6 februari, den godkände sju flaggningsdagar och Arne Sörlies melodi till den samiska nationalsången.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kritik mot Samekonventionen som raskonvention

Den första kritiken mot en Samekonvention kom genom ett inlägg i tidningen Finnmarken i Norge den 12:e februari 1994. Kritiken gällde att en ”Samekonvesjon lager raseskille” och risk fanns med en Samekonvention ger möjlighet för tillkomsten av en över staterna överordnade samiska organ.

Samerådets Juridiska utskott besvarade kritiken i tidningen Finnmarken. Även om det inte uttalades så fanns en tanke i juridiska utskottet om överordnade samiska organ. Det framgick i det slutliga förslaget till Samekonvention,

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland (Samekonvention)

Samerådets Juridiska Utskott framlade den 2:a maj 1995 i Rovaniemi, Finland, sitt slutförslag om en Samekonvention som kunde lyfta samernas rättssituation och ge en gemensam minimistandard i juridiska rättigheter för samerna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dessutom kunde en samekonvention hjälpa till att samordna samelagstiftningen i de fyra länderna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XVI konferens i Murmansk och Samekonvention

Samernas 16:e konferens den 15 – 18 oktober 1996 var historisk på så vis att det var första gången Samekonferensen hölls i Ryssland.  Konferensens tema var ”Partnerskap i Arktis – den samiska modellen”. Denna fråga blev aktuell efter det Barentsrådet grundats 11.1.1993 och en hel dag ägnades åt ursprungsbefolkningarna i Barentsområdet. Inlägg hölls av Sven-Roald Nystö, Jeremei Aipin, Aleksandr Vuitjeiskij och Jorunn Eikjok.

Lars-Nila Lasko inledde debatten om en samekonvention med ett föredrag om juridiska utskottets förslag till konvention.

Samerådets juridiska nämnd hade utarbetat ett förslag till samekonvention, som innehöll 9 kapitel och 33 artiklar. Konventionen, som skulle vara ett avtal mellan Sverige, Norge och Finland, skulle trygga samerna ett slags juridisk minimistandard. Också de ryska samerna skulle komma med i konventionen. Konferensen antog en resolution om Samekonventionen och uppmanade staterna att fortsatt detta arbete.

Medlemsorganisationerna godkände och undertecknade den sk. Murmansk deklarationen, där man bl.a. kräver att staterna skall erkänna samernas självbestämmanderätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordiska Rådet 1995 och Samekonvention

Vid Nordiska rådets session i Reykjavik 1995 beslöts att inleda arbetet med en nordisk samekonvention.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordiska Ämbetsmannakommittén för Samefrågor (NÄS) 1996 och Nordisk Samekonvention

Från december 1996 fram till juni 1998 arbetade en Nordisk expertgrupp som rekommenderade en Nordisk Samekonvention. Expertgruppen var en del av den Nordiska Ämbetsmannakommittén för Samefrågor (NÄS). Själv ingick jag i expertgruppen. Se rapport ”Behov og grunnlag for en nordisk samekonvensjon, Rapport fra den nordiske arbeidsgruppen for nordisk samekonvensjon desember 1996 – juni 1998, Jordbruksdepartementet, Stockholm 1998,

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk expertkommitté 2001 och Nordisk Samekonvention

Hösten 2001 tillsattes en expertkommitté med uppgift att utarbeta ett förslag till nordisk samekonvention i syfte att säkerställa det samiska folkets rätt att självt bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att för sina egna syften förfoga över sina naturtillgångar.  I november 2005 presenterade kommittén under ledning av Carsten Smith konventionsförslaget till ansvariga ministrar i Norge, Sverige och Finland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Beslut om fortsatt utredning av Nordisk Samekonvention 2006

Hösten Vid ett möte i oktober 2006 mellan sametingens presidenter och ministrar ansvariga för samefrågor beslöts att arbetet med en nordisk samekonvention skulle fortsätta. Syftet var ursprungligen att ett förslag skulle presenteras år 2007. Men, så blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk expertkommitté 2011 och Nordisk Samekonvention

mars 2011 inledde en ny utredning och förhandlingsomgång av Sverige, Norge och Finland, samt Sametingen om en nordisk samekonvention. Syftet har varit att ett förslag till Sametingen och regeringarna i Norge, Finland och Sverige skulle presenterats långt tidigare. Dock uppstod under arbetets gång problem i flera artiklar. Nu år 2017 ligger dock ett slutligt förslag klart.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Nordisk Samekonvention

Samerådets Juridiska Utskott lämnade, som omnämnt, år 1995 ett färdigt förslag till Samekonvention på nordsamiska, svenska, norska, finska och ryska som behandlades vid Samernas  konferens i Murmansk den 15-18 oktober 1996. Det färdiga förslaget överlämnades därefter till de olika regeringarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Men, redan år 1995 väckte förslaget ett stor aktivitet bland Sametingen i Norge, Finland och Norge med uppmaningar till staterna om en Samekonvention. Eftersom det var en nordisk fråga så blev det redan 1995 en fråga för Nordiska Rådet. Regeringarna tog Nordiska Rådets och det samiska initiativet på allvar och redan 1997 påbörjades ett nordiskt gemensamt arbete för en samekonvention. Resultatet ser vi nu 31 år senare år 2017 i ett konkret internationellt instrument för samiska rättigheter – En Samekonvention. En revolutionerande och omöjlig tanke har blivit verklighet.

 

BLOGGFRÅGA

Blev den Nordiska Samekonventionen revolutionerande?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

 

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s