Elsa Laula – En samisk legend
Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia. Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.
Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte
Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.
Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.
Elsa Laula initiativtagare
Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På hennes initiativ hölls det första samiska landsmötet i Trondheim och som kommit att bli samernas nationaldag.
Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.
100 års firande av ett samiskt möte
Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.
Elsa Laulas egen samisk flaggdag
Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.
Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation
Oförklarliga stora frågor kring Elsa Laula
Elsa Laulas liv och leverne har dokumenterats i flera historiska böcker, bibliografier och vetenskapliga arbeten. Trots alla böcker och dokumentärer om Elsa Laula finns det flera stora frågor som är obesvarade:
Drev juridik till att Elsa Laula blev samepolitiskt aktiv?
Elsa Kristina Larsdotter Laula växte upp under mycket fattiga förhållanden med ett litet fjälljordbruk där det drevs kombinationsnäring med jakt, fiske och en liten renhjord. Hennes uppväxt präglades av familjens evig kamp om land-, jakt- och fiskerättigheter. Mycket tyder också på att fadern och brodern dränktes av nybyggare i konkurrens om näringsfång. Kanske familjens rättskamp var en bidragande orsak till att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv?
Kvinnorörelsens betydelse för att Elsa Laula blev aktivist?
Själv tillhör jag skaran som är övertygad att kvinnorörelsen hade en avgörande betydelse för att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv. Vi vet att Elsa Laula var i kontakt med Fredrika Bremerförbundet i Stockholm vid flera tillfällen. Säkerligen hade även hennes kontakter med andra organisationer som nykterhetsrörelsen och betydelsefulla personer i Stockholm som riksdagsman Lindhagen betydelse.
Varför flyttade Elsa Laula till Norge?
Några författare påstår att Elsa Laula inte flyttade till Norge utan flydde till Norge från Sverige. Det är i och för sig riktigt att Elsa Laula ansattes hårt av myndighetspersoner, massmedia och andra samer för sin radikala hållning. Men, inget av detta har kunnat styrkas.
Varför uppger Elsa Laula senare i livet att hon var född i Norge?
Det är utom alla tvivel att Elsa Laula föddes, döptes till namnet Elsa Kristina Larsdotter Laula och konfirmerades i Sverige. Trots detta uppger hon senare i livet att hon var född i Norge. Det finns olika teorier. Men, varför vet vi inte?
Varför bytte Elsa Laula efternamn?
När Elsa Laula gifte sig så bytte hon efternamn. Från att ha ett samiskt namn Laula blev det i stället Renberg. Men, bytet av efternamn berodde inte på giftermålet. Både Elsa Laula och hennes namn bytte efternamn samtidigt i och med giftermålet. Elsa Laula kom efter det att hon gift sig att kallas för Elsa Renberg. Men, varför valde Elsa Laula och hennes man att båda byta efternamn till ett mer norskklingande namn?
Varför fanns det konflikter i familjen?
Efter Elsa Laula gift sig utsattes hon för hårda angrepp från sin mans bror och svärmor. Elsa Laula kallades av dessa för såväl utlänning som uppviglare. Varför vet vi inte?
Vilka orter besökte Elsa Laula?
Elsa Laula reste land och rike kring i såväl Sverige som Norge och höll föredrag. Hon uppmanade samer att organisera sig och arbeta tillsammans mot gemensamma mål. I eftertid har det påståtts att hon besökt orter som hon aldrig besökt. Det är naturligtvis trevligt att kunna påstå att man hört den samiska ikonen Elsa Laula i verkligheten eller att Elsa Laula besökt en persons hemort. Men, vi vet inte i dag alla orter som Elsa Laula besökt. Kanske oviktigt att veta. Dock kan det ha en betydelse om en sameförening bildades på orten på grund av Elsa Laula?
Det finns ytterligare många frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan finns det ett behov av ytterligare forskning om Elsa Laula.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
