Elsa Laula Rensbergs uppväxt av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samepolitisk förgrundsgestalt

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första samiska landsmötet. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Mysterier kring Elsa Laulas födelseort

Det finns flera mysterier omkring Elsa Laula. Ett mysterium är varför hon och hennes man ändrade namn från samiskt efternamn till ett norskt efternamn. Ett annat mysterium är Elsa Laulas födelsedag och födelseland. Själv hävdade hon efter sitt giftemål att hon var född i Norge. Ett ytterligare mysterium som orsakat flera rykten är varför Elsa Laula flyttade eller flydde till Norge. Det finns även oklarheter om Elsa Laulas utbildning som jag ska försöka klara ut i kommande blogginlägg – Gick Elsa Laula på Realskolan i Örebro eller inte som det påstås i många artiklar och i hennes dödsruna?

Elsa Laula otvivelaktigt född i Sverige

Elsa Laula föddes, av vad jag kan utreda, i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877. Elsa Laula var således född i Sverige och svensk medborgare. Varför hon uppger senare i livet att hon är född i Norge, liksom varför hon flydde eller flyttade till Nore, ska jag återkomma till i ett senare blogginlägg. Svaret har mycket även med att Elsa Laula bytte namn.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Officiella svenska födelsenamn

Hennes officiella födelsenamn var Elsa Stina Larsdotter Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas samiska namn

Mycket sannolikt hade Elsa Laula även ett samiskt namn. Av svensk tradition skrevs dock aldrig hennes samiska namn in i kyrkoböckerna. Det var ett namn som hon troligen använde endast samer emellan i Vilhelminatrakten. Enligt samiskt namnskick går det att gissa sig till hennes samiska namn. Men, jag avstår eftersom det kan finnas lokala samiska varianter på namnskick.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kom från en stor familj

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Litet hus med två rum

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kam mare. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar. Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Prisbilden på hus i samma område i dag ser helt annan ut. Även om det är ett utflyttningsområde så kostar ett hus 500 000 kr och uppåt, samt troligen är ett fritidshus.

 

Uppväxt i det förlovade landet

Laula växte upp i fjälltrakterna väster om Jïjnjesuvvane i Suofo. Suofo ligger i området Kaanan i Vilhelminafjällen. Enligt det Gamla Testamentet är Kanaan ”det förlovade landet” och kanske det var det för de första samerna som anlände dit. Men, på Elsa Laulas tid var det inte det förlovade landet. Det var en tid med öppna strider mellan samer och nybyggare.

Familjen var relativt stor på 7 personer. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord. Renskötseln på den tiden bedrevs inte som i dag i extensiv form. I stället var det intensivrenskötsel med en liten renhjord som krävde kontinuerlig bevakning och skötsel.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxten präglade vem Elsa Laula blev

Elsa Laulas uppväxt skulle otvivelaktligen komma att prägla den hon blev – En samisk förkämpe som ville förändra världen för samerna och samekvinna som aldrig gav upp kampen för samernas situation och rättigheter.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annons