Vem var Anders Botin år 1757 och samernas ursprung i södra Sverige av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg
Samerna ursprungsfolk i Sverige

Juristen och historikern Anders Botin, (1724–1790) utgav i Stockholm år 1757 ”Utkast Till Svenska Folkets Historia, Volym 1”. En utvidgad upplaga utkom åren 1757 – 1764. Verket blev även internationellt känd med sin tyska version ” Geschichte der Schwedischen Nation im Grundriß”, som utkom i Riga och Leipzig år 1767. Historieboken inleds med att Botin konstaterar att samerna var Skandinaviens urfolk och som bebodde hela Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Svenskarnas invandring till Sameland

Botin konstaterar vidare i  historieboken ”Svenska Folkets Historia” att svenskarna invandrade till Sverige, som då beboddes av samer. Att Botin var övertygad om detta framgår av att han använder ord som ”utan tvifvel”. Historikern Anders Botin använder sig av både utländska och svenska skriftliga källor som stöd för sitt påstående.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna kom från öster

Vidare får man lära sig i historieboken ”Svenska Folkets Historia” att samerna hade invandrat till Skandinavien över Ryssland och Finland enligt Botin.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Småland hette tidigare Sameland

Botin säger vidare att Småland tidigare hetat ”Sameland” och bara ett enda härad behållit sitt namn som tyder på ett samiskt ursprung.

Anders Botin hänvisar också till den arabiske historikern Ismael Abulseda (1273-1333) som sätter Kalmar i Sameland.

Historikern Anders Botin Botin hänvisar vidare till ett gammalt dokument som beskriver hur Konung Birger rest från Skåne till Nyköping genom Sameland och Öster-Göthland”.

Även i andra historiska källor hittar historikern Anders Botin stöd för att samerna tidigare bebott Småland och hänvisar till den samiska kungen Buggo som bodde i Småland.

Historikern Anders Botin hänvisar att spår av samerna finns kvar i ett stort antal ortsnamn i Småland och södra Sverige. Han tar som exempel ”Finnveden”, där ”Finn” skulle betyda same.

 

Vem var Anders Botin?

Vem var då historikern Anders Botin som hävdade allt ovanstående?

Anders Botin föddes den 15:e mars på en mindre ort, Södra Möre, i Småland och avled den 22:a september 1790.

Han utbildade sig som jurist vid Uppsala universitet och inledde sin bana vid Svea Hovrätt. Därefter övergick han till att bli ämbetsman vid Antikvitetsarkivet. Antikvitetsarkivet hade en omfattande verksamhet i fornnordiska material, isländsk litteratur med en egen översättare, dokumentinsamling i Sveriges äldre historia och rättsvetenskap, kyrkohistoria och släkthistoria, samt utgivningsverksamhet. När Antikvitetsarkivet upphörde övergick allt material till Kungliga biblioteket och Riksarkivet.

Anders Botin blev kammarråd 1762. År 1767 blev han adlad till Anders af Botin och ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1773. Anders af Botin invald som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin år 1786.

Anders af Botin hann utge böcker i svenska språket vid sidan av historiska skrifter.

Lars-Nila Lasko

History is philosopy, teaching by examples
– Viscount Bolingbroke

 

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Anders Botin år 1757 och samernas ursprung i södra Sverige av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg
Samerna ursprungsfolk i Sverige

Juristen och historikern Anders Botin,  (1724–1790) utgav i Stockholm år 1757 ”Utkast Till Svenska Folkets Historia”, (Volym 1). Historieboken inleds med att Botin konstaterar att svenskarna invandrade till Sverige, som då beboddes av samer. Samerna det urfolk som svenskarna således mötte när de anlände till Skandinavien. Att Botin var övertygad om detta framgår av att han använder ord som ”utan tvifvel”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Sameland sträckte sig över hela Sverige

I Botins historiebok om svenska folket beskriver han att samerna bodde över hela Sverige när svenskarna ankom till Skandinavien. Historikern Anders Botin använder sig av både utländska och svenska skriftliga källor som stöd för sitt påstående.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Äldre namn ”Fenno”, ”Fenni”, ”Finnar”, ”Fennorum” på samerna

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner ”Fenni” om ett folk i norr i sitt verk om Germania år 98. Tacitus använder ordet för att beskriva ett jägarfolk som bor i kåtor.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge. Det nordligaste länet i Norge ”Finnmark” betyder således Samemark.

Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno” och”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare. Förnamnet Finn kunde även åsyfta att det var en same.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Finnaithe, Finaitae, Fjällfinnar, Lappar och Finnar som beteckning för samerna i Sverige

Historikern Anders Botin använder sig i sin bok av flera namn på samerna som Fjällfinnar, Lappar och Finnar. Vid en första anblick kan man tro att det är Finländare som Botin menar. Dock passar orden Fjällfinnar och Lappar inte helt in på Finländare. Inte heller passar hans utländska källors beskrivning ”Finaitae” och ”Finnar” in på Finländare.

Det är uppenbart att Botin menar samerna när han talar om Finnar. Men, det kan inte heller uteslutas att han ser samerna och Finländarna som ett folk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Gotiska källor

Historikern Anders Botin hänvisar till den Gotiske historieskrivaren Jornandes beskrivning över Finaitae som ett folkslag i Sverige. Jornandes eller Jordanis var en Östgotisk historiker som levde på 500-talet vid Donau. Han skrev bland annat år 551 handskriften ”De origine actibusque Getarum (”Goternas ursprung och bedrifter”) eller Getica.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Småland hette tidigare Sameland

Botin säger vidare  ”Hela Småland har tillförne hetat Finnland, hvar af nu ett enda Härad behållit namnet Finved” ,( Utkast Till Svenska Folkets Historia s. 10).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kalmar låg i Sameland

Anders Botin hänvisar också till den arabiske historikern Ismael Abulseda (1273-1333) som en av sina källor. Ismael Abulseda föddes i Damaskus 1273 och levde till omkring 1333. Han härstammade från brodern till den kände arabiske krigsföraren Saladin, som han hyllade i flera av sina verk. Botin skriver ”Ismael Abulseda, en Arabisk Auctor , sätter Calmarc i Finmarken”. Sannolikt är det en karta som Botin hämtar sin uppgift från. Ismael Abulseda var inte bara historiker utan även geograf,( Utkast Till Svenska Folkets Historia s. 10).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kung Birgers resa genom Sameland (Småland)

Historikern Anders Botin Botin hänvisar svenska historiska källor och skriver ”I en gammalt historisk Beskritning säges Konung Birger hafva rest ifrån Skåne till Nyköping genom Finland och Öster-Göthland”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kung Buggo – Samernas konung i Småland

Även i andra historiska källor hittar historikern Anders Botin stöd för att samerna tidigare bebott Småland. Botin uttalar i ”Utkast Till Svenska Folkets Historia”;  ” Buggo, Smålänningarnas upproriske anförare kallas i forna Handlingar Konung i Finland”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Spår av samerna finns kvar i ortnamn i Småland

Historikern Anders Botin hänvisar att spår av samerna finns i ett stort antal ortsnamn och tar som exempel ”Finnveden”, där ”Finn” skulle betyda same.  I detta sammanhang betyder Ved och Veden skog i fornsvenskan. Botin skriver ” Utom detta skola många ordi vårt språk icke igenfinnas till sin Stam utan i Finskan. Detta skälet blifver utan tvifvel det bästa. Ty fast än Oden och dess Folk i alla de länder, som de genomforo och inkräcktade, lika som de Romare, äfven införde sitt språk, skedde dock sådant ej så fullkomligen, att icke ofta många ord och talesätt blefvo behållne efter de förra Invånare

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Ortsnamn som indikationer

Flera historiker har tolkat ortsnamn i södra Finland med ledet ”Lapp” som att samer bott där eller har en samisk anknytning. Liknande gäller för orter i Ryssland med ord som börjar eller slutar på ”Lop”. Flera historiker har anknytit ortsnamnsledet ”Finn” i mellan och södra Sverige till att det har en anknytning till samer.

Personligen anser jag att man skall inta en stor försiktighet när det gäller tolkning av ortsnamn. Framför allt när det gäller tolkning av ortsnamn utifrån ett folk utanför folkets traditionella språk- och bosättningsområde. Det är uppenbart att orter inom samiskt språkområde som Kiruna, Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå osv kommer från samiskan där ortnamnen har en betydelse på samiska, men inte på svenska. Men, om ortsnamn, utanför det samiska språkområdet, som har en betydelse på samiska så bör man inta en försiktighet i tolkning av ortsnamnets samiska anknytning. Det samma gäller ortsnamn i södra Sverige (Finn-), Södra Finland (Lapp-) eller i olika ryska områden (Lop-) som eventuellt kan tyda på en samisk anknytning.

Namn på orter har oftast en historisk anknytning. Ortsnamns betydelse innebär därför ofta en tolkning av dess historiska betydelse. Orten ”Finnveden” kan ha betydelse av ordet Finn från gammalgermanskan på ”Jägare” och ordet ”Veden” från fornsvenskans ”Skog”. Finnveden kan eventuellt ha betydelse som ”Jägarskogen”. Men, det kan eventuellt ha en anknytning till det fornnordiska namnet ”Finn” för samer.

Ortsnamn på kartor som indikationer

Historikern Anders Botin hänvisar till den arabiske historikern Ismael Abulseda  sätter Kalmar i Finnmark, dvs i Samemark. Det är synnerligen tveksamt om ett namn på en kart från 1300-talet ritad  i Mellanöstern kan ens vara en indikator på att Kalmar låg i Sameland. Personligen så skulle jag inte vilja använda historiker Botins ord ”utan tvifvel”.

Lars-Nila Lasko

History is the science of people
– José Ortega y Gasset

 

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Antalet samer i Finland av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

 

Samer utvecklar statistik över sig själva

I motsatts till befolkningsstatistiken över samer i Sverige, Norge och Finland förs den officiella statistiken över samer i Finland av samerna själva genom Sametinget i Finland.

Sametinget i Finland utgår från antalet röstberättigade till Sametinget. I stort uppskattas antalet samer till 10 000 eller för att vara mer exakt 9.919 samer. Nu ska det nämnas att möjligheten att upptas som röstberättigad till Sametinget begränsas av personer med samiska som modersmål. Begränsningen är större när det gäller språkig anknytning än i Sverige och Finland. Det verkliga antalet personer med samiskt ursprung är således avsevärt större än antalet röstberättigade som utgångspunkt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lång samisk statistiktradition

1962 genomfördes den första finska befolkningsundersökningen av samer. Denna demografiska undersökning genomfördes i form av en enkätundersökning i juni och juli 1962.

Arbetet leddes av sekreteraren för Samerådet Karl Nickul. Inför sitt arbete instruerades intervjuarna att intervjua ”samtliga inom sameområdet bosatta personer vars föräldrar eller far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som sitt första språk.” Man gick s.a.s. från hus till hus och varje same fick ett eget kort i storleken A4 att fylla i. Undersökningen genomfördes av Samerådet.

En av intervjuarna var faktiskt Sametingets dåvarande  presidenten i finska Sametinget Pekka Aikio.

1962 års samiska demografiska undersökning gav uppgifter om sammanlagt 3852 personer, varav 2877 kunde samiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Statistik över samer ledde till Sametingsval

1972 hölls en uppdaterad form av befolkningsstudien. Resultatet blev grunden till den första samiska röstlängden till val av ett Sameting, (Delegationen för sameärenden som Sametinget kallades då). Det första Sametingsvalet hölls år 1972.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i Finland bor utanför Sameland

Enligt statistiken bor 62 % av alla samer i Finland utanför det traditionella samiska bosättningsområdet. År 1992 var 38 % av alla samers bostadsort utanför Sameland.  När det gäller samiska barn under 11 år bor 75 % utanför det traditionella samiska bosättningsområdet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Statistik över samisktalande i Finland

I Sverige folkbokförs inte uppgift om modersmål. Därför är det inte möjligt att ge lika exakta siffror för den språkliga fördelningen i Sverige som för den i Finland. I Finland förs befolkningsstatistik inkluderat statistik över modersmål av Statistikcentralen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska språkets ställning i Finland

Enligt grundlagen (731/1999) och språklagen (423/2003) har Finland två nationalspråk: finska och svenska. Samiska räknas dock som ett inhemskt språk i Finland med officiell status i norra Finland i det så kallade samiska hembygdsområdet (Enare, Enontekis, Sodankylä och Utsjoki kommuner). Samiskans status finns fastslagen i en separat samisk språklag (1086/2003). I grundlagen nämns att ”samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur” (731/1999, 2 kap. § 17). I samma paragraf nämns också teckenspråk och hjälp för tolkning och översättning vid handikapp. Enligt lag har alltså många fler än endast de som talar och hör svenska och finska rätt att bevara och utveckla sitt språk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska som modersmål

Antalet personer som har samiska som modersmål i Finland och födda i Finland uppgick år 2016 till 1.898 personer. Personer med finskt medborgarskap födda utomlands och som har samiska som modersmål uppgick till 30. Personer som har samiska som modersmål och med utländskt medborgarskap samt födda i Finland uppgick till 9 och födda utanför Finland 32. Det totala antalet personer som har samiska som modersmål i Finland är således 1.969.

Personer med samiska som modersmål uppgick till 0,03 % av den finska befolkningen. Intressant är dock att samiska som modersmål har ökat år efter år de senaste 40 åren. 1980 uppgick antalet personer med samiska som modersmål till omkring 1.300. Åren 1982 – 1984 skedde en kraftig ökning av personer med samiska som modersmål till närmare 1.700. Sedan har ökningen skett långsamt till nuvarande 1.969 personer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Antalet samisktalande

Statistiken ovan anger bara de personer som har samiska som modersmål. Antalet samisktalande i Finland är således något fler än de som har samiska som modersmål.

Här kan du läsa mer om statistik över samer i Finland .

Den finska Statistikcentralens befolkningsundersökning över samer kan du läsa här.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Antalet samer i Ryssland och Folkräkningar av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko

Den Ryska Federationen genomför vart 10 år en folkräkning av hela befolkningen i Ryssland. Under Sovjetunionen genomfördes den sista folkräkningen 1989 och efter Sovjetunionens fall 2010. Nästa folkräkning i Ryssland beräknas genomföras år 2019/2020.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Folkräkningarna inkluderar de olika urfolken i Ryssland utifrån folkmängd, ålder, kön, bosättning, bostadsförhållanden, civilstånd, utbildning, yrke, modersmål, språk och mycket annat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sammanställning av den samiska folkgruppen, liksom andra urfolk, i Ryssland kan du läsa här (http://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/perepis_itogi1612.htm)

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

 

Antalet samer i Ryssland av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Osäkra siffror

Antalet samer i världen varierar från 40.000 till 100.000 beroende vem man frågar. I tillägg varierar antalet samer i Norge och Sverige beroende på vem du frågar. Enbart i Sverige uppges antalet samer från 17 500 till 70 000 beroende på vem du frågar (Se tidigare blogginlägg).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Exakta siffror

Det intressanta är att oberoende vem du frågar så säger alla att det är omkring 2.000 samer i Ryssland. Kolla själv i alla uppslagsböcker, Sametingets och regeringarnas informationssidor på nätet eller i andra källor. Den som är lite mer upplyst får fram den exakta siffran av 1.771 samer i Ryssland totalt. Det är en minskning från tidigare 1.890 antalet samer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ännu mer exakta siffror

Det ännu mer intressanta är att du även kan få fram de exakta siffrorna var samerna bor och hur många samer som finns på varje ort. De flesta samer bor i Lovozero – 915 personer. Resten av samerna bor i följande kommuner och bygder: Murmansk – 183 per­soner, i Montsjegorsk – 27 personer, i Olenegorsk – 36 personer, Polyarnyj – 7 personer, i Severomorsk – 20 personer, i Teriberka – 13 personer, i Petsjenga kommune – 13 personer, i Apatity – 52 per­soner, Kovdor 107 och i Kola – 220 personer, samt 297 utspridda över övriga Ryssland. Det är även möjligt att få en exakt bostadsort och hur många som bor på varje ort av de 297 utspridda över övriga Ryska Federationen. (Se utredning av Larts-Nila Lasko, Justitedepartementet i Norge, för norska samerättsutredningen).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför exakta siffror?

Hur kommer det sig att man i Sverige inte vet om det är 17.500, 52.000 eller över 70.000 samer och i Ryssland vet det exakta antalet samer?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Folkräkning av samerna

Svaret ligger i att man inte har gjort en folkräkning av samerna i Sverige men väl i Ryssland. I Sverige har man gjort uppskattningar utan att ha haft en klar definition på vem som är same. I Ryssland har man möjlighet att välja nationalitet och som inskrivs i såväl passet som i vår motsvarighet till personregistret. Normalt fick man eller påfördes man i Ryssland samma nationalitet som moderns. Så i Ryssland så har 1.771 personer valt samisk nationalitet. Nu ska det sägas att sedan Putin blev president har möjlighet till att välja nationalitet i passet borttagits. Numera är alla ryska medborgare i Ryska Federationen. Dock har samer med det äldre ryska passet samisk nationalitet inskrivet.

Så, i Ryssland gör man regelbundet folkräkningar inkluderat urfolk som i Australien och USA

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Antalet samer minskar –Men, ökar…

I Ryssland så vet man även antalet samer i olika åldersgrupper 0-4 år, 5-9 år, 10-14 år osv upp till de som är över 70 år. Det finns således exempelvis 139 samer mellan 0-4 år. Den samiska folkgruppen har minskat från 1.890 till 1.771 samer. Men, antalet unga samer har ökat drastiskt under senare år. Den största åldersgruppen samer är faktiskt under 30 år och utgör hälften av alla samer. Den största åldersgruppen är samer mellan 20 – 24 år. Tidigare var det största antalet samer bland de äldsta samerna. Detta skulle innebära att samernas antal är på väg uppåt i Ryssland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Utbildningsnivån har kraftigt ökat

I den ryska statistiken så ser man även att utbildningsnivån bland samer kraftigt ökat på relativt kort tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De flesta bor på landet

Intressant är att de flesta samer bor inom det traditionella samiska bosättningsområdet, dvs Kolahalvön. Vidare kan man se att antalet samer är flest i traditionella samiska byar och där ökar antalet samer mest.

Kan det vara så att assimilationen fortfarande är stark och nu i de ryska städerna utanför det traditionella samiska bosättningsområdet?

Det är en trend i världen under lång tid att allt fler bosätter sig i städer. I städer borde således flest urfolk bo. Men, så är det inte om man utgår från personer som anser sig tillhöra ett urfolk. Se bara exempelvis på var folk bor i Sametingens olika röstlängder eller folkräkning av australiens urfolk. Det traditionella bosättningsområdet verkar ha ett starkt inflytande på urfolk världen över.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför 1.771 samer?

Det är också intressant att ingen har ifrågasatt att det finns 1.771 eller 2.000 samer i Ryssland. Verkligheten är att många valde bort den samiska nationaliteten under Sovjetunionen och istället blev ryssar, samt helst även medlemmar i kommunistpartiet. Det var ett sätt att bli accepterad och ett måste om de ville göra karriär. Under över 70 år av kommunistperioden fanns en stark assimilation av alla befolkningsgrupper i Ryssland till att bli ryssar. Ett bra exempel på likhetstänkande under kommunistperioden är att alla ryska dialekter försvann och blev en riksdialekt (om man bortser från några få undantag som exempelvis uttalet av a i ”Moskvadialekten”).

Allt detta i tillägg till de saker, som också de Nordiska samerna genomgick, såsom att känna sig vara en andra handens medborgare med resultat som namnbyte, byte av identitet och nationalitet etc.

Nu är det väl någon som inte blir glad över att jag gör den osäkra summan över antalet samer ännu osäkrare i mina olika blogginlägg? I tillägg har jag nu ifrågasatt den mest säkraste summan bland antalet samer nämligen de ryska samernas antal.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg – Nu över 13 000 läsare!

Samisk Historieblogg fortsätter öka!

Samisk Historieblogg – Nu över 13 000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg, i januari 7000, februari 8000, mars 9000, april 10 000, maj 11 000, juni 12 000, samt nu i juli 2017 har besökstalet passerat 13 000.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Nu bland Sveriges mest lästa historiebloggar!

Bland Sveriges olika bloggar om historia är nu Samisk Historieblogg en av de mest lästa. Antalet läsare fortsätter dessutom att öka!

Historiker länkar till Samisk Historieblogg

 

Historiker länkar till Samisk Historieblogg!

Det är också särskilt glädjande att ett stort antal bloggar och sajter med historiskt innehåll i Sverige och utomlands länkar till Samisk Historieblogg.

Samisk Historieblogg – En av de populära historiebloggarna!

Glädjande är också att Nättidningen Svensk Historia upptagit Samisk Historieblogg i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden kan nog räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och för just denna blogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Antalet samer i Norge och Statistiska Centralbyrån av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Statistiska Centralbyrån i Norge, (Statistisk sentralbyrå), utkommer vartannat år sedan 2006 med rapport om statistik över den samiska befolkningsgruppen. Den senaste samiska statistikrapporten är från 2016 och nästa rapport beräknas utkomma år 2018.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rapporternas centrala del är naturligtvis beräkning över antalet samer. Statistiska Centralbyrån i Norge använder en unik metod att beräkna fram antalet samer utifrån stödberättigade områden för traditionella samiska näringar (STN-Områden). Den norska Statistiska Centralbyråns statistiska beräkningsmetod är så unik att den inte finns på andra håll i världen i beräkningar av minoriteter och urfolk.

Frågan är om Statistiska Centralbyrån i Norge verkligen beräknar antalet samer?

Statistiska Centralbyrån i Norge beräknar antalet boende i några utvalda traditionella samiska bosättningsområden. Men, alla traditionella samiska bosättningsområden räknas inte. Faktum är att hela befolkningsgrupper som Sydsamer, Umesamer, Pitesamer och Östsamer helt faller bort i beräkningsmodellen.

I och med att hela samiska befolkningsgrupper inte medtas i statistiken över samer får det effekter på en rad andra statistikområden om samerna. Det är således tveksamt om Statistiska Centralbyrån i Norge verkligen har korrekta siffror över samernas utbildningsförhållanden, arbetsförhållanden, befolkningstillväxt, åldersgrupper, levnadsålder, antalet födda, in- och utflyttningar, antalet skilsmässor och så vidare. I det hela taget är statistiken ett hopkok av siffror för några utvalda områden i norra Norge. Men, statistik över det samiska folket är det inte!

Rapporterna innehåller däremot mer tillförlitlig data om Sametingsvalet, Användningen av samiska i skolor, samiska näringar som samiskt jordbruk, fiske, jakt och rennäring.

Den senaste rapporten från Statistiska Centralbyrån i Norge om ”Statistik över samerna” kan läsas på följande länk (https://www.ssb.no/befolkning/artikler-og-publikasjoner/_attachment/254599?_ts=152a1b77d58).

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá¡ suolggai Sámieanan