Juristen Sven Lagerbring är historikern med många namn. Han var en av 1700-talets främsta historiker. Han föddes den 24:e februari 1707 i Klinta, Skåne och dog den 5:e december 1787. Sven Bring adlades och tog namnet Sven Lager Bring som senare blev Sven Lagerbring.
Som många jurister övergick han till ämnet historia. Det är egentligen två ämnen som ligger mycket nära varandra. För att förstå juridik måste man inte enbart förstå juridikens utveckling utan även historia. Det är ingen tillfällighet att de båda ämnena förenats i ett gemensamt ämne Rättshistoria.
Sven Lagerbring blev professor i historia vid Lunds universitet.
Bring – Känd svensk juristsläkt från Norge
Sven Bring eller Sven Lagerbring kommer ursprungligen från en norsk släkt som genom Mathias Enertssen Bring flyttade till Skåne under 1500-talet. Bland juristen Sven Brings eller Sven Lagerbrings nu levande släktingar är kanske Sveriges främsta folkrättsexpertert juristen Ove Bring. Ove Bring är professor i folkrätt vid Uppsala och Stockholms universitet och ledamot av den permanenta Skiljedomstolen i Haag, förutom uppdrag från UD.
Historieprofessor Sven Bring eller Sven Lagerbring skall inte förväxlas med en annan historieprofessor Samuel Ebbe Bring från samma släkt.
Dödsdag blev namnsdag
De flesta har nog inte funderat över varför de olika namnen i den svenska almanackan har namnsdag en viss dag. Det finns en historisk grund för att varje dag i almanackan har getts ett visst namn. Historiker Sven Lagerbring dog den 5:e december 1787. För att hedra honom infördes år 1901 den 5:e december som namnsdag för Sven. Fortfarande har alla med namnet Sven namnsdag den 5:e december. Det är första gången en historiker fått en dag på året uppkallad efter sig. En annan som fått sin dödsdag uppkallad efter sig är Sten Sture den äldre med Sten som namnsdag den 14:e december.
År 1901 infördes helt nya namnsdagar i Sverige av Svenska akademin. De som önskar se äldre namn, framför allt latinska namn och helgonnamn, bör se på namnsdagar 1900 och tidigare. Redan år 1905 i samband med unionsupplösningen togs ett norskt förnamn bort. Därefter skedde mycket små förändringar. Den stora revolutionen skedde år 1972 när Vetenskapsakademin förlorade sitt privilegium att ansvara för namnsdagar. Det är sedan 1972 fritt att trycka egna almanackor med egna namn vilket gjort att vi fått en anarki på området. Nu är det möjligt med upp till tre namn namnsdagar per dag.
Dock är det förvånande att ingen samisk namnsdagsalmenacka tryckts upp, förutom Helsingfors universitets namnsdagsalmenacka från 1997. Helsingfors universitets namnsdagsalmenacka är gjord av professor Pekka Sammallahti vid Uleåborgs universitet och Sammallahti innehar faktiskt också upphovsrätten till namnlängden!
Kanske vi i framtiden får en allmän samisk namnsdagsalmenacka i fyra länder där samer bor med namn som Apmut, Áslak, Ailo, Beaivi Biret, Biera, , Lávra, Nila, Nuhtte, Ristin, Sákká och Vuollá?
Svea Rikes Historia
Historieprofessor och juristen Sven Lagerbrings huvudverk var ”Svea Rikes Historia” vars första del utgavs år 1769. Verket bestod av 4 delar som utgavs under hela 14 års tid mellan åren 1769 och 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.
Första Delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige och svenskarna från början till år 1060, samt utgavs år 1769.
Andra delen av Svea Rikes Historia. innefattar Sverige från år 1060 till 1300, samt utgavs år 1773.
Tredje delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1300 till 1397, samt utgavs år år 1776.
Fjärde delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1397 till 1457, samt utgavs år 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.
Bibeln och de isländska sagorna var historiska fakta
För Sven Lagerbring och för historikerna före hans tid var berättelserna i bibeln och i de isländska sagorna obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För nordiska historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia för att sedan fortsätta i de isländska sagorna. Oden och asarna var således för Lagerbring historiska personer som verkligen levat.
Isländska sagorna (Íslendingasögur)
På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.
Oden, Ynglingasagan och nordgermanernas ursprung från Asien
Snorre Sturlassons Heimskringla inleds med Ynglingasagan. Ynglingasagan handlar om germanernas och svenskarnas ankomst till Norden under ledning av Oden.
Tidigare historiker och götesister hade tolkat Ynglingasagan såsom att Oden och Asarna ankom till Norden från Asien. Oden och asarna var för Sven Lagerbring, som omnämnt, historiska personer som verkligen levat.
På jakt efter Oden och nordgermanernas ursprung
Men, inte enbart historikern Sven Lagerbring var övertygad om Oden och asarna. Den norska upptäcksresande Thor Heyerdahl (1914-2002) var så sent som i början av 2000-talet övertygad att Oden och asarna verkligen levat. Heyerdahl ville dessutom bevisa det. ”Jakten på Odin” var Thor Heyerdahls sista projekt före han avled i den italienska byn Colla Micheri den 18 april 2002. Thor Heyerdahl är för övrigt kanske mest känd för sina expeditioner med Kon-Tiki och Ra II, där han ville bevisa tidiga kolonisationsresor över haven.
I Ynglingasagan framgår att Odin utvandrade med asarna från Svarta Havet över Tyskland och Danmark fram till Sverige (Gamla Sigtuna). Thor Heyerdahl ville följa rutten och göra utgrävningar i Azov (Азов) vid floden Don, Svarta Havet, i Ryssland. Azov låter ju som Asar. Att Azovs tidigare namn var detsamma som den samiska orten Tana i Norge gjorde ju inte saken sämre. Thor Heyerdahl hade till sitt stöd ryska dokument som bekräftade existensen av iranska folket Osseter från området. Oseter var, enligt Thor Heyerdahl, Asarna i Ynglingasagan. Det hör man ju på namnet – eller hur! Utgrävningarna avslutades just före Thor Heyerdahls död och visade att Azov var befolkat år 68 f.kr. Det datum som Thor Heyerdahl beräknat att svenskarna, danskarna och norrmännen utvandrat från Svarta Havet till Norden.
Svenskarna kom från Turkiet och talade Turkiska
Tidigare historiker och götesister hade, som omnämnt, tolkat Ynglingasagan såsom att Oden ankom till Norden från Asien. Men, historiker Sven Lagerbring var av en annan uppfattning.
Sven Lagerbring presenterade, i ovannämnda verk ”Svea Rikes Historia”, ett alternativ och konkurrerande teori varifrån Oden ankommit till Norden. Lagerbring hävdade att Odens ursprungsland var Turkiet och att svenskarnas språk således måste vara ett turkiskt språk.
Turkiska tillhör den altaiska språkgruppen och svenska den indisk-europeisk språkgruppen. Trots det finns det stora likheter mellan språken. Något som du kan läsa på Internetsidan ”Same Roots with Sweden and Turkey”.
Men, visste du att det fanns turkiska runor med turkiskt runalfabet. Mer om det kan du läsa på ”Old Turcik alphabet” och ”Türkic Scripts – Codex of Inscriptions”. Där kan du också läsa om det turkiska runalfabetets anknytning till såväl Kina som Norden. De äldsta turkiska inskriptionerna har återfunnits i nuvarande Mongoliet.
DNA-forskning om svenskarnas ursprung från nuvarande Turkiet
Sven Lagerbring teori om svenskarnas ursprung från nuvarande Turkiet har fått ny aktualitet. DNA forskning har visat att för ungefär sex tusen år sedan vandrade de första jordbrukarna in till nuvarande Sverige.
I och med de första bönderna ankom till nuvarande Sverige trängdes jägarfolk undan. Dagens svenskar härstammar inte från jägarna utan från invandrade bönder.
Litteratur om svenskarnas ursprung från nuvarande Turkiet
Det ska uppmärksammas att nuvarande Turkiet uppstod 1923 och turkarnas ursprung anses vara området runt Mongoliet. Historiska och antropologiska böcker som beskriver att Svenskar kommer från nuvarande Turkiet:
1. ”The Origin of Svear”
Tore Gannholm, 2000
2. ”The Farfarers Before the Norse”
Farley Mowat, 1998
3. ”The Thracians”
Ralph F. Hoddinott, 1981
4. (Prose) ”Edda”
Snorri Sturluson, (c. 1179-1241)
Anthony Faulkes (translator), 1992
5. ”Heimskringla: History of the Kings of Norway”
Snorri Sturluson (c. 1179-1241),
Lee M. Hollander (translator), 1991
6. ”Odin’s Family: Myths of the Vikings”
Neil Philip, 1996
7. ”Myths of the Norsemen: From the Eddas
and Sagas”
H. A. Guerber, 1992
8. ”Nordic Gods and Heroes”
Padraic Colum, 1996
9. ”A History of the Vikings”
Gwyn Jones, 2nd Edition, 2000
10. ”A History of the Vikings”
Gwyn Jones, Revised Edition, 1984
11. ”Norse Mythology: A Guide to the Gods,
Heroes, Rituals, and Beliefs”
John Lindow, 2002
12. ”An Introduction to Ukrainian History”
Nicholas L. Chirovsky, 1981
13. ”Swedes, From Whence They Came”
Jack R. Evans, 1993
14. ”The History of Sweden”
by Byron J. Nordstrom, 2002
15. ”The Vikings”
Else Roesdahl, 1987
16. ”The Vikings”
Else Roesdahl, 2nd edition, 1998
17. ”Forgotten History of the Western People
From the Earliest Origins”
Mike Gascoigne, 2002
18. ”A History of Scandinavia—Norway, Sweden,
Denmark, Finland and Iceland”
T.K. Derry, Updated Edition, 2000
19. ”A History of Scandinavia—Norway, Sweden,
Denmark, Finland & Iceland”
T.K. Derry, 1979
20. ”Vikings, The North Atlantic Saga”
William W. Fitzhaugh & Elisabeth I Ward, 2000
21. ”Viking Age Iceland”
by Jesse L. Byock, 2001
22. ”The Vikings”
Elizabeth Janeway, 1999
23. ”The Viking Explorers”
Rebecca Stefoff & William H. Goetzmann, 1993
24. ”Sweden, The Nation’s History”
Franklin D. Scott, 1989
Svenskarna kom till Finländarnas land i södra Sverige
Lagerbring hänvisar till Snorre Sturlasons Ynglingasagan där det stadgas att Oden ankom till Sverige och mötte Joterna och Joternas land. Enligt historiker Sven Lagerbring var Joterna finländare och Joternas land var Finnland eller finnarnas land.
Historiker Sven Lagerbring menade att i södra Sverige bodde ursprungligen finländarna. Lagerbring hänvisade till de många ortsnamnen som började med ordet ”Finn” som exempelvis ”Finnveden”. Lagerbring menade vidare att finländarna lämnat efter sig finska namn såsom ”Värmland”, som kommit från finskans namn på ”berg” (”Wuori”) och ”land” (”Maa”), (Svea Rikes Historia del 1 s.43 paragraf 14).
Lagerbring beskriver finländarna som bönder. Han verkar dock inte konsekvent i sitt resonemang när han senare på s. 312 paragraf 49 menar att södra Sverige var ouppodlat när Oden och Asarna, d.v.s. svenskarna, ankom till Sverige.
Svenskarna kom till Samernas land i norra Sverige
I norra Sverige var det första folket samerna enligt historiker Sven Lagerbring. Lagerbring skriver i sitt verk Svea Rikes Historia del 1s. 45 ”Lapparne kalla sig sjelf Same och hafva de bodt i dessa nordliga orter sedan urminnes tider”.
Svenskarna kom till Samernas land i södra Sverige
Om samerna säger Lagerbring vidare ”Deras förfäder innehaft hela Sverige, hwilket kan medgifas, så wida man anser Dem såsom en stam med Finnarna”. Historiker Sven Lagerbring säger här att finländare och samer kommer från samma ”stam”, dvs de har varit ett folk ursprungligen; ”Att Finnar och Lappar äro ett Folk intyga både språket och namnen”. Med namnen menar han Same (Sápmi) och Suomi är likartade.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 