Är förslag till Nordisk Samekonvention 2017 bra eller dåligt av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Resultat av kompromiss?????

Svenska Sametingspresidenten har i olika medier hänvisat till att förslaget om Nordisk Samekonvention 2017 är ett resultat av kompromisser.

Personligen har jag svårt att tro att förslaget till Nordisk Samekonvention 2017 är ett resultat av kompromisser. I så fall har det mesta i gällande Samerätt och internationell urfolksrätt kompromissats bort. Min rekommendation är att Sametingetspresidenten i framtiden byter ut sina förhandlare. I annat fall kommer rättigheter i framtida samedokument helt att kompromissas bort?

Förslaget till Samekonvention ser således inte ut som ett resultat av regelrätta förhandlingar. Ser man till Samekonventionsförslaget i sin helhet finner man i stället att förslaget utgör den gemensamma ”högsta” standarden för samiska rättigheter i de Nordiska ländernas lagstiftning i dag; Konsultstatus för Sametinget finns redan inskrivet i finsk lagstiftning, Respekten för samiska symboler är redan inskriven i norsk lagstiftning, Definition vem som är same (egentligen vem som har rösträtt och är valbar till Sametinget) finns i svensk och norsk lag, Rätt att ingå avtal för Sametinget i norsk rättspraxis, Internationell representation har funnits i Norge sedan lång tid och i viss mån i Sverige, Användningen av samiska finns redan reglerad i alla tre länder, Undervisning i samiska i för- och grundskola finns redan i alla tre länder, Särskilda forskningsmedel för samiskrelaterad forskning finns redan i Sverige och Norge osv.

Men, förslaget till Samekonvention innehåller även ett nytänkande med nya utvecklingsmöjligheter för Sametingen; Exempelvis finns redan Samiskt Parlamentariskt Råd. Men, texten i förslaget ger ytterligare utrymme för möjligheter till ett Sameparlament gemensamt för hela det samiska folket, möjligheter till att bygga upp ett samisk förvaltningssystem med beslutanderätt upp till internordisk nivå och några saker till…

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sammanfattning

Under 31 år har man utrett en Nordisk samekonvention. Flera förslag har presenterats. Men, inget förslag att det har lett till någonting.

Någon gång måste man ta det första steget för att nå ett mål. Man får inte förvänta sig att det första steget är målet. I stället är det första steget ett delmål för att nå ett slutmål.

Nu år 2017 har ett nytt förslag presenterats till Samekonvention. Förslaget har dessutom redan godkänts av regeringarna i Sverige, Norge och Finland. Det är nu således upp till de tre Sametinget i Sverige, Norge och Finland att godkänna eller förkasta förslaget.

Det är alltså nu upp till Sametinget i Sverige, Norge och Finland om det blir en Nordisk Samekonvention eller inte. Det är också upp till dessa tre Sameting när en eventuell konvention skall undertecknas och träda i kraft.

Det förslag till Nordisk Samekonvention som presenterats är inte mycket till förbättring för samernas situation i gällande rätt. Men, förslaget är bättre än ingenting och en förbättring av rättsläget även om den är synnerligen liten.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel I – Det samiska folkets allmänna rättigheter

Artikel  1           Konventionens ändamål

Konventionens ändamål är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

 

Kommentar

Konventionens ändamål är att riksgränserna inte skall hindra möjligheter till kulturell utveckling. Ändamålet för konventionsförslaget skapar en utgångspunkt för tolkning av de olika artiklarna i konventionen. Ändamålet eller det uttalade syftet med konventionen är således viktigare än vad man tror. Ett bättre ändamål hade varit om de tre nationalstaterna hade velat skapa en gemensam samepolitik för att tillvarata och utveckla det samiska samhället och kultur.

Det uttalade ändamålet i Samekonventionen är således synnerligen begränsad och hade kanske mer passat in i en handelskonvention eller konvention om en gemensam marknad. Konventionsförslaget intar mer formen av ett tillägg till ett gränstraktat än en samekonvention. Även om riksgränserna har en viss begränsande effekt för samiska samhället är de inte en avgörande begränsning för samiskt samhällslivs utveckling. Riksgränserna är med andra ord inte 10 m höga murar.  Dock är det, trots allt, ändå en fördel att riksgränserna inte skall vara ett hinder i samiskt verksamhet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  2            Minimirättigheter

De rättigheter som skyddas i denna konvention är minimirättigheter. Det hindrar inte den enskilda staten att utvidga samernas rättigheter eller att vidta mera omfattande åtgärder och kan inte användas som grund för att begränsa de rättigheter för samer som följer av andra rättsregler eller internationella åtaganden.

 

Kommentar

Det är viktigt att poängtera att den Nordiska Samekonventionen i sig inte ger några rättigheter för det samiska folket. Däremot de få rättigheter som redan finns och som berörs av konventionen skall skyddas. Skyddets omfattning framgår av artikel 3.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  3            Samernas rättigheter

Samerna är urfolk i de fördragsslutande staterna. Samerna har rätt att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska på ett effektivt sätt skydda samernas rättigheter och om det behövs genom särskilda åtgärder underlätta för samerna att utöva dessa rättigheter.

 

Kommentar

De få rättigheter som redan finns i respektive stat och som berörs av konventionen skall skyddas effektivt. Det innebär att skyddet för dessa rättigheter inte skall vara en pappersprodukt utan i stället ha ett reellt skydd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  4            Rätt till självbestämmande

Det samiska folket har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får det fritt bestämma sin politiska ställning och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.

 

Kommentar

Nationalstaterna Finland, Norge och Sverige erkänner i konventionen att samerna är ett folk och har rätt till självbestämmande. Så långt bra!

Men, självbestämmandet begränsas kraftigt till enbart ”interna frågor”, d.v.s. frågor som enbart berör samerna. Nu skall det dock sägas att det finns ett stort antal frågor där intern samisk beslutanderätt kan utvecklas. Skrivningen skapar även möjligheter till att upprätta intern samisk förvaltning och förvaltningssystem. 

Artikel 4 är konventionens kanske främsta framsteg. Genom Nordisk Samekonvention får samerna genom Sametingen konsultationsstatus. Ärenden i regering, som är viktiga för samerna, skall Sametinget först höras innan förslaget får läggas fram till riksdagen (lag) eller fattas beslut om (förordning). I annat fall, d.v.s. om samerna inte hörs, faller ett regeringsförslag på formfel. Detta har saknats tidigare för Sametinget i Sverige. Dock skall framhållas att konsultationsstatus inte innebär vetorätt, beslutanderätt eller rätt att förhandla till konsensus.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  5            Jämställdhet mellan kvinnor och män

Staterna ska främja jämställdhet mellan samiska kvinnor och män samt mellan samiska flickor och pojkar. Målet är att uppnå jämställdhet mellan samiska kvinnor och män.

Vid beredning av ärenden och beslutsfattande inom områden som avses i denna konvention ska staterna analysera och beakta vilka konsekvenser en åtgärd får för samiska kvinnor och män.

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention ska säkerställas utan diskriminering på grund av kön.

 

Kommentar

Någon kanske skulle kanske påstå att artikeln är ett resultat av Sveriges nya feministiska utrikespolitik. Men, så är inte fallet. Jämlikhetsfrågan är viktig och har hängt med sedan det första förslaget till samekonvention sedan 1990-talet. Dock skapar inte artikeln något nytt som inte redan finns i svensk lagdtiftning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  6            Samiska barns rättigheter

Staterna ska särskilt främja samiska barns rätt att vart för sig och tillsammans med andra samer bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska fästa särskild uppmärksamhet vid samiska barns behov och rättigheter då de fullgör sina skyldigheter enligt denna konvention. Samiska barn ska ha rätt till inflytande utifrån sin ålder och mognad i frågor som rör barnet. Vid alla åtgärder som rör samiska barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.

 

Kommentar

De nordiska staterna har redan undertecknat FN:s barnkonvention och där skrivning om urfolksbarn finns.  Artikeln är således en inkorporation av Barnkonventionen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  7            Icke-diskriminering

Samer ska tillförsäkras skydd mot diskriminering som har samband med samisk tillhörighet.

Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer samt främja ömsesidig respekt och förståelse mellan samer och övrig befolkning.

 

Kommentar

Skydd mot diskriminering finns i ett flertal nationella som internationella dokument.

Däremot är skrivningen ” Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer” en nyhet som kan få nya effekter. Det får förväntas att regeringarna upprättar program eller medel för att motverka diskriminering av samerna.

Diskrimineringslagstiftningen i de nordiska länderna är fullgod. Däremot saknas effektiva medel mot diskriminering i Sameområdet. I dag finns Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i Sverige som årligen finansierar antidiskrimineringsbyråer. Men, dessa antidiskrimineringsbyråer ligger utanför Sameområdet och har ingen som helst verksamhet bland samerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  8            Språk

Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk.

 

Kommentar

Från samisk sida har i många officiella sammanhang framhållits det samiska språket för att visa på folklig enighet. Detta har både fördelar och nackdelar.

I realiteten har Sametingen i Sverige och Norge överenskommit med staterna om tre oficiella språk; Nordsamiska, Lulesamiska och Sydsamiska. Att artikel 8 har skrivningen att ” Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk” innebär således inte med automatik att samtliga samiska språk omfattas av Nordiska Samekonventionen.

Det är således mycket möjligt att Pitesamiska och Umesamiska inte kommer att omfattas av konventionen eftersom från samisk sida är de inte officiella samiska språk. De språkliga effekterna av att Pitesamiska och Umesamiska inte betraktas som officiella språk har i Sverige och Norge aldrig utretts. Dock kan man se att det uppstått ett samiskt motstånd mot samisk gatuskyltning. Detta beroende på att gatuskyltning skall ske på ett annat samiskt språk än Pitesamiska. Ett annat exempel är att relativt få barns föräldrar i Pitesamiskt område väljer pitesamiska som undervisningsspråk enligt Skollagen. I stället väljs huvudsakligen nordsamiska innebärande att ett språkbyte håller på att ske och att i nästa generation kommer lulesamiskt språkområde sannolikt vara omringat av nordsamiskan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  9            Sedvanor

Staterna ska visa tillbörlig respekt för det samiska folkets rättsuppfattningar, rättsliga traditioner och sedvanor.

Staterna ska vid utarbetande av lagstiftning på områden där det kan finnas samiska sedvanor utreda om sådana sedvanor föreligger och om de i så fall bör ges skydd eller på annat sätt beaktas i lagstiftningen.

 

Kommentar

Den föreslagna skrivningen i Samekonventionen återfinns i internationella dokument innebärande att artikeln är en anpassning av nordisk lagstiftning till folkrätten.

Detta är något nytt i den Nordiska Samekonventionen som kan få effekt på nordiska ländernas lagstiftning.

För att genomföra detta fordras sannolikt nya tjänster vid regeringen och sametingen för att samisk sedvana bevakas i ny lagstiftning. Enbart i Sverige utkommer årligen omkring 2000 nya lagar, varav de flesta i och för sig är lagändringar. Dock fordras en samisk juridisk bevakning i ny lagstiftnings process.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  10            Samverkan över landgränserna 

Staterna ska underlätta samverkan mellan samer över landgränserna och sträva efter att avlägsna sådana hinder som följer av medborgarskap eller bosättningsort, eller som i övrigt beror på att samerna är ett folk bosatt över landgränserna.

Staterna ska underlätta för samerna att bevara, utöva och utveckla kultur, språk och samhällsliv över landgränserna. I detta avseende ska staterna särskilt underlätta för samerna att bedriva näringsverksamhet över dessa gränser samt utveckla möjligheter för samerna att få undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård i ett annat av dessa länder än bosättningslandet när detta framstår som mer ändamålsenligt.

 

Kommentar

Artikel 10 skall ses i sammanhang med artikel 1 och konventionens huvudsyfte.

Även om riksgränserna har en viss begränsande effekt för samiska samhället är de inte en avgörande begränsning för samiskt samhällslivs utveckling. Mycket har dessutom gjorts inom undervisning, skukvård och annat även om mycket mer kan göras. Riksgränserna är med andra ord inte som järnridån. Dock är det, trots allt, ändå en fördel att riksgränserna inte skall vara ett hinder i samiskt verksamhet.

Artikeln skapar många möjligheter att utveckla verksamhet över riksgränserna och då inte minst handel. Men, det finns en viktig begränsning. Åtgärden för verksamheten skall vara ”mer ändamålsenlig”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  11            Symboler 

Staterna ska respektera samernas rätt att bestämma om bruk av den samiska flaggan och andra samiska symboler och verka för att samiska symboler synliggörs.

 

Kommentar

Artikel 11 ger inget skydd av den samiska flaggan eller samiska symboler. Den samiska flaggan får i Sverige fortfarande samma rättsstatus som badföreningen i Skutskärs badflagga. Detta skall sättas i jämförelse med hur den svenska flaggan är skyddad i brottsbalken liksom hur den samiska flaggan är skyddad i Norge.

Dock ger artikeln utvecklingsmöjligheter inom lagstiftningen för Sametingen när det gäller samiska symboler.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel II – Självbestämmande

Artikel  12            Sametingen 

I varje fördragsslutande stat ska det finnas ett sameting, som är högsta samiska organ i landet. Sametinget företräder det samiska folket och väljs genom allmän rösträtt bland samerna i landet.

Bestämmelser om val till sametingen fastställs i lag.

Sametingen ska ha sådant ansvar och sådana uppgifter som gör det möjligt för dem att förverkliga samernas rätt till självbestämmande.

Sametingens uppgifter fastställs i lag. Sametingen bestämmer självständigt vilka övriga frågor de vill arbeta med och yttra sig över.

 

 Kommentar

Artikel 12 skall jämföras med artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna” och artikel 14 om legalisering av artikel 4.

Självbestämmandet begränsas kraftigt till enbart ”interna frågor”, d.v.s. frågor som enbart berör samerna. Nu skall det dock sägas att det finns ett stort antal frågor där intern samisk beslutanderätt kan utvecklas. Skrivningen skapar även möjligheter till att upprätta intern samisk förvaltning och förvaltningssystem. 

Artikel 4 och 12 ger konventionens kanske främsta framsteg. Genom Nordisk Samekonvention får samerna genom Sametingen konsultationsstatus. Ärenden i regering som är viktiga för samerna skall Sametinget först höras innan förslaget får läggas fram till regeringen. I annat fall, d.v.s. om samerna inte hörs, faller ett regeringsförslag på formfel. Detta har saknats tidigare för Sametinget i Sverige. Dock skall framhållas att konsultationsstatus inte innebär vetorätt, beslutanderätt eller rätt att förhandla till konsensus.

Se även kommentarer under artikel 14 och 17.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  13            Sametingens röstlängd 

En person som anser sig vara same och

  1. a) har samiska som hemspråk, eller b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd,

ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige.

Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

 

 Kommentar

Artikel 13 är främst en nyhet för Finland och skapar en harmonisering av samelagstiftningen i de nordiska länderna

Artikeln skall också jämföras med 2005 års Samekonventionsförslag till definition vem som är same.

2005 års förslag till Nordisk Samekonvention var en katastrof när det gällde begreppet same. En same i Finland var inte en same i Sverige och vice versa eller same i Sverige var inte en same i Norge och så vidare. 2005 års förslag till Nordisk Samekonvention kunde således bli tillämplig i vissa fall och inte i andra fall för samma person.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  14            Sametingens rätt till självstyre

Sametingen fattar självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för samt i övriga frågor de arbetar med.

 

Kommentar

Artikel 14 skall jämföras med artiklarna 18, 17, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  15            Samarbeten 

Sametingen kan ingå avtal om samarbete med andra urfolk samt med nationella, regionala och lokala enheter.

 

Kommentar

Det är lätt att tro att artikel 15 öppnar upp möjligheter till samiska avtal både med utländska folk och inom Sverige. I verkligheten är artikel 15 en begränsning av Sametingens avtalsmöjligheter och därmed en ytterligare begränsning av Självbestämmanderätten.

Dock skapar avtal ett stort antal möjligheter och som Sametingen varit dåliga på. I många fall kan nämligen lagstiftning ersättas med bindande avtal.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  16            Gemensamma organisationer

Staterna ska verka för att sametingen kan samarbeta och bilda gemensamma organisationer. Om den nationella lagstiftningen tillåter det kan offentliga förvaltningsuppgifter ges till sådana gemensamma organisationer.

 

Kommentar

Förslaget öppnar möjligheter för ett gemensamt överordnat Sameting, dvs ett gemensamt sameting för hela det samiska folket. Det skulle även kunna finnas möjligheter att inkludera de ryska samerna.

Förslaget öppnar också möjligheter för en gemensam förvaltningsordning för hela det samiska folket.

Förslaget ger också möjligheter till överstatliga offentligrättsliga organ.

Det ska också nämnas att ett liknande förslag lades fram av Utredning om Samiskt Parlamentariskt Råd och Samerådets utredning om Samekonvention. Jag satt med som ordförande i båda utredningarna.

Intressant är att förslaget kan få oanade effekter på redan i de nationella sametingsvalen, hur partier organiserar sig och mycket annat som gör samerna till ett mer enat folk.

Artikeln innehåller dock flera begränsningar – Men, också möjligheter.

 
Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  17            Konsultation 

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för samerna ska staten konsultera Sametinget. Konsultation ska ske i god anda, och enighet med eller samtycke från Sametinget ska eftersträvas innan beslut fattas. Staterna ska så snart som möjligt underrätta Sametinget när de påbörjar arbetet med sådana frågor.

 

Kommentar

Artikel 17 skall jämföras med artiklarna 18, 14, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

 
Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  18            Konsultation med andra företrädare

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för andra samiska intressenter än Sametinget, såsom samebyar, siidaer, renbeteslag, skoltsamernas byastämma eller andra samiska organisationer, ska staten om det finns skäl för det också konsultera företrädare för dem.

 

Kommentar

Artikel 18 kan ytterligare begränsa Sametingets självbestämmande.

Artikel 18 skall jämföras med artiklarna 17, 14, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

Intressant är att artikel 18 även öppnar nya möjligheter till konsultation i det samiska samhället.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  19            Internationell representation

Staterna ska främja sametingens rätt till självständig representation i internationella organisationer och möten som behandlar frågor av särskild betydelse för samerna.

Staterna ska aktivt involvera sametingen i internationella sammanhang när frågor av särskild betydelse för samerna behandlas.

 

Kommentar

Artikel 19 är en konfirmering av vad som redan är praxis.

Dock har Sametinget i Sverige haft problem i att erhålla representation i några få fall. Artikeln undanröjer således några av dessa tidigare hinder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel III – Språk och kultur

Artikel  20            Rätt till språk och kultur 

Samer har rätt att utöva, använda, utveckla, bevara och till kommande generationer förmedla sina språk och sin kultur. Staterna ska respektera, främja och skydda dessa rättigheter.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se vad som är nyskapande i artikeln och som inte redan finns.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  21            Användning av samiska

Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler.

I samiska områden ska samiska geografiska namn kunna godkännas och användas.

Samer har rätt att använda samiska i domstol och vid kontakter med myndigheter i samiska områden.

Staterna ska främja samers möjlighet att använda samiska inom hälso- och sjukvård samt omsorg i samiska områden.

Staterna ska underlätta användningen av samiska utanför de samiska områdena.

Staterna ska inom hälso- och sjukvård samt omsorg ta hänsyn till samiska kulturella förhållanden.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 21 finns redan.

Dock är ”Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler” en nyhet i svensk lagstiftning. Dock ser jag personligen några problem att genomföra förslaget i sin helhet. Förslaget är vidare en uppdatering av nordiska förhållanden till existerande folkrättsliga dokument.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  22            Samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck samt samisk traditionell kunskap

Staterna ska ta hänsyn till samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck och samisk traditionell kunskap när de fattar beslut i frågor som rör samiska förhållanden.

Samiskt materiellt kulturarv ska skyddas i lag. Staterna ska verka för att det samiska immateriella kulturarvet tryggas. Sametinget eller myndigheter i samarbete med Sametinget, samiska museer eller andra samiska institutioner ska ansvara för frågor om samiskt kulturarv.

Samiskt kulturarv som innehas av staten eller ett annat offentligt organ ska förvaltas av Sametinget eller av museer eller institutioner i samarbete med Sametinget.

Staterna ska verka för att samisk kulturegendom återförs och förvaltas enligt tredje stycket.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 22 existerar redan i gällande rätt.

Dock är återlämnande av samiska föremål något nytt liksom förvaltning av samiska kulturföremål.

Samernas immatrialrättsliga skydd har hittills varit oskyddat och som är nyskapande.

Likaså skapar artikeln nya möjligheter för Sametingen när det gäller kulturvård.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  23            Undervisning

I samiska områden har samer i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform rätt till undervisning i och på samiska. I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska.

Staterna ska vidta åtgärder inom utbildningsområdet för att öka kunskapen om och respekten för samernas ställning och rättigheter som urfolk samt deras historia, språk och kultur.

Sametinget ska, i enlighet med artikel 17, konsulteras om eller inom fastställda ramar kunna utveckla undervisningens innehåll i samiska ämnen och om samisk historia, kultur, samiska traditionella näringar och samiskt samhällsliv.

Staterna kan, om det bedöms nödvändigt, tillfälligtvis erbjuda alternativa undervisningsmetoder för områden där det inte finns lärare med kunskap i samiska och där antalet samiska elever är ringa.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 23 existerar redan i gällande rätt förutom konsultstatus.

Frågan är det är en felskrivning i ” I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska” som i så fall skulle innebära att vuxenundervisning i samiska kan ges utanför samiskt förvaltningsområde men inte inom?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  24            Forskning

Staterna ska skapa goda förutsättningar för forskning och forskningssamverkan som är av betydelse för det samiska samhället. Sådan forskning ska bedrivas med beaktande av vedertagna forskningsetiska regler och med hänsyn till de internationella principer som anammats gällande forskning om urfolk.

 

Kommentar

Artikel 24 existerar redan i gällande rätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  25            Medier

Staterna ska verka för ett brett medieutbud på samiska.

Staterna ska, så långt möjligt, med hänsyn tagen till mediernas oberoende, se till att samerna ges möjlighet att skapa och använda sina egna medier.

 

Kommentar

Artikel 25 ger i praktiken inget nytt förutom eventuellt kunna  ytterligare satsningar kan göras på samisktalande medieutbud.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  26            Samarbete över landgränserna

Staterna ska främja samarbete över landgränserna om den samiska språkvården och särskilt om fastställande av språknormer och terminologi.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utbildning och undervisning i och på samiska samt i samernas historia, kultur och språk. Staterna ska vidare främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utveckling av undervisningsmaterial på samiska och i samernas historia, kultur och språk.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i fråga om dokumentation, skydd och nyttjande av samiskt kulturarv och samisk traditionell kunskap.

Staterna ska så långt som möjligt och med hänsyn tagen till mediernas oberoende uppmuntra samarbete över landgränserna mellan medier som erbjuder ett medieutbud på samiska.

 

Kommentar

Artikel 26 kan ge nya möjligheter på flera olika plan när det gäller samarbete över landgränserna.  Dock har de reella problemen inte varit överväldigande förutom på vissa områden som kan avhjälpas med artikeln.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel IV – Land och vatten

Artikel  27            Rätt till land och vatten

De områden som samerna traditionellt har brukat är en grund för att samer ska kunna bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

I staterna har samer genom långvarigt traditionellt bruk av land och vatten upparbetat kollektiv eller individuell ägande- eller bruksrätt i samiska områden.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 27 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  28            Skydd av rättigheter till land och vatten

Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa samernas rätt till, tillgång till och möjligheter att bruka de naturresurser som traditionellt har brukats av samer i samiska områden.

Staterna ska säkerställa att det finns lämpliga förfaranden i nationell rätt som med bindande verkan kan fastställa samers rättigheter till land och vatten.

Vid bedömningen av om det finns rättigheter ska beaktas att samiskt brukande ofta inte lämnar varaktiga spår i naturen.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 28 som inte redan existerar.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  29            Ömsesidig hänsyn

Staterna ska se till att rättighetsinnehavare och alla andra brukare av land och vatten visar ömsesidig hänsyn till varandras intressen med beaktande av det samiska brukandets betydelse för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Artikel 29 kan skapa nya möjligheter även om ömsesidig hänsyn oftast försvinner i realiteten.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  30            Ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser

Då staterna överväger att besluta om eller ge tillstånd till ingrepp i eller ändrad användning av naturresurserna i samiska områden ska staterna fästa särskild vikt vid att ingreppen eller den ändrade användningen inte medför påtaglig skada för samernas kultur, språk eller samhällsliv. Vid avgörande av huruvida ingreppet eller ändringen kan tillåtas ska staterna i detta syfte se till att den samlade effekten av olika åtgärder med verkan i området på samernas kultur, språk och samhällsliv beaktas.

Vid ingrepp i samers äganderätt eller bruksrätt ska ersättning lämnas enligt vad som närmare föreskrivs i nationell rätt.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 30 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  31            Samernas rätt att utöva sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv

Samerna som urfolk ska inte genom ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser förvägras rätten till att utöva sin egen kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 31 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  32            Förvaltning av naturresurser

Med beaktande av att samers rättigheter till land och vatten är av särskild betydelse för bevarandet av samernas kultur, språk och samhällsliv, ska staterna och andra som förvaltar statlig egendom så långt som möjligt samråda med eller på annat sätt aktivt involvera samerna i frågor rörande förvaltningen av naturresurser som berör samerna och som inte omfattas av kraven i artikel 17.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 32 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  33            Natur- och kulturmiljö

Staterna ska, med respekt för samisk traditionell kunskap, främja ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljön i samiska områden, med beaktande av natur- och kulturmiljöns särskilda betydelse som grund för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Det är möjligt att artikel 33 kan skapar ny reglering av gällande rätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel V – Näringar

Artikel  34            Samiska näringar 

Samiska näringar är av särskild betydelse för att bevara, utöva och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

Naturnäringar inklusive fiske, jakt, småskalig djurhållning och tillvaratagande av naturresurser har en lång samisk tradition i olika samiska områden och inverkan på språk, kultur och samisk traditionell kunskap samt på bosättning, hushållsekonomi och råvaror för duodjiproduktion.

Staterna ska främja samiska näringar.

Näringsutövning och resursutnyttjande ska fortsätta att räknas som samisk kulturutövning, även om nya ändamålsenliga driftsformer enligt den allmänna samhällsutvecklingen införs.

 

Kommentar

Artikeln i sin helhet skapar ett nytt synsätt på samisk näringsutövning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  35            Kulturella och kreativa näringar och turism 

Samisk kultur, historia och natur är en resurs för kulturella och kreativa näringar och turism i samiska områden. Staterna ska främja att nyttjande av denna resurs sker på ett hållbart sätt för och med respekt för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Artikeln i sin helhet skapar ett nytt synsätt på samisk näringsutövning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  36            Renskötsel

Renskötseln som en samisk näring och kulturform grundar sig på sedvana och ska skyddas i lag.

Staterna ska främja den av samer utövade renskötselns ställning och verksamhetsförutsättningar samt utveckla gränsöverskridande samarbete.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 36 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  37            Marina resurser 

I sjösamiskt område ska det vid reglering och fördelning av viltlevande marina resurser läggas speciell vikt vid det samiska brukandets särskilda betydelse för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Intressant är att artikel 37 undantar fiskesamerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  38            Duodji 

Staterna ska genom lagstiftning, administrativa åtgärder eller ekonomiska åtgärder främja samernas möjligheter att återuppliva, bevara, skydda och utveckla traditionella färdigheter, seder och traditionell kunskap som hänför sig till duodji samt främja möjligheterna att utöva duodji som näring.

 

Kommentar

Hela paragrafen om Duodji är nytänkande och skapar nya möjligheter om artikeln realiseras.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel VI – Genomförande av konventionen

Kommentar

Artiklarna  39- 46 är sedvanliga konventionsregler. Att observera är att Sametingen inte ses som fullvärdig förhandlingspart.

 

BLOGGFRÅGA

Tycker du konventionsförslaget är bra eller dåligt?

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

 

Annonser

2 reaktioner på ”Är förslag till Nordisk Samekonvention 2017 bra eller dåligt av Lars-Nila Lasko

  1. Hei Lars-Nila Lasko! Artikel 13 Sametingens röstlängd är en förbättring från 2005. Nu har man kriterier som är gemensam för alle tre länder. Det är bra. Vad som inte är bra, är hur implementeringen av dessa kriterierna varierar från de forskjelliga Sameting. Jeg har en tvillingsyster som är i röstlängden in Norge, men jag blir inte godkänd i Finland. Situasjonen i Finland blir inte bättre med de ny kriterierna från Samekonvensjonen när de samme personerna står för hur de implementeras. Mvh Ari Laakso, Enontekis

    Gilla

  2. Kritiken av samekonvensjonen är intressant at följa. Det som man kan sega är at kritiken (eller godkännande) är beroende av situationen i de respektive länderna. I Sverige, så vil Sametinget få den makt över landrättigheterna som Samebyarna nu rår över. Kritiken är lätt at förstå. I Finland, så är Sametinget glada med konvensjonen för at med den får man bort Lapp kriteriet från kriterierna om vem som är same i Finland. Som ni ser från nyheterna så är det lite fokus på de samiska rättigheterna i de kommentarer som kommer från det finska sametinget. I Finland, så ser det ut till at Sametinget ser på denna samekonvensjon et substitut för ILO. I Norge så kritiserar man konvensjonen för at den inte ger bättre urfolksrättigheter eller sådana rättigheter som de internationella konvensjonen ger. Det är lätt at förstå sedan i Norge har man jo ratificerat ILO.

    I och med at dessa förhandlingar har varit hemliga, så kan man sätta frågetecken om hur dessa förhandlingar har gått till och om kompetensen till de samiska förhandlarna. På något vis så ser det ut till at man inte har förstått at denna konvensjonen skulle ha blitt förhandlat på så sätt at man måste ta den politiska helheten i betraktning. Det ser faktisk ut så at alla Sametingen har haft sina egna politiska mål med dessa förhandlingarna. Resultatet av detta är den kritiken som vi nå får läsa i nyheterna.

    Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s