Elsa Laula Renberg och ny samisk flaggdag av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk kvinnoförening bakom nya flaggdagen

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Okänd samisk historia av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samevärldens mest ovanliga möten

Den 6- 7:e maj 2017 hölls en föredragsserie i samisk historia på Hotell Lappland i Lycksele. Förra året 2016 hölls en liknande föredragsserie på en båttur till Riga och med föredrag om samiska spår från 1000-talet i Lettland.

Förutom möten med litauiska historiker, konferens ombord med havsutsikt gavs rikligt med information om historiska källor av samisk närvaro i Litauen. Enligt den romerska historikern Tacitus fanns år 98 samer i Litauen eller i området nordost om floden Wisla. Ett Påvebrev från 1000-talet är riktat till Litauiska munkar och där det står att inte handla med vapen till de otrogna samiska hedningarna! Det har länge påståtts att första gången ordet ”Lapp” förekommer i skriftliga dokument är i Teljestadgan från 1328. I Teljestadgan försökte den svenska kungen reglera intressemotsättningar mellan hälsingar och birkarlar. Dock finns ordet ”Lappie” redan i ett Påvebrev från år 1275 till ärkebiskopen i Uppsala.  På 1100-1200 talen bedrevs korståg mot Finland och Östersjöområdena från Sverige för katolska kyrkan. Men, Påvebrevet handlar inte om Lappie i Sverige utan om ”Lappie” i de nuvarande baltiska länderna. Haltsonen tolkade år 1962 att ”Lappie” till ett distrikt i Ingermanland som senare kallades ”Loppis”.

I år inleddes föredragsserien om samernas okända historia på närmare håll.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Okänd historia väcks till liv

Den lilla staden Lycksele ligger i dag centralt i det samiska området. Traditionellt har Lycksele kommit att kallas för ”Lappstockholm”. Men, så har det inte alltid varit!

Tusen år tillbaka i tiden låg Lycksele i de norra delarna av det samiska område. De södra delarna av Sameområdet har i dag blivit samernas okända historia.

 

Samer i sydligare delar av Sverige

Samernas bosättning i mellan- och södra Sverige har intresserat historiker under lång tid. Flera professorer i historia har, under årens lopp, till och med hävdat att hela Skandinavien befolkades först av samer. Deras bevis har bland annat bestått i tolkning av namnet Finnveden i Småland, uppteckning av resande från Skåne till Norrköping passerat samer i Småland osv. Men, nu har mer handfasta bevis tagits fram.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i Mälardalen under 1 200 år

Krister Vallsten presenterade i sitt föredrag bevis om samernas närvaro i södra delarna av Sverige. Föredraget handlade om bland en samisk offerplats vid Gullaberget i Söderbärke i Västmanland, en båt av samiskt ursprung har använts vid en gravsättningen vid Tuna Badelunda strax utanför Västerås och mycket mer. Vallsten radade upp ett stort antal fynd och bevis som visar på en stark samisk närvaro i Mellansverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Projekt för att synliggöra samernas historia

Krister Vallsten föredrag är ett led i projektet ”Samer i Mälardalen under 1 200 år” som han är projektledare för. Projektets syfte är att synliggöra och lyfta fram samisk historia i Mälardalen. I projektbeskrivningen ingår även att utarbeta en internetsida med information om samer i syd. Vidare ska projektet utmynna i studiecirkelmaterial och annat som synliggör samernas okända historia i Mälardalen.

Projekt bedrivs av Krister Vallsten i Västerås.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Havssamer i Sverige

I projektbeskrivningen  ”Samer i Mälardalen under 1 200 år” framgår även att samerna behärskade Östersjön och var skickliga båtbyggare.

Nordiska Museet har nyligen avslutat utställningar om samiska spår i vikingakulturen. I tillägg finns det andra projekt som kunnat visa likheter mellan samiskt båtbyggande och vikingaskepp. Kanske det finns en ännu mer okändare historia om samer än samer i Mellansverige?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg – Nu över 10 000 läsare!

Samisk Historieblogg – En av Sveriges mest lästa Historiebloggar

Samisk Historieblogg – Nu över 10 000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg, i januari 7000, i februari 8000, i mars 9000, samt nu i april 2017 har besökstalet passerat 10 000.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Nu bland Sveriges mest lästa historiebloggar!

Bland Sveriges olika bloggar om historia är nu Samisk Historieblogg en av de mest lästa. Antalet läsare fortsätter dessutom att öka!

Historiker länkar till Samisk Historieblogg!

Det är också särskilt glädjande att ett stort antal bloggar och sajter med historiskt innehåll i Sverige och utomlands länkar till Samisk Historieblogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – En av de populära historiebloggarna!

Glädjande är också att Nättidningen Svensk Historia upptagit Samisk Historieblogg i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och just denna blogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historia nu på Twitter

Samisk Historia nu på Twitter

Nu finns även Samisk Historia som microblogg på Twitter. Det gör det enklare att läsa samisk historia direkt i mobilen, surfplattan eller i datorn. Direkta uppdateringar och en bättre översikt om vad som publicerats i samisk historia.

Under april 2017 har Samisk Historieblogg lanserats på Twitter och resultatet har redan gått över alla förväntningar. Redan nu finns över 100 inlägg på Twitter från Samisk Historieblogg!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nu kan du enkelt och lätt följa @samiskhistoria kontinuerligt eller gå in på länken www.twitter.com/samiskhistoria för de senaste samiska historieuppdateringarna.

På Twitter är det lätt att kommentera, ställa frågor och diskutera, samt få kontakt med andra som är intresserade av samisk historia.

Samisk Historieblogg på Twitter

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samer i Mälardalen under 1200 år av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska Rättsförbundets landsmöte 2017 i Sydsamiskt centrum

Den 6-7 maj 2017 håller Samiska Rättsförbundet landsmöte på Hotell Lappland i Lycksele. Lycksele ligger i dag centralt i sydsamiskt område. Frågan är om Lycksele i historisk tid i stället låg i norra delarna av Sydsamiskt område? En fråga som kommer att besvaras i ett föredrag som inleder Samiska Rättsförbundet landsmöte.

Samernas sydligaste gräns på kontinenten

Det finns många historiska gåtor om samerna, samiska språken, samernas ursprung och samernas utbredningsområde. En sådan gåta är vart samernas sydligaste gräns gick?

Förbundet höll förra året 2016 landsmöte i Litauens huvudstad Riga. Även samerna finns med i historiska källor om Litauen. Den romerska historikern Tacitus lade år 98 samernas sydligaste utbredningsområde till, vad som kan förstås, Litauen (eller området nordost om floden Wisla i Polen). Ett Påvebrev från 1000-talet är riktat till Litauiska munkar och där det står att inte handla med vapen till de otrogna samiska hedningarna!

Det har länge påståtts att första gången ordet ”Lapp” förekommer i skriftliga dokument är i Teljestadgan från 1328. I Teljestadgan försökte den svenska kungen reglera intressemotsättningar mellan hälsingar och birkarlar. Dock finns ordet ”Lappie” redan i ett Påvebrev från år 1275 till ärkebiskopen i Uppsala.  På 1100-1200 talen bedrevs korståg mot Finland och Östersjöområdena från Sverige för katolska kyrkan som en del i konkurrens med den grekisk ortodoxa kyrkan. Men, Påvebrevet handlar om ”Lappie” i Östersjöområdet Ingermanland. Haltsonen tolkade år 1962 att ”Lappie” till ett distrikt i Ingermanland som senare kallades ”Loppis”.

Samernas sydligaste gräns i Sverige

På senare år har forskningen om samernas utbredningsområde i Mellansverige kommit att intensifieras. Historiska dokument och fornfynd vittnar om samisk varaktig bosättning relativt långt söderut på den Skandinaviska halvön. Då menar jag inte fynden av renhorn har hittats i en mosse i Staffanstorp sydost om Lund. I stället handlar det om reella fynd om samerna som samiskt båtfynd i Västerås, Sydsamisk ordlista från Gävle om växter som huvudsakligen finns i Mellansverige, skriftliga dokument om samiska bosättningar i Mellansverige osv.

Samernas bosättning i mellan- och södra Sverige har intresserat historiker under lång tid. Flera professorer i historia har till och med hävdat att hela Skandinaviska halvöns urfolk var samer. Deras bevis har bland annat bestått i tolkning av namnet Finnveden i Småland, uppteckning av resande norr till Norrköping passerat samer i Småland osv. Men, nu har mer handfasta bevis tagits fram.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i Mälardalen under 1 200 år

Den 6-7 maj 2017 håller, som sagt, Samiska Rättsförbundet landsmöte på Hotell Lappland i Lycksele. Denna gång inleds landsmötet med föredrag av Krister Vallsten om projektet ”Samer i Mälardalen”.

Projekt bedrivs av Krister Vallsten i Västerås med statlig finansiering. Projektets syfte är att synliggöra och lyfta fram samisk historia i Mälardalen. Vidare ska projektet utmynna i studiecirkelmaterial.

Själv kommer jag till Samiska Rättsförbundets landsmöte Lycksele för att med intresse höra på Krister Vallsten och hans senaste resultaten om samisk historia i Mälardalen under 1 200 år. Undrar bara hur lång tid det tar att gå igenom 1 200 år?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Landet Sápmi och folket samerna

Det samiska bosättningsområdet har kommit att under senare tid att omtolkas rejält. Hur långt söderut samerna bott är numera en allt mer öppen fråga.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bokrecension av Emma Fox Sandbergs bok om Elsas Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Emma Fox Sandberg har den 5:e mars 2017 på ett vernissage i Umeå utkommit med en helt ny bok om Elsa Laula med titeln ”Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon”.

Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon

Det är en annorlunda bok som tar formen av en serieberättelse om Elsa Laula Rensberg från hennes ungdom till det första samiska landsmötet i Trondheim/ Tråante 1917. På ett lättöverskådligt och spännande sätt med bilder och fakta ger den en bra bild av Elsa Laula. Boken är lättläst och väcker intresset till vidare läsning om Elsa Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

”Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon” är en fantastisk bok på så vis att har man läst den så kan man det viktigaste om Elsa Laula. Den fastnar nämligen inte i detaljer utan tar bara upp de mest centrala händelserna i Elsa Laulas liv. Boken är således en genväg till samisk historia och ett komplement till historieböcker om samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Boken har bara utkommit i 300 exemplar. Risken är således liten att du får möjlighet att läsa den. Men, vi får hoppas att den utkommer i en mycket större upplaga i andra utgåvan.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bokrecension av Siri Broch Johansens biografin om Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En bok i första klass

Jag kopplar gärna av en helg med att läsa en bok med historisk anknytning. Med åren har jag fått ett eget historiskt bibliotek. Men, det är ganska få biografier, som är skrivna på ett sådant sätt, att man måste bara sträckläsa den. Det vill säga att man till och med hoppar över lunchen och middagen för att komma till sista sidan. Detta är en recension av sådan bok.

Siri Broch Johansens biografi över Elsa Laula är skriven på ett annorlunda sätt. Siri vare sig att höjer upp personen eller förminska person som i de flesta biografier. I stället kommer man personen Elsa Laula in på livet. Läsaren får många svar. Men, man lämnas också med flera intressanta frågeställningar om Elsa Laula! Det gör att man vill veta ännu mer om Elsa Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – Samisk ikon

Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna i Ryssland, Finland, Sverige och Norge. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Biografi efter 100 år

Vem var Elsa Laula Renberg?

Det har saknats en biografi över den samiska pioniären. Egentligen borde en biografi ha utgetts redan under hennes levnadstid eftersom redan då uppstod olika rykten, sanna och osanna, om henne och hennes liv.

Men nu, 100 år efter det första samiska landsmötet 1917 som Elsa Laula Renberg tog initiativ till och organiserade har äntligen en bok utgetts om pioniären. Siri Broch Johansen har skrivit den första helhetstäckande biografin över Elsa Laula Renberg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula Renberg som person

Siri Broch Johansens biografin över Elsa Laula Renberg är en av de bästa biografier jag läst. I dag uppfattas Elsa Laula som en samepolitisk ikon. Dock möttes hon på sin tid av många med både hat, motstånd och personangrepp. Trots att Elsa Laula blivit en ikon i det samiska samhället vågar Siri Broch Johansen med konststycket att göra Elsa Laula till en vanlig människa. Elsa porträtteras som en människa av kött och blod, med både goda och dåliga sidor.

Biografi på flera språk

Boken har getts ut på svenska, norska och naturligtvis samiska av det samiska förlaget ČálliidLágádus. Det är inte heller en liten bok utan 180 sidor spännande läsning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Siri Broch Johansen

Författaren Siri Broch Johansen (Född 9:e mars 1967) är, förutom att vara en samisk författare, föredragshållare, dramatiker, sångare och språkarbetare från Tana kommun i Finnmark, Norge.

Hon har gjort sig känd som vällyckad i alla de projekt som hon företagit; allt från översättning av Leonard Cohens sånger till nordsamisk till produktionen av den uppmärksammade teatermusikföreställningen ČSV-republihkka. ČSV-republihkka eller ČSV-republiken handlade om hur en självständig samisk stat kunde ha varit.

Författaren Siri Broch Johansen har fått flera utmärkelser. Själv är jag glad att den 14:e april 20111 i Rovaniemi, Finland, deltagit i utdelningen av Samerådets litteraturpris till henne för romanen Sárá beaivegirji. Hon överaskade mig verkligen då med att sjunga Lenart Cohen på nordsamiska ackompanjerad av Amund Johnskareng. Något jag aldrig hört tidigare. Utan tvekan en mångsidig samisk kulturperson!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Fortsättning följer…

Boken ger svar på många frågor. Men, samtidigt skapar biografin också flera frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan kommer frågetecken i hennes liv att följas upp i kommande forskning eller varför inte i en fortsättningsbiografi av Siri Broch Johansen!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Samernas landsmöte 1917 av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

20 NOK Tråante 1917-2017

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen. Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samiska kvinnor organiserade

Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

 

Samiskt frimärke 2017

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula Renberg och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens Lappkvindeforening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Första samiska landsmötet

Brurskankens Lappkvindeforening bjöd in samer från norr och söder till samekonferensen. Det första samiska landsmötet inleddes den 6:e februari 1917 och pågick i tre dagar fram till och med den 6:e februari.

Själva landsmötet hölls i metodistkrkan i Trondheim, Norge, med omkring 150 deltagare. Majoriteten av deltagarna var, av naturliga skäl, sydsamer från Norge.

Elsa Laula Renberg höll öppningsanförandet. Elsa Laaulas öppningsanförande har fortfarande sin giltighet även i dag:

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer, som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. I dag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna.”

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt, Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan