Samisk Historieblogg – Nu över 8000 läsare!

chart

Samisk Historieblogg – Nu över 8000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg och i januari 7000, samt nu i februari har besökstalet passerat 8000. Antalet läsare fortsätter att öka!

Samisk Historieblogg
Samisk Historieblogg

 

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och just denna blogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Elsa Laula Renberg – Samekvinnan som samlade Sameland av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

För hundra år sedan kallade Elsa Laula till det första samiska landsmötet. Det var det första mötet där samer både från norr och söder möttes. Det samiska landsmötet hölls i Tråante, (Trondheim), i Norge den 6 – 9:e februari 1917.

Det är anledningen till ett stort samiskt firande i Trondheim, Norge, mellan den 6:e och 12 februari 2017.

Det är också anledningen till att Norge utgett en ny 20 krona och nya frimärken med samiska motiv för att uppmärksamma hundra års jubileet.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Elsa Laula

Vem var då Elsa Laula?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt i Jïjnjesuvvane

Elsa Laula föddes i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877.

Hennes officiella födelsenamn var Elsa Stina Larsdotter Laula.

Laula växte upp i fjälltrakterna väster om Jïjnjesuvvane i Suofo.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt i en tid av kolonisation och fördomar

Elsa Laulas uppväxt präglades av en mycket djup fattigdom.

I tillägg växte hon upp i en tid när kolonisationen av Sameland hade nått de inre fjälltrakterna. Konkurrensen om markerna var hård och hårdnade allt mer i och mer allt fler nybyggen poppade upp. Det var konkurens om fiske, jakt och renbetesmark, d.v.s. konkurrens om brödfödan.

Inte nog med det. Det var en tid av rättslöshet. De starka rättigheterna i Lappskattelanden var på väg till total upplösning. En nyordning hade införts i 1886 års renbeteslag som inte kom att effektiviseras förrän i 1898 års renbeteslag. Nyordningen innebar att Lappskattelanden skulle upplösas. Formellt upplöstes dock inte lappskattelanden förrän ett riksdagsbeslut 1927. I praktiken långt tidigare. I stället för Lappskatteland skulle jaktmarkerna, fiskemarkerna och renbetesmarkerna användas gemensamt med andra familjer och släkter. En ny konkurrens dök således upp om marken. Det blev således inte bara en konkurrens om marken med den allt ökande nybyggarverksamheten. Utan även konkurrens om markerna med andra samer. I tillägg gav inte den nya renbeteslagen samma rättsskydd som i Lappskattelanden. Nu var samerna inte längre ägare av marken utan i stället brukare av statens mark. I och för sig nyttjanderättshavare. Men, nyttjanderätten blev i praktiken det som blev över när alla andra tagit sitt.

Det kan tilläggas att i Västerbotten byggdes samebyarna, dvs lappbyarna, upp utifrån Lappskattelanden. Gränserna mellan Lappbyarna sammanföll således med Lappbyarnas gränser. Så gjordes inte i Norrbottens län. I sak hade gränsdragningen ingen betydelse för rättens förändrade innehåll. Samer fick se sina marker övergå från äganderätt till nyttjanderätt och nu i konkurrens med alla andra på sin mark.

Med Renbeteslagen från den 1 juli 1898 infördes i § 14 skadeståndsskyldighet för samer till nybyggare vid renbetning på nybyggen. Skadeståndet var dessutom högt satt. I ett uppmärksammat fall från början av 1900-talet dömdes en fattig renskötare till skadestånd på tre tusen kronor. Naturligtvis fullständigt ödeläggande för renskötaren.

I praktiken hade majoriteten av samerna ingen rösträtt i vare sig kommunalval som i riksdagsval. För rösträtt fordrades en fastighet, d.v.s. ett nybygge, eller en årsinkomst på en för tiden över hisnande 800 kr. Därmed hade samerna begränsade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen lokalt som på nationell nivå. Där emot hade nybyggarna från lappmarkerna representation i såväl riksdag som kommuner.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt i en tid av socialdavinism och rasism

Elsa Laulas uppväxt präglades vidare av en tid med starkt nedsättande syn på samerna. Detta var en syn som uppkom under senare delen av1800-talet. Tidigare hade samerna betraktats som ett folk bland alla andra och dessutom som ett urfolk i Sverige med en mångtusenårig historia i norr. Den nya synen var ett resultat av en ny europeisk syn på mänskligheten i form av raser. Den vita germanska rasen var både mer högstående och betydelsefull än andra raser. Samerna kom att betraktas som en särskild mänsklig ras och mer lågstående. Synen var vidare att lägre stående raser naturligt skulle duka under för starkare och mer högstående raser.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt med personlig tragedi

När Elsa Laula var 22 år gammal år 1899 inträffade en stor personlig tragedi i familjen. Elsas far Lars Tomasson Laula och bror hittades båda intrasslade i ett fiskenät och drunknade i en insjö.

I lokaltidningen publicerades en nybyggares version av vad som hänt. En solig sommarkväll i juni 1899 hade Elsa Laulas far och broder lagt ett nät tvärs över en liten sjö. Enligt artikeln i lokaltidningen hade brodern fallit i vattnet och trasslat in sig i nätet och fadern försökt undsätta sonen. Men, fadern hade också trasslat in sig i nätet och drunknat. Artikeln i tidningen Västerbottens Kuriren skrevs av Stockholmsjournalisten Vilhelm Nordin. Samma journalist skulle senare skriva artiklar om Elsa Laula med mycket nedlåtande innehåll.

Hela drunkningshistorien låter fullkomligt orimlig för att ha inträffat i en liten insjö i lugnt soligt sommarväder. Än mer orimlig verkar historien när inte bara en utan två vana fiskare som omkommer. Olyckan skedde dessutom strax innan en marktvist mellan dem och nybyggaren skulle upp i domstol. Vi får aldrig veta sanningen eftersom Länsmannen, d.v.s. polisen på denna tid, valde att tro på nybyggaren och inte utreda eller åtala någon.

Carl von Linné har i sin Lappländska resa till Västerbotten redan på 1700-talet beskrivit konkurrensen om fisket vid kusten mellan samer och inflyttade nybyggare. Vid ett tillfälle hade nybyggare tagit upp en sames nät och kastat dem över träd vid strandkanten.

Med mycket stor sannolikhet hade Elsa Laula och hennes mor Kristina Laula antagligen inte trott på nybyggarnas förklaring hur hennes far och bror dog.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Uppväxten format Elsa Laula

Det är möjligt att Elsa Laulas uppväxt i en omgivning och miljö av fattigdom, kolonisation, fördomar, socialdavinism, rasism, rättslöshet och personlig tragedi påverkat henne till att bli både samepolitiskt medveten och aktiv.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas mor uppvaktar kungen

Ett antal samer i Väserbotten beslutade till slut att resa ner till Stockholm och uppvakta den svenska kungen Oscar den II om samernas sak. I den samiska delegationen deltog Elsas mor Kristina Laula. Kristina Laula lyckades erhålla ett kungabrev från Oscar den II om rätten till sitt markområde. Kristina Laula erhöll även ett utbildningsstipendium av drottningen Sofia till sin dotter Elsa Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Utbildning

Vid denna tid var det vanligt att samer påbörjade skolutbildning vid 12 års ålder fram till 15 års ålder vid missionsskolor. Senare skulle ”lapp skall vara lapp” filosofin dyka upp i skolutbildningen. Detta innebar att samer inte skulle gå i skola i hus utan i stället i kåtor.

Det var således ovanligt att samer, och framför allt samekvinnor, hade högre utbildning. Framför allt berodde detta på att utbildning kostade och att den ”högre” utbildningen främst låg i södra Sverige.

Vid flera artiklar och böcker om Elsa Laula hänvisas att hon gick vid Realskolan i Örebro. Det är mycket tveksamt om Laula verkligen gjorde det. Det verkar till och med osannolikt att hon skulle haft den möjligheten att antas liksom att hinna med studier vid Realskolan i Örebro.

År 1898 startades Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna. Sjundedags Adventistsamfundet uppstod i 1800-talets läsarväckelse och roparrörelse i Sverige, och numera en del av det världsvida Seventh-day Adventist Church. Verksamheten flyttade 1932 till Ekebyholms gods utanför Rimbo som köptes upp av Sjundedags Adventistsamfundet. Vid Ekebyholms gods bedrivs verksamheten nu av Ekebyholmsskolan med grundskola, gymnasium och en folkhögskola. År 1901 framgår av handlingarna till Nyhyttans praktiska missionsskola att skolan fått in ansökan från ”en lappflicka, som bor långt uppe bland fjällen”.

Elsa Laula fick dock möjligheten till högre utbildning, genom drottning Sofias stipendium och åren 1904 – 1905 utbildade sig Laula till barnmorska vid Södra BB i Stockholm

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Påverkan av miljöer i Stockholm

I Stockholm träffade Elsa Laula feministen Anna Lindhagen liksom andra kvinnorättsaktivister och representanter från kvinnoorganisationer. Elsa Laula blev även god vän med Anna Lindhagens bror Socialdemokraten Carl Lindhagen. Carl Lindhagen var borgmästare i Stockholm liksom riksdagsledamot. Laula måste ha blivit påverkade av dessa personer och miljöer.

Men, sannolikt har även Elsa Laula inspirerat andra samer i Stockholm, personer och inte minst påverkat riksdagsman Carl Lindhagen. Riksdagsman Carl Lindhagen började driva samefrågor i riksdagen och det är troligt att Elsa Laula varit en förtrolig rådgivare och initiativtagare.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapska centralförbundet år 1904

När Elsa Laula var 27 år gammal år deltog hon i bildandet av Lappernes centralförbund på Skansen i Stockholm den 10 augusti 1904. Till mötet hade samlats Enok Johan Nilsson från Södra Storfjäll vid Tärnaby, Torkel Tomasson från Vilhelmina, Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina, samt Elsa Laula. Vid mötet deltog även icke-samer som Gustav Z. Hedenström (1874 – 1942) från Brunkeberg i centrala Stockholm. Gustav Z. Hedenström skulle komma att författa flera artiklar i centralförbundets egen tidning.

Enok Johan Nilsson var ordningsman i Vapsten sameby. Han blev också den första ordförande för Tärnaby sameförening 1904, samma år som även Fatmomakke sameförening bildades.

Även om det inte var många personer vid bildandet av Lapparnes Centralförbund och alla från Västerbottens län var syftet att organisationen skulle bli rikstäckande. Lappernes centralförbundet var också den första nationella samiska huvudorganisationen i Sverige och i världen.

Ordförande för Lappernes centralförbund blev Elsa Laula och Torkel Tomasson valdes till förbundssekreterare.

Organisationen skulle arbeta för att ”söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt, kommunalt och politiskt hänseende… att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken”.

Det nya centralförbundet hade redan från starten ekonomiska problem. Redan efter två år så lades Lapparnas Centralförbund därför ned efter en tynande tillvaro.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapparnes egen tidning år 1904

Lappernes centralförbund kom som språkrör att utge en egen förbundstidning. förbundstidning fick namnet Lapparnes Egen Tidning. Sekreteraren i Lapska centralförbundet Torkel Tomasson blev huvudredaktör. Det första numret utkom 1904 och efter 5 nummer lades tidningen ner. Nedläggningen berodde sannolikt på flera orsaker som att det var i början på 1900-talet svårt att nå ut till en större grupp samer, ett bristande intresse från samebefolkningen och säkerligen hade prisnivån betydelse.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapparnes Egen Tidning blir Samefolket – Världens äldsta urfolkstidning 1918-2018

1918 kom utgivning i gång på nytt av Lapparnes Egen Tidning och som sedan utjorde grunden för tidningen Samefolket som kommer ut även i dag. På så vis kan man såga att tidningen Samefolket är världens äldsta utkommande urfolkstidning.

Frågan är om tidningen Samefolket kommer att fira 100 års jubileum år 2018? Tidningen firade nämligen inte 100 års jubileum år 2004.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapparnes Egen Tidning och Samefolket är inte samernas äldsta tidning år 1873

Samernas första tidning hette ”Muittalægje” och utkom med sitt första nummer i  april 1873 fram till 1875. Redaktör för tidningen var länsmannen  Christian Andreassen i Polmak, Norge. Tidningen trycktes i  Čáhcesullo (Vadsö), Norge

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas skrift ”Inför lif eller död – Sanningsord i de lappska förhållandena” år 1904

I juli 1904 blir Elsa Laula i Gardfjäll, Vilhelmina, färdig med sitt manus till sin skrift ”Inför lif eller död – Sanningsord i de lappska förhållandena”. Skriften publiceras i 6000 ex samma år. Därmed blir Elsa Laula den förasta kvinliga samiska författaren.

I skriften uppmanar Elsa Laula samer att organisera sig för att förbättra sin situation;  ”Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt frågar mången, Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen… När vi stå en och en kunna vi föga eller litet uträtta. Gemensamt hafva vi dock ett intresse, och detta intresse måste förenas och blifva en makt. Och inom kort skola vi hafva en duglig stab af egna landsmän, som med insikt, reda och klokhet bringar saken vidare fram.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas första folkbildningskurs år 1905

I januari 1905 deltar Elsa Laula i samernas första folkbildningskurs som hålls  i Stockholm,

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Familj år 1908

Elsa Laula gifte sig vid 31 års ålder år 1908 med den renskötaren Tomas Petersen Toven från Vefsen i Nordlands län, Norge.

Tillsammans bytte de efternamn till Renberg. Det var vanligt vid denna tid för samer att byta till svensk eller norskklingande efternamn. Tidigare hade även präster satt svensk eller norskklingande efternamn på samer.

De bosatte sig i Tovens Renbetesdistrikt och senare år 1912 i Burskrankens renbetesdistrikt söder om Mosjøen i Norge.

Burskrankens renbetesdistrikt fick sitt namn efter det 1447 m höga fjället Burskranken i Vefsn kommun. Burskrankens renbetesdistrikt finns inte längre. Renbetesdistriktet slogs år 1999 samman med Brønnøy/Kvitfjell renbetesdistrikt till Jillen-Njaarke renbetesdistrikt.

Paret fick under 13 år sex barn, varav fyra av dem kom att leva vidare till vuxen ålder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Brurskanken samiske lag år 1908

”Brurskanken samiske lag” var en av de äldsta sameföreningarna i Norge. Bakom Sameföreningen bildande år 1908 låg Elsa Lula och hennes man.

Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese. Fjället Brurskanken har gett namn åt sameföreningen.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Första Samiska Kvinnoorganisationen år 1910

Brurskankens samiske kvindeforening” var den första samiska kvinnoorganisationen. Det var denna förening som var initiativtagare till det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

För att anordna det första samiska landsmötet i Trondheim 1917 bildade Brurskankens samiske kvindeforening en arbetsgrupp.  Arbetsgruppens ordförande blev Elsa Laula och ledamöter var Ellen Olsen Toven, Anna Renfjell samt Ellen Lie.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Första samiska landsmötet år 1917

Det första större samiska mötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det hade hållits flera olika lokala samiska möten före landsmötet i Trondheim. Landsmötet i Trondheim kom att bli historiskt genom att det var det första mötet till vilket både nord och sydsamer samlades, liksom samer från två länder Sverige och Norge.

Landsmötet kom att bli historiskt och ge upphov till samernas nationaldag den 6:e februari. Själva landsmötet hölls i metodistkyrkan (metodistkirka) och samlade omkring 100 samer.

Elsa Laula öppnade det första landsmötet i Trondheim 1917 i ett välkomsttal med orden;

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. Idag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sista vilan

Elsa Laula avled 53 år gammal i Brønnøy, Norge, den 22:a juli 1931 i Turberkolos. Elsa Laula trodde hela sitt liv på organiserade samer i en riksorganisation. Hon tog flera initiativ för detta men fick aldrig uppleva ett stabilt samiskt rikstäckande organisation. Dock skulle det bara dröja 14 år till den äldsta samiska huvudorganisationen grundades år 1945 Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ). RSÄ är nu världens äldsta samiska riksorganisation vars initiativ inte togs långt från sina hemtrakter i Sorsele år 1944  genom den så kallade stora Samiska Ungdomskonferensen. Ytterligare några år senare bildades Svenska Samernas Riksförbund 1950 och senare Sami Nuorra, NSR, NRL, LSS, Renägarförbundet, samt nästan ett 100-tal samiska organisationer från lokal-, regional- och central nivå till över riksgränserna. I tillägg har tillkommit Samiskt folkvalda organ med myndighetsuppgifter. På mindre än 75 år har samerna blivit till ett av världens mest organiserade urfolk. Elsa Laulas arbete för och dröm att organisera samerna har således uppnåtts flera gånger om!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samiska sedlar och mynt i Sverige av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska mynt  i Norge 1917

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt 20 kronors mynt. Myntet utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Förslag om samiskt myntverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska mynt och sedlar.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nya 1000 kr sedel i Sverige
Nya 1000 kr sedel i Sverige

Sedlar och mynt i Sverige med Samiska motiv

Det är mycket ont om samiska mynt och sedlar med samiska motiv vare sig i kronor eller daler. Det närmaste man kan komma är Sveriges nya 1000 kronors sedel. Men, motivet av fjällen är hämtat från Dag Hammarskjölds fritidsintresse.

Intressant är att eventuella samiska motiv i svenska sedlar bara finns i 1000 kr sedlar. Tusenlappen introducerades år 1989 med en baksida av Olaus Magnus ”Historia om de Nordiska folken”. I boken finns samerna med. Men, det är väl en lite för långsökt sökande efter samiska motiv på svenska sedlar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Förslag till Sametinget om samiska mynt och sedlar

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska mynt och sedlar. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt samiskt mynt genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nytt samiskt mynt 2017 av Lars-Nila Lasko

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska sedlar och mynt.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nu går det faktiskt att handla med samiska mynt!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norges Bank har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt mynt i valören 20 NOK. Jubileumsmyntet utges i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Landsmötet 1917 var unikt i samisk historia eftersom det var första gången som samer från nord och syd, samt flera länder samlades till ett gemensamt möte. Landsmötet 1917 var också början till samiskt medetandegörande och ett sätt att tillsammans försöka lösa gemensamma problem. Landsmötet är också unikt utifrån samisk feministisk historia eftersom en samisk kvinnoorganisation stod bakom landsmötet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Det norska Sametinget och Samiskt Konstnärsförbund tog initiativ till den norska riksbanken att utge ett minnesmynt i samband med 100 års jubileumet av det första samiska landsmötet den 6:e februari 2017.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Norges Bank bjöd in 7 samiska konstnärer att lämna förslag till ett samiskt mynt. Vinnande förslag var designat av samiska bildkonstnären Annelise Josefsen från Jáhkovuona, (Kokälv), i Finnmark, Norge. Vinnarmotivet har namnet ”Växelverkan”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jubileumsmotivet ”Växelverkan” skall symbolisera samspelet mellan krafter i naturen. Motivet är hämtat från samiska trolltrumman och samisk schamanistisk mytologi. Till vänster om motivet syns  Annelise Josefsens signatur AJ.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Under 2017 kommer Norges Bank inte att trycka eller utge andra mynt än det samiska jubileumsmyntet. Det finns således stora möjligheter att få myntet i sin plånbok för den som åker till Norge.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samiska frimärken i Sverige av Lars-Nila Lasko

Nu går det faktiskt att skicka brev med samiska frimärken!

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett samiska frimärken med text på sydsamiska. Frimärkena utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

Samiskt frimärke 2017
Samiskt frimärke 2017

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

 

Förslag om samiskt postverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt postväsen med samiska frimärken.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

frim-samiskkultur-ark

Frimärken i Sverige med Samiska motiv

Frimärksåret 2017 i Sverige handlar om nostalgi och retro. Med andra ord det som är på mode just nu. Men, så har det inte alltid sett ut. Även Sverige har utgett frimärken med samiska motiv. Det har genom tiderna handlat mycket om fjäll och renar. Det är väl den bild som herr Svensson har av samisk kultur. I tillägg har frimärkssumman varit lite ologisk som 11 kr, 1;40 kr osv som få använder. Därför har upplagan oftast varit liten och svårt att få tag i frimärket. Försök bara att få tag i det senaste 11 kr frimärket med samiska flaggan?????

11-1

Förslag på nya samiska frimärken i Sverige

Om du vill ha ett nytt samiskt frimärke. Kontakta i så fall Post Nord. Eftersom de inte får in så många förslag sä har du relativt stor chans att de lyssnar på dig.

frim-dragrenmedackjafrim-kalfjall-tornetraskfrim-renhjordfrim-vasterbotten-ren

Ditt förslag hamnar i så fall hos Postens Frimärksråd, som består av erfarna och
särskilt utvalda representanter för kultur, näringsliv och samhälle. Dock har de inga representanter för samisk kultur. Själva beslutsprocessen tar några månader från det att ditt förslag kommit in. Därför kan det dröja innan du får svar på din idé.

frim-timmerkata

Använd länken ovan eller skicka ditt förslag till:
Posten Frimärken, 164 88 Kista. Märk kuvertet ”Frimärksförslag”.

 

Förslag till Sametinget om samiskt frimärke

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska frimärken. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt frimärke genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nya samiska frimärken 2017 av Lars-Nila Lasko

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt postväsen med samiska frimärken.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nu går det faktiskt att skicka brev med samiska frimärken!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett samiska frimärken. Frimärkena utges i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

Samiskt frimärke 2017 med Elsa Laula
Samiskt frimärke 2017 med Elsa Laula

Landsmötet 1917 var unikt i samisk historia eftersom det var första gången som samer från nord och syd, samt flera länder samlades till ett gemensamt möte. Landsmötet 1917 var också början till samiskt medetandegörande och ett sätt att tillsammans försöka lösa gemensamma problem. Landsmötet är också unikt utifrån samisk feministisk historia eftersom en samisk kvinnoorganisation stod bakom landsmötet.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017
Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Frimärkena är designade av den samiska konstnären Astrid Båhl. Astrid Båhl har också designat den samiska flaggan som togs i bruk 1986.

Samiskt frimärke 2017
Samiskt frimärke 100 års jubileum 2017

Det ena frimärket föreställer den samiska flaggan och en stiliserad bild av Sametinget i Norge.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017
Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Det andra frimärket föreställer den samiska flaggan och Elsa Laula Renberg. Elsa Laula var initiativtagare och drivkraft för tillkomsten av det första samiska landsmötet 1917.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Samernas Nationalsång – Sámi soga lávlla – av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vad är en nationaldag utan nationalsång?

Om man bortser från Spanien så har de flesta folk, nationer och stater en nationalsång med en melodi och text. Varje nationalhymn har dessutom sin historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nationalsång utan text

När det gäller Spanien, som har Europas äldsta ”nationalsång”, så är det den enda nationalsången i världen utan text. Nationalsång La Marcha Real, som betyder den kungliga marschen omtalades första gången år 1761 av Manuel de Espinosa i boken ” Libro de Ordenanza de los toques milietares de la Infantería Española” (”Boken om det spanska infanteriets militära anfallsmetoder”). Spanien försökte få fram en text till nationalsången efter spanska revolutionen ”La Gloriosa” 1868 genom en nationell tävling. Försöket misslyckades dock.

Det kan väl nämnas att även Ryssland hade då då Sovjetunionen upplöstes år 1991 en nationalhymn ”Den patriotiska sången” utan text. Först år 2000 fick Ryssland en text till nationalsången där Sovjetunionen ersattes med Ryssland och Lenin ersattes med Gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nationalsång utan melodi

För samernas del började det tvärt om. Först antogs en text till nationalsången och därefter melodin.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska nationalsångens text

Texten till den samiska nationalsången är skriven av Sjösamen Isak Saba och publicerades första gången i Sagai Muittalægje år 1906. Sagai Muittalægje var en samisk tidning som utkom åren 1904 – 1911. Isak Mikael Saba (1875-1921) var den första same som blev invald i norska Stortinget för Arbeiderpartiet (Socialdemokraterna) åren 1907 – 1912 och var ordförande för Nesseby kommun 1914 – 1915. Texten till den samiska nationalsången är ursprungligen en dikt av Isak Saba.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Införande av samisk nationalsång

Beslutet om att införa en officiell samisk nationalsång togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens melodin till nationalsången.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Införande av melodi till samiska nationalsången

Texten blev tonsatt at Arne Sørli och melodin antogs av Samernas XV konferens den 13 – 15 augusti 1992 i Helsingfors, Finland.

Man kan således säga att den samiska nationalsången har en internationell anknytning till flera länder där samerna bor; Norge, Sverige och Finland. Vid Samernas XV konferens deltog för första gången en samisk delegation från Ryssland. Den samiska nationalsången kan således säga vara antagen av representanter för hela det samiska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför har man då en nationalsång?

Den samiska nationalsången kan ses som en samisk nationalsymbol. Nationalsången är en enande symbol för samerna. För ett folk som är uppsplittrat på fyra länder kan enande symboler ha stora fördelar. Men, nationalsymboler som nationaldag och nationalsång ger också möjligheter för samerna att se sig som ett folk och inte som fyra minoriteter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska nationalsången

Nordsamiska

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde

 sabmá suolggai Sámieanan.

Duottar leabbá duoddar duohkin,

jávri seabbá jávrri lahka.

čohkat čilggin, čorut čearuin

allanaddet almmi vuostái.

Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,

cáhket ceakko stállenjárggat.

máraideaddji mearaide.

Dálvit dáppe buolašbiekkat,

muohtaborggat meariheamit.

Sámisohka sieluin mielain

eahccá datte eatnamiiddis:

Mátkálažžii mánuheabit,

giđđudeaddji guovssahasat, –

ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,

juhca jávrriin, jalgadasain,

geresskálla máđiid miel.

Ja go geassebeaivváš gollut

mehciid, mearaid, mearragáttiid,

golli siste guollebivdit

suilot mearain, suilot jávrriin.

Gollin čuvget čáhcelottit,

silban šovvot sámieanut,

šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,

luitet olbmát lávllodemiin

geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.

Sámieatnan sohkagoddi –

dat lea gierdan doddjokeahttá

goddi čuđiid, garrogávppiid,

viehkes vearrevearroválddiid.

Dearvva dutnje, sitkes sohka!

Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!

Eai leat doarut dorrojuvvon,

eai leat vieljain varat vardán

sámi siivo soga sis.

Máttarádját mis leat dovle

vuoitán vearredahkkiid badjel.

Vuostálastot, vieljat, miige

sitkatvuođain soardiideamet!

Beaivvi bártniid nana nálli!

Eai du vuoitte vašálaččat,

jos fal gáhttet gollegielat,

muittát máttarmáttuid sáni:

Sámieatnan sámiide!

 

Svenska

Nordvart genom Karlavagnen

ser du Samelandet skymta:

Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,

sjöar sträcka sig vid sjöar,

bergens branter, fjällens toppar

höja sig mot själva himlen,

bäckar brusa,

skogar susa,

tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.

Frosten härjar här om vintern,

yrsnön vräks av vilda vindar,

ändock älskar sameätten

denna jord av allt sitt hjärta:

Månens ljus en färdman fägnar,

flygga norrskensflammor fladdra,

klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,

ut på insjön, över slätten,

slamrar släden vägen fram.

Och när sommarns sol förgyller skogen,

havet, havets stränder,

guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,

gullhamn får var vattenfågel,

strömmarna som silver glittra,

åror blänka,

stakar blixtra,

under sång ses männen styra utför eda,

fors och fall.

Samelands släkte,

sameätten,

obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,

slemma köpmän,

sluga skattekrävarskaror.

Hell, var hälsat, sega släkte!

Hell dig fridens rot och fäste!

Krigisk fejd har aldrig flammat,

aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.

Våra fäder övervunno

vrånga våldsmän fordomtima,

bröder låt oss likaledes strida

segt emot förtrycket!

Solens söner starka släkte!

Dig kan ingen ovän kuva,

blott ditt väna språk du vårdar,

minnes forntidsfädrens maning:

Sameland åt samerna!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Samiska flaggan av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den 6 februari är det Samernas nationalda och den samiska flaggan hissas i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland inom Sápmi eller Sameland. Men hur blev den samiska flaggan till och vad representerar den?

 

Alternativa Samiska Flaggan

På äldre bilder från demonstrationerna i Alta,Norge, ses ofta en samisk flagga i de samiska färgerna röd, gul och blå. Faktum är att flaggan påminner om den officiella samiska flaggan.

Den samiska bildkonstnären och författaren Synnøve Persen presenterade år 1977 ett förslag till samisk flagga. Förslaget fick stor genomslagskraft och var länge samernas inofficiella flagga.

Samernas inoficiella flagga 1977 - 1986
Samernas inofficiella flagga 1977 – 1986

Synnøve Persen deltog i Alta demonstrationen mot vattenkraftsutbyggnad i Alta och i svältstrejken utanför Stortinget i Oslo 1979. Synnøve Persen är född 1950 i Beavgohpis (Bevkop) i Porsangers kommun, Norge, och utbildade sig vid Granums tecknings- och måleriskola 1971, Konstskolan i Trondheim 1971-1972 och vid Norska statens konstakademi i Oslo 1972-1978. Persen har utgett flera diktsamlingar, böcker och utformat ett flertal officiella konstverk. Hon har varit ordförande för  Samiskt Konstnärsförbund 1980-83 och 1989-93, Samiskt Konstnärsråd  1991-92 och var också medlem av Norsk kulturråd 1997-2001.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Beslut om Samisk Flaggan

Beslutet om att införa en officiell samisk flagga togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens vilken dag eller dagar som samernas flagga skulle hissas.

Beslutet föregicks av inledningsanföranden av samekonstnär Rose-Marie Huuva och Nordiskt Samiskt Instituts direktör Dr. Elina Helander.

Före konferensen hade Samerådet anordnat en tävling om den samiska flaggan i vilken 27 förslagsställare hade sänt in 74 förslag. Hela konferensanläggningen såg ut som en utställningslokal med olika förslag till flaggor. Som segrare utgick Astrid Båhls förslag till flagga.

Astrid Båhl, eller som Astrid Margarete Bål, föddes på Svenska flaggans dag den  6:e juni 1959 I Karesuando, Sverige. Dock flyttade hon redan som barn till Ivgobahta, (Skibotn),  i Norge. Båhl är samisk konstnär med utbildning från Norska statens Hantverks- och konstindustriskola i Oslo. Hon har även utformat det nya samiska frimärken i Norge 2017 till 100 års minne av Samernas första landsmöte den 6:e februari 1917, som blivit samernas nationaldag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Kritik mot samiska symboler

Intressant kan kanske vara att före den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre hade några ledande samepolitiker i Sverige, i tidningen Samefolket, uttryckt sitt ogillande av samiska nationalsymboler som västerländskt tänkande. Något som de efter den 13:e Nordiska Samekonferensen snabbt ändrade åsikt om och i stället kom att hylla samiska nationalsymboler. Det låter nästan som en definition av politiker?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Flaggan hissas för första gången

Vid Samernas XIII konferens sista konferensdag den 15 augusti 1986 hissades en provisorisk sameflagga i Åre för första gången. Det tog inte lång tid innan sameflaggan fanns i fabrikssydd version. Först ut var Flaggbutiken i Östersund AB att leverera sameflaggan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dröjde innan samiska flaggan fick en flaggdag

Det skulle dock dröja till år 1991 innan den samiska flaggan fick en mer formell betydelse och en anknytning till dag att hissa den samiska flaggan. Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal samiska flaggdagar. Nu fick den samiska flaggan en nationaldag och flaggdagar att hissas.

Den 6:e februari 1993 vid det första firandet av samisk nationaldag blev den samiska flaggans genombrott. Nu hissades den samiska flaggan på ett stort antal platser i Sameland. Den samiska flaggan fick hjälp i sin marknadsföring av att år 1993 hade av FN utsetts till Urfolksår och starten av Urfolksdekaden. Den samiska Nationaldagen firades således för första gången 1993 med samiska flaggor samtidigt som FN:s internationella Urfolksår officiellt öppnades och FN:s Urfolksdekad inleddes.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Det dröjde ännu längre innan Sameflaggan nådde Stockholm

Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms stadshus på samiska nationaldagen. Tre år senare den 6 februari 2010 hissades den samiska flaggan för första gången på Gustav Adolfs Torg i Sveriges näst största stad Göteborg. Ytterligare tre år senare den 6 februari 2013 vajade den samiska flaggan för första gången i Sveriges tredje största stad Malmö. Sameföreningen Samer i Syd började dock mycket tidigare att hissa den samiska flaggan.

Sju år senare den 6 februari 2014 vajade flaggan för första gången utanför Uppsala universitet.

Umeå universitet var dock det universitet som först hissade den samiska flaggan. Vaktmästaren vid universitetet fick nämligen i uppdrag av Juridiska Institutionen att hissa den samiska flaggan redan från år 1989 varje gång det var undervisning i Samerätt. Själva undervisningen i Samerätt för juriststuderanden vid Umeå universitet höll jag själv i. På 1990-talet upphörde dock Samerätt vid Umeå universitet.

Numera hissas den samiska flaggan på den samiska nationaldagen den 6:e februari på de flesta orter i Sverige. Inom det samiska förvaltningsområdet hissas dock flaggan oftare vid samiska flaggdagar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vad betyder den samiska flaggan?

I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. De 4 färgerna representerar de vanligaste samiska färgerna som finns i samedräkter i Norge, Finland, Ryssland och Sverige.

I en efterkonstruktion har intolkats att de fyra färgerna representerar att samerna bor i 4 länder och cirkeln att samerna, trots detta, är förenade i ett folk.

I en ytterligare efterkonstruktion har Sametinget i Sverige försökt uttolka den samiska flaggans färgers betydelse;

Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå
Vattnet som är ett livselixir.

Röd
Elden – står för värme och kärlek.

Gul
Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.”

Det svenska Sametingets tolkning är i och för sig vacker och intressant, men har inte stöd i något beslut. Det utgör, beklagligtvis, enbart en tjänstemans tolkning i Sametingets informationsmaterial.

Lycksele kommun har anammat svenska Sametingets tolkning av färgerna i samernas flagga som att de ”symboliserar de fyra elementen; natur, vatten, eld och sol. Cirkeln är en symbol för andlighet…”. Sorsele kommun menar ”Färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna”.

Det är uppenbart att den samiska flaggan har blivit mytomspunnen!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varifrån kommer cirkeln i den samiska flaggan?

I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. Cirkeln med dess representation av Solen och Månen är hämtat från ett epos av Anders Fjellner som publicerades första gången 1873. Enligt Fjellner bygger eposet på en samisk legend om samernas ursprung som han nedtecknat från en gammal jojk. Anders Fjellner menade att han själv nedtecknat sägnen som, enligt honom, var allmänt känd bland samer i Härjedalen och angränsande område i Norge. Anders Fjellner menade vidare att sägnen, i en kortare version, även fanns bland samerna i Tornio. Enligt legenden är samerna Solens- och Månens barn.

Sydsamen Anders Fjellner har med sina poem och framför allt poemet ”Solens söner”  satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Likaså finns spår av Anders Fjällner i samernas nationalsång;

Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!

”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska flaggdagar

Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari och samisk flaggdag. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal andra samiska flaggdagar.

6 februari Samernas Nationaldag som firas till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 6:e februari 1917.

2 mars Samedelegationen  i Finland ombildades till Sameting den 2:a mars  1996.

25 mars Marie Bebådelsedag – En traditionell samisk högtidsdag.

Midsommardagen Traditionell högtidsdag till solens ära.

9 augusti Förenta Nationernas internationella urfolksdag.

15 augusti Samiska flaggan godkändes denna dag 1986.

18 augusti Samerådet grundades denna dag 1956. Samerådet består av huvudorganisationer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

26 augusti Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993.

9 oktober Sametinget i Norge invigdes denna dag 1989.

9 november Folkvalda Samedelegationen (Delegationen för sameärenden i Finland) i Finland invigdes denna dag 1973. Samedelegationen ombildades den 2:a mars  1996 till Sametinget i Finland.

15 november Isak Sabas födelsedag 1875. Isak Saba skrev texten till det som sedan blev samernas nationalsång.

Eftersom samerna bor i flera länder så flaggas inte alla samiska flaggdagar i varje land. De flesta samiska förvaltningskommuner flaggar på dagar som har anknytning till Sverige som 6:e februari och midsommardagen, samt i vissa fall 9:e och 26:e augusti.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska flaggan och lagstiftning

Svenska flaggans utseende är reglerat i ”Lag (SFS 1982:269) om Sveriges flagga”. Det är Riksarkivet som ansvarar för statens heraldiska vapen och symboler, dit svenska flaggan hör. Svenska flaggan, liksom andra rikssymboler, är skyddade i Brottsbalken 16 kap. 7 §. Brottet hette ”skymfande av rikssymbol”.

I Norge har den samiska flaggan skydd i norsk lagstiftning och räknas som norsk officiell flagga efter norska kungens flagga.

I Sverige, Finland och Ryssland har den samiska flaggan inget rättsligt skydd i lagstiftningen. I Sverige, Finland och Ryssland är den samiska flaggan i juridiskt hänseende att jämföra med en vanlig föreningsflagga. Det finns således i dessa länder ingen rättslig reglering om samiska flaggan, flaggdagar/flaggtider eller rättsligt skydd. Dock skulle skändande av den samiska flaggan eventuellt kunna inräknas i brottet ”Hets mot folkgrupp” i BrB 16:8Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung…”.

Regler om flaggdagar för samiska flaggan finns dock reglerat i de flesta samiska förvaltningskommuner.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Samernas nationaldag den 6 februari av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sameområdet över fyra länder som kallas Sápmi eller Sameland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Beslut om Samisk Nationaldag

Första gången som nationaldag och flaggdagar togs upp officiellt i ett samiskt organ var vid Samernas XIII konferens 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta saken till en senare Samekonferens.

Den påföljande Samernas XIV konferens 1989 i Laxälv, Norge, tog dock inte upp frågan om nationaldag och flaggdagar eftersom det behövdes mer beredning.

Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal samiska flaggdagar.

 

Beslut om Samisk Nationaldag av hela det samiska folket

Samernas XV konferens 1990 i Helsingfors var unik på många sätt. För första gången  i historien fanns en samisk delegation från Ryssland med. Tidigare hade bara funnits samiska delegationer från Finland, Norge och Sverige. Det innebar att beslut om Samisk Nationaldag kunde tas av representanter från hela det samiska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför 6:e februari som Samisk Nationaldag?

Det första egentliga mötet för hela det samiska folket var landsmötet i Tråanta (Trondheim), Norge, den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor. Landsmötet i Trondheim kom att samla över 100 samer. Därför valdes den 6:e februari av Samernas XV konferens 1990 i Helsingfors, Finland, till Samernas Nationaldag.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nättidningen Svensk Historia länkar nu till Samisk Historieblogg

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige. Nättidningen Svensk Historia har nu upptagit Samiska Historiebloggen i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia
Nättidningen Svensk Historia

Svensk Historia, som har drygt 20.000 besök per månad, uppdateras 4-5 gånger i veckan och ett gratis nyhetsbrev utkommer varje vecka till drygt 2 600 prenumeranter. Att prenumerera är gratis – anmäl dig på hemsidan här!

Läs mer om Nättidningen Svensk Historia här

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan