Elsa Laula Rensbergs studieår av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk frihetskämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

 

Växte upp i fattiga förhållanden

Elsa Laulas far var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Elsa Laula föddes i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877, samt döptes kort därefter till Elsa Stina Larsdotter Laula.

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord.

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kammare. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar.

Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

Skolor för samebarn i Sverige

Kungligt uppdrag till munkar

Den första gången i Sverige som ett initiativ till utbildning för samebarn görs är av konung Gustav Wasa. Gustav Wasa skrev den 5:e juni 1526 till munken Herr Bengt vid Vadstena kloster att resa till norr ”till att predika för de fattiga lapparna och andra den landsändans urbyggare och, om så lägligt blir, där upptaga en skola för lapparna och andra goda barn”. Något resultat av Gustav Wasas uppmaning till munkarna vid Vadstena kloster  blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kidnappning av samebarn

Den svenska kungen Karl IX hade en annan taktik för att införa utbildning av samer. Hans syfte var sannolikt inte att höja utbildningsnivån bland samer. Den svenska kungens syfte var sannolikt i stället att utbilda samisktalande missionärer i syfte att fullfölja kolonisationen av Sameland och öka kungens intäkter. År 1605 uppdrog Karl IX till Daniel Thordsson Hjort (Daniel Thordssonn Hiortt) med tämligen omfattande uppdrag till fogdar, präster och birkarlar om kolonisationsinsatser och att kidnappa samepojkar. De 16 kidnappade samepojkarna skulle utbildas i kristendom för att sedan skickas norrut som missionärer. 16 samepojkar kidnappades visserligen, varav flera rymde, men något resultat blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionskolan för samer i Piteå

När svenska kungars åtgärder inte hjälpte tog kyrkan ett eget initiativ.  År 1617 inrättade kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreæ, med ekonomiskt stöd från kung Gustav II Adolf, en ”sameskola” i Piteå. Nicolaus Andreæ, eller Herr Nils som han kallades, talade själv samiska och utgav dessutom den första ABC-Boken på samiska, samt en ”Missale”, d.v.s. en bok med samiska texter för predikan bland samerna. Dessa två böcker blev de första samiskspråkiga böcker som utgavs. Nu ska det sägas att det var en sameskola med några få elever vilket tyder på att syftet var att utbilda samisktalande missionärer. De sista fyra åren fanns bara 3 samebarn vid skolan. Verksamheten vid missionsskolan för samer i Piteå pågick bara under 15 år fram till 1632.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Skytteanska skolan för samer i Lycksele

Kyrkan i Sverige hade under början av 1600-talet stora problem med att kristna samerna. Kyrkoherden i Piteå, Nicolaus Andreæ, som var samisktalande, avled år 1628. Det fanns då inga präster eller missionärer i Sameområdet.  Till råga på allt så kunde de präster som fanns, vid den redan koloniserade norrlandskusten, ingen samiska. Prästerna vid kusten kunde således inte aktivt kristna samerna. Detta var inte enbart ett problem för kyrkan utan även för svenska staten i sina koloniseringssträvanden.

Vid riksrådets Johan Skyttes resa till Norrland tog prosten i Umeå, Olaus Petri Niurenius även kallad Mäster Olof, upp kyrkans och statens problem med kristnandet av samer. Riksrådet Johan Skytte beslutade att öppna en missionsskola för samerna mitt i Sameområdet. Lycksele ansågs då som en lämplig ort. Johan Skytte, som tidigare inrättat Skytteanska Proffesuren i Uppsala, bidrog således till inrättandet av Skytteanska Skolan i Lycksele under februari månad 1632.  Syftet med Skytteanska Skolan var att utbilda missionärer bland samerna själva för att kristna samerna. De två första lärarna var två elever från den tidigare missionsskolan för samer i Piteå. Redan två månader efter öppnandet av Skytteanska Skolan kunde Mäster Olof rapportera till Skytte att det fanns 11 elever. Året därefter 1633 kunde Skytteanska Skolan publicera en Katekes på samiska. Samen Olaus Stephani Graan blev den förste eleven vid Skytteanska Skolan som blev prästvigd. Olaus Stephani Graan kom att utge flera böcker på samiska  som psalmbok, katekes och ”Cathechetiska frågor till Lapparnes undervisning”, samt ” Manuale Lapponicum” om jesu lidande m.m.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

År 1723 – Statligt beslut om att inrätta Sameskolor

År 1723 beslutade svenska staten genom förordning ”Kongl. Maj:tts Nådige om Lappländernes flitigare undervisande i Christendomen och scholors inrettande der i orten …Gifven Stockholm i Råd-Camarren den 20 octob. 1723” att sameskolor skulle inrättas vid var och en av de sju huvudkyrkorna i Lappmarken.

Att tala om ”Sameskolor” är egentligen missvisande. Det var fråga om små skolor med internat för upp till 6 elever där undervisning var svenska språket, inklusive läskunskaper, och kristendomskunskap under två år. Syftet var att eleverna efter avslutad skolutbildning skulle undervisa andra samebarn i svenska och kristendomskunskap på hemorten. Det var med andra ord skolor för att påskynda kristnandet av samer och koloniseringen av Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna skulle betala koloniseringen av Sameland

USAs president Donald Trump har utlovat att en mur ska byggas mot Mexiko och mexikanarna skall betala muren. Något liknande införde svenska staten på 1700-talet. Koloniseringen av Sameland och kristnandet av samerna skulle betalas av samerna själva. När skattepengar från samerna inte räckte till fick kyrkan bistå. I 1723 års förordning punkt 4 stadgades  ”Då den av lapparna utlovade bevillningen av 6 öre s.m. för var skattedaler ej förslår, påbjudes till lappmarksskolorna fyra kollekter om året över hela riket till nästa riksdag”.

Förordningen kom inte att genast få resultat utan allt eftersom inrättades Sameskolor i Sameland; år 1732 sameskolor tillkom i Åsele och Jokkmokk, år 1743 sameskola tillkom i Arjeplog, år 1744 sameskola tillkom i Jukkasjärvi, år 1748 sameskola tillkom i Föllinge, år 1756 sameskola tillkom i Gällivare och senare tillkom sameskola i Karesuando 1813.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1818 –Billigare och effektivare skolreform införs (Katekesskolor)

År 1818 kom den svenska staten på en nytt mer billigare och mer effektivare sätt att försvenska och kristna samerna. De sameskolor som inrättades genom 1723 års kungliga förordning kom att ersättas med ett helt nytt skolsystem; Katekesskolor.

Någon undrar vad en Katekesskola är för något?

En katekesskola innebar att en person, Katekes, som hade kännedom om bibeln och talade samiska fick ansvaret att undervisa alla barn i en sameby. På så vis flyttade man undervisningen från en fast plats till där samerna var och till samernas hem. Katekesen följde bara med samernas flyttningar och var själv same. Man kan också uttrycka det som att undervisningen flyttades från fasta kostsamma skolor, undervisningsmaterial och lärare till samernas egna kåtor med en billigare och lägre utbildad lärare.

Modellen med Katekesskolor hade hämtats från Norge där vandrande kateketer hade funnits sedan mitten av 1600talet. Katekesskolor om man nu kan kalla det skolor bestod  alltså av en vandrande lärare. Läraren kunde stanna någon vecka i ett sameläger och öppna en tillfällig skola i någons sames bostadkåta för att sedan dra vidare till nästa sameläger.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1846 –Katekesskolor och fasta skolor till kåtaskolor

En ny skolreform för samebarn beslutades år 1846 som innebar att katekesskolorna skulle läggas ned. Men, så blev inte fallet. Några fasta sameskolor återuppstod allt eftersom och katekesverksamheten fortsatte parallellt. En ytterligare skolreform beslutades 1877 och 1913 infördes kåtaskolor enligt principen ”Lapp skall vara lapp”, dvs samer skulle leva i kåtor och så skulle samebarnen också göra i sin utbildning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer

Någon egentlig skolutbildning för samer och samebarn fanns således inte under århundraden. Den skolutbildning som gavs hade som syfte att kristna samer, assimilera samer till att tala svenska och underlätta svensk kolonisation av Sameland. Det var således inte fråga om att höja utbildningsnivån bland samer.

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer. Nya privata skolor tillkom under 1800-talet i det samiska området för samebarn. Det var skolor som var finansierade och uppbyggda av frireligiösa samfund. De hade ett gemensam nämnare och ett gemensamt mål; kristnandet av samer. Sameland var ett alternativt missionsmål till Indien, Kina och Afrika. Exempel på frireligiösa samfund som öppnade sameskolor var Svenska Missionssällskapet, Femöreföreningen och Lapska Missionens Vänner.

Nya privata skolor var långt mer organiserade och effektivare än den statliga skolsystemet för samebarn. Medan de statliga skolorna utbildade 6 samebarn eller katekeslärare en några veckor kunde de nya privata skolor utbilda mångfalt fler elever på fasta platser.

Missionsskolorna bidrog till att höja utbildningsnivån bland samerna, Men, genom sin organisation och effektivitet kraftigt att påskynda assimilering av samer till svenskar.

Bakom flera religiösa samfund som startade missionsskolor för samerna stod internationella intressen. Svenska Missionssällskapet var inte så svenskt som namnet låter.

 

Första skolgång

Elsa Laula påbörjade sin 3 åriga skolutbildning på en frikyrklig missionsskola i den lilla byn Bäcksele utanför Vilhelmina år 1888. Laula gick i missionsskolan under tre år fram till 1891. Det fanns inte så många andra utbildningsalternativ för Elsa Laula annat än statlig kateketlärare i samebyn.

Den frikyrklig missionsskolan som Elsa Laula påbörjade sin utbildning var ägd och finansierad av Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen. Dessa två frikyrkliga organisationer öppnade ett flertal kristna skolor över Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionsskolan i Bäsksele

I den lilla orten Bäsksele utanför Vilhelmina öppnade Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen en missionsskolan i juni månad 1865.  Det var inte den första missionsskolan som Svenska Missionssällskapet startat. Redan år 1839 hade Knaftens missionsskola och Mårdsele missionsskolan  i Lycksele socken anlagts. Samma år öppnades Bastuträsk missionsskolan i Stensele socken. Redan första året kunde dessa skolor ta emot 54 samebarn mot svenska statens sameskolor med bara sex samebarn i varje skola. År 1845 hade Svenska Missionssällskapet ökat antalet missionsskolor till sju.

För tillblivelsen av Bäsksele missionsskola hade den kända sameflickan Maria Magdalena Matsdotter från Gitsfjället i Vilhelmina verkat. En fransk pastor Henri Roerich vid franska reformerta kyrkan kom att kalla Maria Magdalena Matsdotter för Nordens Apostel. En bok om Maria Magdalena Matsdotter utgavs även på franska. Maria Magdalena Matsdotter hade utbildats vis Svenska Missionssälskapets missionsskola i Gafsele.

Första läraren vid Bäsksele missionsskola blev Jonas Daniel Lindbom, som egentligen hade tänkt sig bli missionär i Indien, men i stället hamnade i Bärksele i Norrlands inland. Jonas Daniel Lindbom kom även att bli Elsa Laulas första lärare.

Realskola i Örebro eller Nyhyttans Missionsskola?

Vid flera artiklar och böcker om Elsa Laula hänvisas att hon gick vid Realskolan i Örebro. Det är mycket tveksamt om Laula verkligen gjorde det. Det verkar till och med osannolikt att hon skulle haft den möjligheten att antas liksom att hinna med studier vid Realskolan i Örebro.

År 1898 startades Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna. Sjundedags Adventistsamfundet uppstod i 1800-talets läsarväckelse och roparrörelse i Sverige, och numera en del av det världsvida Seventh-day Adventist Church. Verksamheten flyttade 1932 till Ekebyholms gods utanför Rimbo som köptes upp av Sjundedags Adventistsamfundet. Vid Ekebyholms gods bedrivs verksamheten nu av Ekebyholmsskolan med grundskola, gymnasium och en folkhögskola. År 1901 framgår av handlingarna till Nyhyttans praktiska missionsskola att skolan fått in ansökan från ”en lappflicka, som bor långt uppe bland fjällen”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Barnmorskeutbildning

Elsa Laula fick dock möjligheten till högre utbildning, genom drottning Sofias stipendium, och åren 1904 – 1905 utbildade sig Laula till barnmorska i Stockholm.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s