Samernas Nationalsång – Sámi soga lávlla – av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vad är en nationaldag utan nationalsång?

Om man bortser från Spanien så har de flesta folk, nationer och stater en nationalsång med en melodi och text. Varje nationalhymn har dessutom sin historia.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nationalsång utan text

När det gäller Spanien, som har Europas äldsta ”nationalsång”, så är det den enda nationalsången i världen utan text. Nationalsång La Marcha Real, som betyder den kungliga marschen omtalades första gången år 1761 av Manuel de Espinosa i boken ” Libro de Ordenanza de los toques milietares de la Infantería Española” (”Boken om det spanska infanteriets militära anfallsmetoder”). Spanien försökte få fram en text till nationalsången efter spanska revolutionen ”La Gloriosa” 1868 genom en nationell tävling. Försöket misslyckades dock.

Det kan väl nämnas att även Ryssland hade då då Sovjetunionen upplöstes år 1991 en nationalhymn ”Den patriotiska sången” utan text. Först år 2000 fick Ryssland en text till nationalsången där Sovjetunionen ersattes med Ryssland och Lenin ersattes med Gud.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nationalsång utan melodi

För samernas del började det tvärt om. Först antogs en text till nationalsången och därefter melodin.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska nationalsångens text

Texten till den samiska nationalsången är skriven av Sjösamen Isak Saba och publicerades första gången i Sagai Muittalægje år 1906. Sagai Muittalægje var en samisk tidning som utkom åren 1904 – 1911. Isak Mikael Saba (1875-1921) var den första same som blev invald i norska Stortinget för Arbeiderpartiet (Socialdemokraterna) åren 1907 – 1912 och var ordförande för Nesseby kommun 1914 – 1915. Texten till den samiska nationalsången är ursprungligen en dikt av Isak Saba.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Införande av samisk nationalsång

Beslutet om att införa en officiell samisk nationalsång togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens melodin till nationalsången.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Införande av melodi till samiska nationalsången

Texten blev tonsatt at Arne Sørli och melodin antogs av Samernas XV konferens den 13 – 15 augusti 1992 i Helsingfors, Finland.

Man kan således säga att den samiska nationalsången har en internationell anknytning till flera länder där samerna bor; Norge, Sverige och Finland. Vid Samernas XV konferens deltog för första gången en samisk delegation från Ryssland. Den samiska nationalsången kan således säga vara antagen av representanter för hela det samiska folket.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför har man då en nationalsång?

Den samiska nationalsången kan ses som en samisk nationalsymbol. Nationalsången är en enande symbol för samerna. För ett folk som är uppsplittrat på fyra länder kan enande symboler ha stora fördelar. Men, nationalsymboler som nationaldag och nationalsång ger också möjligheter för samerna att se sig som ett folk och inte som fyra minoriteter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samiska nationalsången

Nordsamiska

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde

 sabmá suolggai Sámieanan.

Duottar leabbá duoddar duohkin,

jávri seabbá jávrri lahka.

čohkat čilggin, čorut čearuin

allanaddet almmi vuostái.

Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,

cáhket ceakko stállenjárggat.

máraideaddji mearaide.

Dálvit dáppe buolašbiekkat,

muohtaborggat meariheamit.

Sámisohka sieluin mielain

eahccá datte eatnamiiddis:

Mátkálažžii mánuheabit,

giđđudeaddji guovssahasat, –

ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,

juhca jávrriin, jalgadasain,

geresskálla máđiid miel.

Ja go geassebeaivváš gollut

mehciid, mearaid, mearragáttiid,

golli siste guollebivdit

suilot mearain, suilot jávrriin.

Gollin čuvget čáhcelottit,

silban šovvot sámieanut,

šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,

luitet olbmát lávllodemiin

geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.

Sámieatnan sohkagoddi –

dat lea gierdan doddjokeahttá

goddi čuđiid, garrogávppiid,

viehkes vearrevearroválddiid.

Dearvva dutnje, sitkes sohka!

Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!

Eai leat doarut dorrojuvvon,

eai leat vieljain varat vardán

sámi siivo soga sis.

Máttarádját mis leat dovle

vuoitán vearredahkkiid badjel.

Vuostálastot, vieljat, miige

sitkatvuođain soardiideamet!

Beaivvi bártniid nana nálli!

Eai du vuoitte vašálaččat,

jos fal gáhttet gollegielat,

muittát máttarmáttuid sáni:

Sámieatnan sámiide!

 

Svenska

Nordvart genom Karlavagnen

ser du Samelandet skymta:

Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,

sjöar sträcka sig vid sjöar,

bergens branter, fjällens toppar

höja sig mot själva himlen,

bäckar brusa,

skogar susa,

tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.

Frosten härjar här om vintern,

yrsnön vräks av vilda vindar,

ändock älskar sameätten

denna jord av allt sitt hjärta:

Månens ljus en färdman fägnar,

flygga norrskensflammor fladdra,

klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,

ut på insjön, över slätten,

slamrar släden vägen fram.

Och när sommarns sol förgyller skogen,

havet, havets stränder,

guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,

gullhamn får var vattenfågel,

strömmarna som silver glittra,

åror blänka,

stakar blixtra,

under sång ses männen styra utför eda,

fors och fall.

Samelands släkte,

sameätten,

obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,

slemma köpmän,

sluga skattekrävarskaror.

Hell, var hälsat, sega släkte!

Hell dig fridens rot och fäste!

Krigisk fejd har aldrig flammat,

aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.

Våra fäder övervunno

vrånga våldsmän fordomtima,

bröder låt oss likaledes strida

segt emot förtrycket!

Solens söner starka släkte!

Dig kan ingen ovän kuva,

blott ditt väna språk du vårdar,

minnes forntidsfädrens maning:

Sameland åt samerna!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s