Den 6 februari är det Samernas nationalda och den samiska flaggan hissas i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland inom Sápmi eller Sameland. Men hur blev den samiska flaggan till och vad representerar den?
Alternativa Samiska Flaggan
På äldre bilder från demonstrationerna i Alta,Norge, ses ofta en samisk flagga i de samiska färgerna röd, gul och blå. Faktum är att flaggan påminner om den officiella samiska flaggan.
Den samiska bildkonstnären och författaren Synnøve Persen presenterade år 1977 ett förslag till samisk flagga. Förslaget fick stor genomslagskraft och var länge samernas inofficiella flagga.
Synnøve Persen deltog i Alta demonstrationen mot vattenkraftsutbyggnad i Alta och i svältstrejken utanför Stortinget i Oslo 1979. Synnøve Persen är född 1950 i Beavgohpis (Bevkop) i Porsangers kommun, Norge, och utbildade sig vid Granums tecknings- och måleriskola 1971, Konstskolan i Trondheim 1971-1972 och vid Norska statens konstakademi i Oslo 1972-1978. Persen har utgett flera diktsamlingar, böcker och utformat ett flertal officiella konstverk. Hon har varit ordförande för Samiskt Konstnärsförbund 1980-83 och 1989-93, Samiskt Konstnärsråd 1991-92 och var också medlem av Norsk kulturråd 1997-2001.
Beslut om Samisk Flaggan
Beslutet om att införa en officiell samisk flagga togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens vilken dag eller dagar som samernas flagga skulle hissas.
Beslutet föregicks av inledningsanföranden av samekonstnär Rose-Marie Huuva och Nordiskt Samiskt Instituts direktör Dr. Elina Helander.
Före konferensen hade Samerådet anordnat en tävling om den samiska flaggan i vilken 27 förslagsställare hade sänt in 74 förslag. Hela konferensanläggningen såg ut som en utställningslokal med olika förslag till flaggor. Som segrare utgick Astrid Båhls förslag till flagga.
Astrid Båhl, eller som Astrid Margarete Bål, föddes på Svenska flaggans dag den 6:e juni 1959 I Karesuando, Sverige. Dock flyttade hon redan som barn till Ivgobahta, (Skibotn), i Norge. Båhl är samisk konstnär med utbildning från Norska statens Hantverks- och konstindustriskola i Oslo. Hon har även utformat det nya samiska frimärken i Norge 2017 till 100 års minne av Samernas första landsmöte den 6:e februari 1917, som blivit samernas nationaldag.
Kritik mot samiska symboler
Intressant kan kanske vara att före den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre hade några ledande samepolitiker i Sverige, i tidningen Samefolket, uttryckt sitt ogillande av samiska nationalsymboler som västerländskt tänkande. Något som de efter den 13:e Nordiska Samekonferensen snabbt ändrade åsikt om och i stället kom att hylla samiska nationalsymboler. Det låter nästan som en definition av politiker?
Samisk Flaggan hissas för första gången
Vid Samernas XIII konferens sista konferensdag den 15 augusti 1986 hissades en provisorisk sameflagga i Åre för första gången. Det tog inte lång tid innan sameflaggan fanns i fabrikssydd version. Först ut var Flaggbutiken i Östersund AB att leverera sameflaggan.
Dröjde innan samiska flaggan fick en flaggdag
Det skulle dock dröja till år 1991 innan den samiska flaggan fick en mer formell betydelse och en anknytning till dag att hissa den samiska flaggan. Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal samiska flaggdagar. Nu fick den samiska flaggan en nationaldag och flaggdagar att hissas.
Den 6:e februari 1993 vid det första firandet av samisk nationaldag blev den samiska flaggans genombrott. Nu hissades den samiska flaggan på ett stort antal platser i Sameland. Den samiska flaggan fick hjälp i sin marknadsföring av att år 1993 hade av FN utsetts till Urfolksår och starten av Urfolksdekaden. Den samiska Nationaldagen firades således för första gången 1993 med samiska flaggor samtidigt som FN:s internationella Urfolksår officiellt öppnades och FN:s Urfolksdekad inleddes.
Det dröjde ännu längre innan Sameflaggan nådde Stockholm
Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms stadshus på samiska nationaldagen. Tre år senare den 6 februari 2010 hissades den samiska flaggan för första gången på Gustav Adolfs Torg i Sveriges näst största stad Göteborg. Ytterligare tre år senare den 6 februari 2013 vajade den samiska flaggan för första gången i Sveriges tredje största stad Malmö. Sameföreningen Samer i Syd började dock mycket tidigare att hissa den samiska flaggan.
Sju år senare den 6 februari 2014 vajade flaggan för första gången utanför Uppsala universitet.
Umeå universitet var dock det universitet som först hissade den samiska flaggan. Vaktmästaren vid universitetet fick nämligen i uppdrag av Juridiska Institutionen att hissa den samiska flaggan redan från år 1989 varje gång det var undervisning i Samerätt. Själva undervisningen i Samerätt för juriststuderanden vid Umeå universitet höll jag själv i. På 1990-talet upphörde dock Samerätt vid Umeå universitet.
Numera hissas den samiska flaggan på den samiska nationaldagen den 6:e februari på de flesta orter i Sverige. Inom det samiska förvaltningsområdet hissas dock flaggan oftare vid samiska flaggdagar.
Vad betyder den samiska flaggan?
I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. De 4 färgerna representerar de vanligaste samiska färgerna som finns i samedräkter i Norge, Finland, Ryssland och Sverige.
I en efterkonstruktion har intolkats att de fyra färgerna representerar att samerna bor i 4 länder och cirkeln att samerna, trots detta, är förenade i ett folk.
I en ytterligare efterkonstruktion har Sametinget i Sverige försökt uttolka den samiska flaggans färgers betydelse;
”Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.
Blå
Vattnet som är ett livselixir.
Röd
Elden – står för värme och kärlek.
Gul
Solen som står för långsiktigt liv.
Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.”
Det svenska Sametingets tolkning är i och för sig vacker och intressant, men har inte stöd i något beslut. Det utgör, beklagligtvis, enbart en tjänstemans tolkning i Sametingets informationsmaterial.
Lycksele kommun har anammat svenska Sametingets tolkning av färgerna i samernas flagga som att de ”symboliserar de fyra elementen; natur, vatten, eld och sol. Cirkeln är en symbol för andlighet…”. Sorsele kommun menar ”Färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna”.
Det är uppenbart att den samiska flaggan har blivit mytomspunnen!
Varifrån kommer cirkeln i den samiska flaggan?
I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. Cirkeln med dess representation av Solen och Månen är hämtat från ett epos av Anders Fjellner som publicerades första gången 1873. Enligt Fjellner bygger eposet på en samisk legend om samernas ursprung som han nedtecknat från en gammal jojk. Anders Fjellner menade att han själv nedtecknat sägnen som, enligt honom, var allmänt känd bland samer i Härjedalen och angränsande område i Norge. Anders Fjellner menade vidare att sägnen, i en kortare version, även fanns bland samerna i Tornio. Enligt legenden är samerna Solens- och Månens barn.
Sydsamen Anders Fjellner har med sina poem och framför allt poemet ”Solens söner” satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Likaså finns spår av Anders Fjällner i samernas nationalsång;
”Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!”
”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”
Samiska flaggdagar
Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari och samisk flaggdag. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal andra samiska flaggdagar.
6 februari Samernas Nationaldag som firas till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 6:e februari 1917.
2 mars Samedelegationen i Finland ombildades till Sameting den 2:a mars 1996.
25 mars Marie Bebådelsedag – En traditionell samisk högtidsdag.
Midsommardagen Traditionell högtidsdag till solens ära.
9 augusti Förenta Nationernas internationella urfolksdag.
15 augusti Samiska flaggan godkändes denna dag 1986.
18 augusti Samerådet grundades denna dag 1956. Samerådet består av huvudorganisationer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.
26 augusti Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993.
9 oktober Sametinget i Norge invigdes denna dag 1989.
9 november Folkvalda Samedelegationen (Delegationen för sameärenden i Finland) i Finland invigdes denna dag 1973. Samedelegationen ombildades den 2:a mars 1996 till Sametinget i Finland.
15 november Isak Sabas födelsedag 1875. Isak Saba skrev texten till det som sedan blev samernas nationalsång.
Eftersom samerna bor i flera länder så flaggas inte alla samiska flaggdagar i varje land. De flesta samiska förvaltningskommuner flaggar på dagar som har anknytning till Sverige som 6:e februari och midsommardagen, samt i vissa fall 9:e och 26:e augusti.
Samiska flaggan och lagstiftning
Svenska flaggans utseende är reglerat i ”Lag (SFS 1982:269) om Sveriges flagga”. Det är Riksarkivet som ansvarar för statens heraldiska vapen och symboler, dit svenska flaggan hör. Svenska flaggan, liksom andra rikssymboler, är skyddade i Brottsbalken 16 kap. 7 §. Brottet hette ”skymfande av rikssymbol”.
I Norge har den samiska flaggan skydd i norsk lagstiftning och räknas som norsk officiell flagga efter norska kungens flagga.
I Sverige, Finland och Ryssland har den samiska flaggan inget rättsligt skydd i lagstiftningen. I Sverige, Finland och Ryssland är den samiska flaggan i juridiskt hänseende att jämföra med en vanlig föreningsflagga. Det finns således i dessa länder ingen rättslig reglering om samiska flaggan, flaggdagar/flaggtider eller rättsligt skydd. Dock skulle skändande av den samiska flaggan eventuellt kunna inräknas i brottet ”Hets mot folkgrupp” i BrB 16:8 ” Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung…”.
Regler om flaggdagar för samiska flaggan finns dock reglerat i de flesta samiska förvaltningskommuner.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 