János Sajnovics år 1770 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1770 – En revolutionerande upptäckt om samerna

János Sajnovics (1733 – 1785),  eller som hans fullständiga namn János Sajnovics de Tordas et Káloz, skrev egentligen ingenting om samernas ursprung. Där emot kom hans forskningsresultat om samernas språk att förändra kommande teorierna om samernas ursprung för de kommande 200 åren. Hans resultat var helt enkelt revolutionerande. Allt händer dessutom samman med en händelse som inträffar vart 243 år – Venuspassagen!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Det samiska språket skapar en ny vetenskap!

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Venuspassagen – En ovanlig händelse vart 243 år

Den 3:e juni 1769 riktades ett hundratals teleskop över hela världen för att se Den 3:e juni 1769 riktades ett hundratals teleskop över hela världen för att se planeten Venus röra sig över solskivan. Jorden och Venus har olika lutningar (inklinationer). Det gör att när Venus passerar solen kan planeten inte ses från jorden. Något som beror på att Venus passerar under eller över solskivan.

Men, vart 243 år passera Venus solskivan två gånger med ett mellanrum på 8 år, separerade av tidsintervall på 121,5 respektive 105,5 år. Det kallas för Venuspassagen. Det skulle inträffa 3:e juni 1769. Därefter skulle det dröja till 105 år till den 9:e december 1874.

(Nästa Venuspassage där vi kan se Venus från Jorden  inträffar den 15:e december 2117).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Venuspassagen 1761

En liknande händelse hade inträffat den 6:e juni 1761. Men, denna gång inför den beräknade dagen 3:e juni 1769 ville världen vara ännu mer förberedd. Framför allt Danmark som haft misslyckade observationer i Köpenhamn och Trondheim 1761. Det blev till konkurens mellan nationer och olika världsledare för att förbereda den ultimata dagen för att studera Venus.

Svenska Vetenskapsakademin organiserade en expedition till Torneå, Pello och Cajaneburg (nuvarande Kajaani). Ryska Vetenskapsakademin skickade en expedition till staden Kola, samt till byarna Polnoj och Umba på Kolahalvön. Royal Society of London skickade observatörer till Nordkap och Hammerfest.

Den engelska astronomen och direktören för observatoriet i Greenwich Nevil Maskelyne hade tidigare förutsett att den nordligaste spetsen av Norge skulle vara en av de bästa platserna för observation av Venuspassagen. Norge tillhörde ju Danmark på denna tid.

Den danske kungen Kristian VII hade ombett sin ambassadör i Wien, Österrike, att tillfråga astronomen och chefen för det kungliga observatoriet i Wien, Maximilian Hell (Max Höll på tyska och Hell Míks på ungerska), om han på danskt uppdrag kunde åka upp till Vardö i Nordnorge för att observera Venuspassagen. Ambassadören tillfrågade Maximilian Hell den 5:e september 1767, som tackade ja till uppdraget. Maximilian Hell, som var jesuit, bjöd in sin jesuitkollega astronomen János Sajnovics som assistent.

János Sajnovics var uppvuxen i Ungern och talade flera språk inklusive ungerska.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Resa med enormt bagage

Maximilian Hell, János Sajnovics och hunden Apropos påbörjade sin resa till Vardö den 28:e april 1768. Bagaget var enormt med en stor mängd vetenskapliga instrument och flera teleskop, barometrar, pendelur och ett bibliotek med astronomisk litteratur. Det största teleskopet var hela 3,2 m långt. Dessutom hade de med sig egen, för Sameland exotisk, mat som te, choklad, olivolja etc.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Omaka resesällskap

János Sajnovics och Maximilian Hell var kanske inte det bästa resekamrater. De var faktiskt varandras motsatser. János Sajnovics var matglad medan Maximilian Hell fastade på lördagar. János Sajnovics ville resa bekvämt medan Maximilian Hell föredrog att resa mycket enkelt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förbjuden inresa

János Sajnovics och Maximilian Hell var katoliker och jesuiter. Enligt dansk lag vid denna tiden var de förbjudna att resa in i Danmark för katoliker. Man kan dessutom täka sig att det måste ha varit ”extra” förbjudet för jesuiter att resa in i Danmark. Men, eftersom de var inbjudna av danska kungen med ett särskilt resebrev med tillstånd kunde de resa in i Danmark och även röra sig fritt. För János Sajnovics och Maximilian Hell måste det ha tett sig exotiskt att kunna resa i ett förbjudet land?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

János Sajnovics osannolika upptäckt

I Vardö träffar den ungersktalande János Sajnovics flera samer och hör samiska. Han gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska, samt ungerska. Dock resulterade detta inte i någon undersökning eller litterär rapport.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

János Sajnovics delaktig i att skapa en ny språkfamilj

I och med János Sajnovics är det början till upptäckten av en ny språkfamilj ”Finsk-Ugriska”. En språkfamilj är en grupp olika språk som är besläktade. Det är språk som har utvecklats ifrån ett äldre och gemensamt språk – ett urspråk. Det finns således ett gemensamt urspråk för ungerska och samiska. Men, man måste gå flera tusen år tillbaka i tiden för att hitta ett samiskt-ungerskt urspråk.

Det ska nämnas att svensken Philip Johan von Strahlenberg gjorde ett mer systematiskt arbete år 1730 av de finsk-ugriska språken förutom samiska. Dock kom det att bli en annan ungersk språkforskare, Sámuel Gyarmathi, som kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Att det heter den ”Finsk-Ugriska” språkfamiljen beror, enligt min mening mest på finska språkforskares påverkan och kanske på svenska språket. På ungersk heter språkfamiljen finnugor njelvcsalád. Men, svenska språket behöver i:et för att bilda en adjektiv med ändelsen -sk i dylika fall, och därför blev det finsk-ugrisk. Dock finns det inget formellt hinder att kalla språkfamiljen ”Samisk-Ugrisk” eller något annat namn, förutom att det skulle bli högljudda protester från finska språkforskare. Personligen anser jag att benämningen Fenno-Ugriska är mer passande. Då får man en historisk anknytning till språkfamiljen från romartiden och framåt. (Ordet Ugrisk kommer från en sammanslagning av ungerska och Jugra. Jugra kallas det område som Hanti (Ostjakiskan) och Mansi (Voguliskan) talas som tillsammans med ungerska bildar den andra grenen, ugriska språk, i språkfamiljen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

BLOGGFRÅGA

Har du ett alternativ förslag på namn till språkfamiljen Finsk- Ugriska och varför?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s