Johan Ihre år 1780, isländska sagor och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre (1707 -1780) med rötter från den norrländska birkarlaätten Bure var professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och en av de som lade grunden till den moderna språkforskningen i Sverige. Inom språkforskningen var hans främsta ämnen de germanska och gotiska språken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historia.

För Ihre och för historikerna före hans tid var berättelserna i bibeln och i de isländska sagorna obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För nordiska historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia för att sedan fortsätta i de isländska sagorna. Oden och asarna var således för Ihre historiska personer som verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kritik mot de isländska sagorna och Ynglingasagan

Under 1700-talets senare hälft började de isländska sagorna ifrågasättas. Den inledande kritiken var dock försiktig. De isländska sagorna betraktades fortfarande som historisk fakta. Bland de som först ifrågasatte de isländska sagorna var faktiskt Ihre. Framför allt inriktade Ihre sig på delar av Ynglingasagans trovärdighet. Ihre menade att det måste ha varit omöjligt att memorera niohundra års regenter fram till Tjodolf av Hvins tid och att memoreringen muntligt överförts över flera generationer tills de blev nedskrivna några hundra år senare. Dock var Ihre övertygad om grundfakta riktigheten i Ynglingasagan såsom Oden och hans ankomst till Norden, samt att oden varit en verklig ”person” som levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Ynglingasagan och svenskarnas ursprung

Snorre Sturlassons Heimskringla inleds med Ynglingasagan. Ynglingasagan handlar om germanernas och svenskarnas ankomst till Norden under ledning av Oden. Enligt Ynglingasagan ankom Oden och Asarna till Norden från Asien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

På jakt efter Oden och svenskarnas ursprung

Oden och asarna var för Ihre, som omnämnt, historiska personer som verkligen levat.

Men, inte enbart historikern Ihre var övertygad om Oden och asarna. Den norska upptäcksresande Thor Heyerdahl (1914-2002) var så sent som i början av 2000-talet övertygad att Oden och asarna verkligen levat. Heyerdahl ville dessutom bevisa det.  ”Jakten på Odin” var Thor Heyerdahls sista projekt före han avled i den italienska byn Colla Micheri den 18 april 2002. Thor Heyerdahl är för övrigt kanske mest känd för sina expeditioner med Kon-Tiki och Ra II, där han ville bevisa tidiga kolonisationsresor över haven.

I Ynglingasagan framgår att Odin utvandrade med asarna från Svarta Havet över Tyskland och Danmark fram till Sverige (Gamla Sigtuna). Thor Heyerdahl ville följa rutten och göra utgrävningar i Azov (Азов) vid floden Don, Svarta Havet, i Ryssland. Azov låter ju som Asar. Att Azovs tidigare namn var detsamma som den samiska orten Tana i Norge gjorde ju inte saken sämre.  Thor Heyerdahl hade till sitt stöd ryska dokument som bekräftade existensen av iranska folket Osseter från området. Oseter var, enligt Thor Heyerdahl, Asarna i Ynglingasagan. Det hör man ju på namnet – eller hur! Utgrävningarna avslutades just före Thor Heyerdahls död och visade att Azov var befolkat år 68 f.kr. Det datum som Thor Heyerdahl beräknat att svenskarna, danskarna och norrmännen utvandrat från Svarta Havet till Norden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Johan Ihre hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska låneord i svenskan. Alla dessa samiska låneord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska låneorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska låneord uttalades i fornnordiskan på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska låneord i fornnordiskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska låneord i svenskan. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Johan Ihre år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihreJohan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lexicon Lapponicum år 1780

År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Prästen Pehr Fjellström i Lycksele utgav nästan 50 år tidigare Grammatica Lapponica och ordboken Dictionarium Sueco-Lapponicum. Båda behandlade det Umesamiskla språket. Den norska professorn knud Leem gav ut en grammatik (1748), en dansk-samisk ordbok (1756) och Lexicon lapponicum bipartitum i 2 band (1768-1781). Lexicon lapponicum bipartitum betraktades som den tidens största verk om det samiska språket med såväl samisk ordbok och samisk grammatiklära.

Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige och kom främst att användas av missionärer i svenska och finska lappland. Något som förutsågs av författarna och intogs i titeln till ordboken ”Till nytta för såväl dem som skall anförtros ett kyrkligt ämbete i Lappland eller redan innehar ett sådant…” Som ordbok begränsade sig Lexicon Lapponicum till Umesamiska, Pitesamiska och Lulesamiska.

En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.

Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.

lexicon-lapponicum-a-o

Lexicon Lapponicum och Johan Ihre

Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska lånord i svenskan. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt historikern Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre nordens urfolk.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och de isländska sagorna. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Gerhard Schøning år 1773 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiker av betydelse

1700-tals historikern Gerhard Schøning har haft betydelse in i vår tid.  År 1995 stämde över 200 markägare i Selbu kommun, sydliga Tröndelag (Sør-Trøndelag), samerna och menade att de hade bättre rätt till fjällområden. Markägarna avsåg att använda ett 400 kvadratkilometer stort områdena till jakt, fiske, skogsbruk och etablering av fritidsstugor. Markägarna menade att samerna hade invandrat till området i modern tid och långt senare än bondebebyggelse tillkommit. Markägarna hävdade vidare att användning av fjällområden för renbete (Essand och Riast/Hylling) inte kunde ge upphov till nyttjanderätt eller andra rättigheter.

Samerna å sin sida hänvisade till den norske historikern Gerhard Schøning, som i ett brev från sin resa år 1773 i området, skrivit att det fanns såväl samer som renskötsel där. Samerna hänvisade även till en uttalande från år 1872 då den 72 årige bonden Thomas P. Kallar uttalade; ”Allerede i min Ungdom hørte jeg Tale om, at Lapper med Reensdyr har holdt til fra tidligere Dage i Sælbo og navnlig i Tydalen. (…) Om vaaren kan det have hændt, at Reensdyr ere kommet lige ned i Bygden heromkring Hovedkirken, men dette er dog undtagelsesviis”.

Samerna vann i såväl Tingsrätt (herredsretten ) och Hovrätt (lagmannsretten). Saken togs upp av Norges Högsta Domstol (Høyesterett), som avgjorde saken i Plenum år 2001 till samernas fördel. En avgörelse i plenum används mer sällan och innebär att 15 domare i Högsta Domstolen avgör saken. Högsta Domstolen menade vidare att det var otvivelaktigt att sydsamerna i området var ett urfolk som brukat marken sedan urminnes tider. Vidare uttalade Högsta Domstolen att samerna som urfolk hade särskilda rättigheter till fjällområdena.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Glöm inte att skriva ett resebrev!

Så nästa gång du är ute på resa – Glöm inte att skriva ett resebrev! Brevet kan kanske få större betydelse än du anat om några hundra år?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

János Sajnovics år 1770 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

1770 – En revolutionerande upptäckt om samerna

János Sajnovics (1733 – 1785),  eller som hans fullständiga namn János Sajnovics de Tordas et Káloz, skrev egentligen ingenting om samernas ursprung. Där emot kom hans forskningsresultat om samernas språk att förändra kommande teorierna om samernas ursprung för de kommande 200 åren. Hans resultat var helt enkelt revolutionerande. Allt händer dessutom samman med en händelse som inträffar vart 243 år – Venuspassagen!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Det samiska språket skapar en ny vetenskap!

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Venuspassagen – En ovanlig händelse vart 243 år

Den 3:e juni 1769 riktades ett hundratals teleskop över hela världen för att se Den 3:e juni 1769 riktades ett hundratals teleskop över hela världen för att se planeten Venus röra sig över solskivan. Jorden och Venus har olika lutningar (inklinationer). Det gör att när Venus passerar solen kan planeten inte ses från jorden. Något som beror på att Venus passerar under eller över solskivan.

Men, vart 243 år passera Venus solskivan två gånger med ett mellanrum på 8 år, separerade av tidsintervall på 121,5 respektive 105,5 år. Det kallas för Venuspassagen. Det skulle inträffa 3:e juni 1769. Därefter skulle det dröja till 105 år till den 9:e december 1874.

(Nästa Venuspassage där vi kan se Venus från Jorden  inträffar den 15:e december 2117).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Venuspassagen 1761

En liknande händelse hade inträffat den 6:e juni 1761. Men, denna gång inför den beräknade dagen 3:e juni 1769 ville världen vara ännu mer förberedd. Framför allt Danmark som haft misslyckade observationer i Köpenhamn och Trondheim 1761. Det blev till konkurens mellan nationer och olika världsledare för att förbereda den ultimata dagen för att studera Venus.

Svenska Vetenskapsakademin organiserade en expedition till Torneå, Pello och Cajaneburg (nuvarande Kajaani). Ryska Vetenskapsakademin skickade en expedition till staden Kola, samt till byarna Polnoj och Umba på Kolahalvön. Royal Society of London skickade observatörer till Nordkap och Hammerfest.

Den engelska astronomen och direktören för observatoriet i Greenwich Nevil Maskelyne hade tidigare förutsett att den nordligaste spetsen av Norge skulle vara en av de bästa platserna för observation av Venuspassagen. Norge tillhörde ju Danmark på denna tid.

Den danske kungen Kristian VII hade ombett sin ambassadör i Wien, Österrike, att tillfråga astronomen och chefen för det kungliga observatoriet i Wien, Maximilian Hell (Max Höll på tyska och Hell Míks på ungerska), om han på danskt uppdrag kunde åka upp till Vardö i Nordnorge för att observera Venuspassagen. Ambassadören tillfrågade Maximilian Hell den 5:e september 1767, som tackade ja till uppdraget. Maximilian Hell, som var jesuit, bjöd in sin jesuitkollega astronomen János Sajnovics som assistent.

János Sajnovics var uppvuxen i Ungern och talade flera språk inklusive ungerska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Resa med enormt bagage

Maximilian Hell, János Sajnovics och hunden Apropos påbörjade sin resa till Vardö den 28:e april 1768. Bagaget var enormt med en stor mängd vetenskapliga instrument och flera teleskop, barometrar, pendelur och ett bibliotek med astronomisk litteratur. Det största teleskopet var hela 3,2 m långt. Dessutom hade de med sig egen, för Sameland exotisk, mat som te, choklad, olivolja etc.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Omaka resesällskap

János Sajnovics och Maximilian Hell var kanske inte det bästa resekamrater. De var faktiskt varandras motsatser. János Sajnovics var matglad medan Maximilian Hell fastade på lördagar. János Sajnovics ville resa bekvämt medan Maximilian Hell föredrog att resa mycket enkelt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Förbjuden inresa

János Sajnovics och Maximilian Hell var katoliker och jesuiter. Enligt dansk lag vid denna tiden var de förbjudna att resa in i Danmark för katoliker. Man kan dessutom täka sig att det måste ha varit ”extra” förbjudet för jesuiter att resa in i Danmark. Men, eftersom de var inbjudna av danska kungen med ett särskilt resebrev med tillstånd kunde de resa in i Danmark och även röra sig fritt. För János Sajnovics och Maximilian Hell måste det ha tett sig exotiskt att kunna resa i ett förbjudet land?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

János Sajnovics osannolika upptäckt

I Vardö träffar den ungersktalande János Sajnovics flera samer och hör samiska. Han gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska, samt ungerska. Dock resulterade detta inte i någon undersökning eller litterär rapport.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

János Sajnovics delaktig i att skapa en ny språkfamilj

I och med János Sajnovics är det början till upptäckten av en ny språkfamilj ”Finsk-Ugriska”. En språkfamilj är en grupp olika språk som är besläktade. Det är språk som har utvecklats ifrån ett äldre och gemensamt språk – ett urspråk. Det finns således ett gemensamt urspråk för ungerska och samiska. Men, man måste gå flera tusen år tillbaka i tiden för att hitta ett samiskt-ungerskt urspråk.

Det ska nämnas att svensken Philip Johan von Strahlenberg gjorde ett mer systematiskt arbete år 1730 av de finsk-ugriska språken förutom samiska. Dock kom det att bli en annan ungersk språkforskare, Sámuel Gyarmathi, som kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Att det heter den ”Finsk-Ugriska” språkfamiljen beror, enligt min mening mest på finska språkforskares påverkan och kanske på svenska språket. På ungersk heter språkfamiljen finnugor njelvcsalád. Men, svenska språket behöver i:et för att bilda en adjektiv med ändelsen -sk i dylika fall, och därför blev det finsk-ugrisk. Dock finns det inget formellt hinder att kalla språkfamiljen ”Samisk-Ugrisk” eller något annat namn, förutom att det skulle bli högljudda protester från finska språkforskare. Personligen anser jag att benämningen Fenno-Ugriska är mer passande. Då får man en historisk anknytning till språkfamiljen från romartiden och framåt. (Ordet Ugrisk kommer från en sammanslagning av ungerska och Jugra. Jugra kallas det område som Hanti (Ostjakiskan) och Mansi (Voguliskan) talas som tillsammans med ungerska bildar den andra grenen, ugriska språk, i språkfamiljen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGA

Har du ett alternativ förslag på namn till språkfamiljen Finsk- Ugriska och varför?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara