Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.
Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.
Lexicon Lapponicum år 1780
År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Prästen Pehr Fjellström i Lycksele utgav nästan 50 år tidigare Grammatica Lapponica och ordboken Dictionarium Sueco-Lapponicum. Båda behandlade det Umesamiskla språket. Den norska professorn knud Leem gav ut en grammatik (1748), en dansk-samisk ordbok (1756) och Lexicon lapponicum bipartitum i 2 band (1768-1781). Lexicon lapponicum bipartitum betraktades som den tidens största verk om det samiska språket med såväl samisk ordbok och samisk grammatiklära.
Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige och kom främst att användas av missionärer i svenska och finska lappland. Något som förutsågs av författarna och intogs i titeln till ordboken ”Till nytta för såväl dem som skall anförtros ett kyrkligt ämbete i Lappland eller redan innehar ett sådant…” Som ordbok begränsade sig Lexicon Lapponicum till Umesamiska, Pitesamiska och Lulesamiska.
En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.
Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.
Lexicon Lapponicum och Johan Ihre
Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.
Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem
Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.
Svenska språket och samernas ursprung
I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.
Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.
Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.
Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.
Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.
Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska lånord i svenskan. Följ bloggen så får du veta mer!
Samiska namn på orter i södra Sverige
Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.
Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!
Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter
Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.
Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!
Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung
Enligt historikern Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre nordens urfolk.
Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och de isländska sagorna. Följ bloggen så får du veta mer!
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 