Elsa Laula Rensberg och Samernas landsmöte 1917 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

20 NOK Tråante 1917-2017

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen. Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samiska kvinnor organiserade

Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

 

Samiskt frimärke 2017

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula Renberg och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens Lappkvindeforening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första samiska landsmötet

Brurskankens Lappkvindeforening bjöd in samer från norr och söder till samekonferensen. Det första samiska landsmötet inleddes den 6:e februari 1917 och pågick i tre dagar fram till och med den 6:e februari.

Själva landsmötet hölls i metodistkrkan i Trondheim, Norge, med omkring 150 deltagare. Majoriteten av deltagarna var, av naturliga skäl, sydsamer från Norge.

Elsa Laula Renberg höll öppningsanförandet. Elsa Laaulas öppningsanförande har fortfarande sin giltighet även i dag:

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer, som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. I dag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna.”

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt, Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s