Savan buohkaide buori ođđa jagi 2018

Samisk Rättshistoria?

Jag får ofta frågan Varför är Samisk Rättshistoria viktigt och är det inte bättre att arbeta för framtida rättigheter?

Samiska historia rättigheter är samtidigt framtida rättigheter?

Framtiden är också att kunna se tillbaka. Alla rättegångar där samer vunnit om nyttjanderätt, fiskerätt eller någon annan rättighet har bara berott på kunskaper i rättshistoria. Utan vetskap om historiska förhållanden om samiska rättigheter hade samerna förlorat alla dessa rättegångar. Det finns över hela Sameland år 2017, och som fortsätter under kommande år 2018, rättegångar mellan staterna och privata mot samerna. Allt som hävdas och talas om i dessa rättegångar är om rättshistoria. Historia är således vägen till en bättre rättslig framtid för det samiska folket liksom för andra urfolk.

Ett folks kunskap om sin egen historia stärker folkets självidentitet och talar om vilka vi är. Utan kunskap i vår egen historia vet vi inte vilka vi är och varifrån vi kommer.

Historia kan också missbrukas. Lögner kan användas i ett destruktivt syfte. Även under 2016 har man på norrlandspressens insändarsidor, i bloggar eller på webbsidor kan man läsa att samer är immigranter i sitt eget land, att de inte har rättigheter till ett visst område i Sameland, att samisk religion är kopia av asatron eller att samerna bör åka hem där de kommer ifrån och mycket annat. Genom att samer skaffar kunskap om det förflutna så kan lögnerna bemötas av fakta. Utan kunskap i historia kan lögner leva och frodas.

Kunskap i rättshistoria och historia fyller således en viktig funktion i vårt samhälle

Historisk kunskap har under gångna åren har gett oss en större inblick i vilka vi är och varifrån vi kommer, tillbakavisat flera historiska lögner med fakta, bidragit för samerna att vinna rättegångar och därmed rättvisa och förhoppningsvis skapat en något bättre grund för framtiden.

Med denna korta tillbakablick på ämnet samisk rättshistoria och framtida samiska rättigheter önskar jag alla läsare av denna blogg ett Gott Nytt År 2018.

Savan buohkaide buori ođđa jagi 2018!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

En samisk Julsaga från Sitasjaur i Stockholm av Lars-Nila Lasko

God Jul på samiska

God Jul kan sägas på många sätt på samiska. Anledningen är att det Samiska språket egentligen är många olika språk. Här finns ”God Jul” på samiska från södra till norra Sameland – En språkresa från de djupa skogarna i Dalarna i söder till Vita havet vid Kolahalvön i Ryssland i norr;

Lahkoe jåvle! (Sydsamiska),

Buörrie Juvvla! (Umesamiska),

Buorre Jåvvlå! (Pitesamiska),

Buorre Javlla! (Lulesamiska),

Buorit Juovllait! (Nordsamiska),

Pyereh Juovlah! (Enaresamiska),

Siõǥǥ Rosttvid! (Skoltsamiska),

Rostov Pijven! (Kildin samiska),

Šuvv Rostov! (Tersamiska)

I Östsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från ryskans ord för Jul Roždest (Рождест). I det Västsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från det nordiska ”Jul” och det urgermanska ordet  ”jehwla”. Jehwla betydde ursprungligen sannolikt bara ”fest”.

När det gäller hur man säger ”God Jul ” på Lulesamiska sade man traditionellt ”Buorre Javla”, men numera har ordet  Buorre Javlla blir mer och mer vanligt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett ytterligare samiskt språk hittat i Sverige

Det var en samisk språkresa från Dalarna i söder till Vita i norr i de nu levande språken. Men, resan ska egentligen börja långt mer söder ut om man tar med de utdöda samiska språken. Hur långt söder ut vet vi inte i dag och kanske kommer vi aldrig att få veta?

I Sverige hittades 1912 av professor K.B. Wiklund en ordlista med med 1.644 samiska ord från  Valbo utanför Gävle, Gästrikland, och som nedtecknades på 1770-talet av uppsalastudenten Petrus Holmberg med Carl von Linné som lärare. Hela listan finns i historikern Ihrés handskriftsamling nr. 105 vid Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. ? Ett sammandrag av Petrus Holmbergs lista över de ord som talades i Valbo finns tryckt av K.B. Wiklund. Nyligen har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra). . ”Govse mielhkie kraesie” betyder rakt översatt betyder ”Komjölksgräs” på syd- och Umesamiska.

Det intressanta är dock att blomman Bosyska bara växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är norrut upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle. Detta kan eventuellt tyda på att det funnits ett ytterligare samiskt språk, alternativt sydsamisk dialekt, söder om sydsamiskan?

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Låglandssamer och Låglandssamiska

Dom samer som Petrus Holmberg har i olika sammanhang och i olika äldre dokument kallats för Sockenlappar eller Tiggarlappar.

Eftersom ordet ”Lapp” inte längre anses politiskt korrekt och orden Sockenlappar eller Tiggarlappar får anses ha ramlat ur tiden bör en ny beteckning för dessa allra sydligaste samer införas. De är också begrepp som andra folk kallade samer för Sockenlapparna eller Tiggarlapparna kallade säkerligen sig själva för bara samer.

Jag har under 2017 introducerat orden Låglandssamer och de språk eller dialekt som de talade för Låglandssamiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Utdöda samiska språk i världen

Nu är det inte bara Låglandssamiskan som är et utdött språk. I tillägg fanns fram till 1700-talet Kainusamiska och till 1800-talet Kemisamiska i Finland. Akkalasamiska i Ryssland har ytterst få som talar språket. Kainusamiska och Kemisamiska är numera utdöda språk! Det tros ha funnits ytterligare samiska språk i centrala och södra Finland, liksom i Karelen, vars spår man hittar i samiska låneord i finskan och i ortsnamn (Koponen, 1996; Saarikivi, 2004; Aikio, 2007).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett samiskt paradis i Stockholm som försvann

När vi ännu är inne på utdöda samiska språk och ett samiskt språk som tidigare fanns i södra Sverige ska jag avsluta med en liten historia om ett samiskt paradis i Stockholm som försvann.

Min kusin Birger Vedevall från Sautel i Arjeplog berättade i min ungdom en ovanlig historia. Han hade flyttat till Stockholm i början på 1960 talet. Där träffade han Aslak Partapuoli, som var en driven man.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sameläger i Stockholmskogarna

Aslak Partapuoli hade bland annat i Ammarnäsfjällen lyckats få tillstånd den första trådlösa kommunikationen inom renskötseln. När Aslak Partapuoli flyttat till Stockholm 1947 fick han idén att bygga ett stort sameläger som skulle vara en samlingsplats för samer i Stockholm. Aslak blev ordförande i Sameföreningen i Stockholm 1952 och lyckades engagerade ett 50-tal samer att hjälpa honom i sitt arbete för att förverkliga idén. Kanslirådet Allan Tigersköld hjälpte honom att ansöka om tillstånd från kommunen att använda  mark vid sjön Trehörningen för att skapa ett sameläger.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sitasjaur utanför Stockholm

Han lyckades få tillstånd att sätta upp samelägret vid sjön Trehörningen söder om Stockholm. Sjön Trehörningen lyckades Aslak få omdöpt till Sitasjaur (Samelägersjön) och kartor trycktes om med det nya namnet.

En båt transporterades dessutom till Sitasjaur för samiskt fiske.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lavvu och kåtor

I Sitasjaur reste han en lavvu (Tältkåta), uppförde ett sågverk och påbörjade uppförande av en liten timmerstuga, boda och kåtor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samekyrka och pastor Lewi Petrus

Aslak påbörjade även bygget av en samekyrka. Under samekyrkan skulle det bli en vinkällare för nattvardsvin. Han hade därför sprängt upp ett stort hål och påbörjat grundarbetet under kyrkan, samt svetsat ihop järnbalkar som stomme till samekyrkan. Den kände pingstpastorn och riksdagspartiet KDS grundare Lewi Petrus hade lovat honom att inviga kyrkan. Lewi Petrus skulle dessutom anlända med helikopter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk offersten

I skogen hittade Aslak en jättesten som han lyckades övertala ett stort gäng samer att med traktor och handkraft transportera till en udde vid Sitasjaur. Aslak ansåg att stenen var helig och stenen skulle kunna bli en bra seite (Helig offersten).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk samlingsplats för julen, midsommar och helger

Aslak Partapuolis idé var att samerna i Stockholm skulle få en gemensam samlingsplats för julen, midsommar och helger. Idén kanske var för stor och budgeten för liten. I dag är sjön Sitasjaur återdöpt till Trehörningen och av samelägret återstår bara den lilla timmerstugan och offerstenen. Den lilla timmerstugan är dock öppen denna midvinternatt och andra dagar på året för den som vill besöka Sitasjaur.

Med denna lilla julsaga från historien vill jag önska alla som läser denna blogg en God Jul!

Ps”Undrar vad framtida historiker kommer att undra över om de hittar en gammal karta över Stockholm med namnet Sitasjaur?”.

 

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla– ja Ođđajagi ávvudeami,

Jag önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År,

Lars-Nila Lasko

För den som vill läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Samisk Historieblogg – Nu över 17 000 läsare!

Samisk Historieblogg fortsätter öka!

Samisk Historieblogg – Nu över 17 000 läsare!

Samisk Historieblogg är en relativt ny blogg och kanske svår att hitta till i internetdjungeln. Trots det har för ett år sedan, i december 2016, redan 6000 besökt Samisk Historieblogg. Sedan har det bara rullat på. I januari i år 7000 och nu i december 2017 har besökstalet passerat 17 000.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Nu bland Sveriges mest lästa historiebloggar!

Bland Sveriges olika bloggar om historia är nu Samisk Historieblogg en av de mest lästa. Antalet läsare fortsätter dessutom att öka!

Historiker länkar till Samisk Historieblogg

 

Historiker länkar till Samisk Historieblogg!

Det är också särskilt glädjande att ett stort antal bloggar och sajter med historiskt innehåll i Sverige och utomlands länkar till Samisk Historieblogg.

Samisk Historieblogg – En av de populära historiebloggarna!

Glädjande är också att Nättidningen Svensk Historia upptagit Samisk Historieblogg i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden kan nog räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och för just denna blogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Johan Ihre år 1780, samiskt namnskick och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska låneord i svenskan. Alla dessa samiska låneord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska låneorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska låneord uttalades i fornnordiskan på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska låneord i fornnordiskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Ihre menar att i samiskan är det vanligt att benämna skog med ordet ved eller trä. I germansk tradition skulle orter kunna heta Finnskogen, Tiskogen, Hålskogen och jämför med tyskans Holz och franskans Bois. Men, i stället heter det Finnveden, Tiveden, Hålveden etc där ved åsyftar skog. Ihre nämner;  ”Då jag ock finner, att mor, muor uti lapska språket bemärker trä (se LEEMS Nomencl. Lapp. s. 600) och att i åtskilliga språk trä och skogar har gemensamma namn, såsom Ved även betyder en skog uti Finnveden, Tiveden, Hålveden m.m. (jämför fransosernas bois och tyskarnas holz)”.

 

Bloggfråga

Vad tror du Johan Ihre åsyftar när han säger följande om ordledning;

De torde finnas som tycker att samma ordledning därav bekräftas, att den bergstrakt som skiljer Göta Rike ifrån Sverige, fordom kallades Skogen, ty därutav är att den delen av riket som vetter söderåt, fordom var kallad Sunnanskog, och den andra mot norr Nordanskog.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samiska namn i södra Sverige och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre (1707 -1780) med rötter från den norrländska birkarlaätten Bure var professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och en av de som lade grunden till den moderna språkforskningen i Sverige. Inom språkforskningen var hans främsta ämnen de germanska och gotiska språken.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska lånord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska lånord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter över hela Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne.

Ihre tar sjön Jerken i Roslagen som exempel på samisktinfluerade namn. Han skriver ” Ehuru mycken förändring orters namn av samma orsak hos oss undergått är dock ännu många så oförbytta, att de lätteligen ger sin härkomst till känna, såsom med några få exempel bevisas skall. En icke obetydlig insjö finns i Roslagen som kallas Järken, vilkens namn, om jag ej bedrager mig, för svenska öron faller främmande: visst är åtminstone, att det uti vårt språk icke har den minsta betydelse. Då jag nu ser att iargn uti lapska språket betecknar en större insjö tycker jag mig igenfinna namnets både bemärkelse och upphovsmän.

Samisk Historieblogg

Kalmar kommer från samiskans Köpman

Johan Ihre menar att staden Kalmar kan ha ett samiskt ursprung och omnämner; ”Men varutav samma stad fått sitt namn har man ej funnit någon som kunnat med sannolik gissning lära oss. Mig har förekommit, att sedan man förnummit den ganska nära gemenskap som är emellan ungerska och lapska språken, och utav de ungerska lexicographis intages att Kalmar i det språket betyder en köpman, Kalmaru en handelsvara, Kalmarbot, handelsbod; denna stadens namn, såsom vice bibliotekarien Mag. ERIC GÖTLIN även anmärkt uti sin Disputation de Situ Bircæ s. 8, fordom har bemärkt en ort, varthän de främmande handelsvaror blev förda”.

Samisk Historieblogg

Värmland kommer från samiskans Bergsland

Enligt Ihre kommer Värmland från samiskans land med berg ”Av andra är även anmärkt att Värmlands namn, som de gamla skrev Wærma och Wærmaland, har sin upprinnelse av lapska och finska orden ware och wuori, som betyder ett berg, och maa, land.”

Samisk Historieblogg

Järnväraland kommer från samiskans Järnbergsland

Även Järnväraland kan enligt Ihre ha ett samiskt ursprung; ”Några tror ock, att spår efter samma ord igenfinnes uti den nejdens gamla namn Jernbæraland, så kallat i stället för Jernwæraland, såsom bruket ofta sammanfogar särskilta språks ord”.

Samisk Historieblogg

Det samiska ordet för ved (muorra ) har gett namn till Mora, Hedemora, Kolmorden (tidigare Kolmoren), Södermöre och Norrmöre

Detta framgår av Ihres ordhar mig tyckts sannolikt att Mora socken i Dalarna, staden Hedemora, häraderna Södermöre och Norrmöre av förenämnda ord fått sina namn, kanske ock Kolmoren, eller, som det nu gemenligen uttalas, Kolmården”.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Sameland 100 år i dag av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg
Finland 100 år i dag

Finland blev en självständig stat den 6 december 1917 och firar 100 års jubileum den 6 december 2017. Men, vad betyder Finland och vart kommer namnet Finland ifrån?

Samisk Historieblogg
Romersk historiker skriver år 98 om ”Fenni” som bor i kåtor

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner ”Fenni” om ett folk i norr i sitt verk om Germania år 98. Tacitus använder ordet för att beskriva ett jägarfolk som bor i kåtor.

Samisk Historieblogg
Samer kallas för för ”Finnar” i Isländska sagor och i fornnordiskan

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer.

Samisk Historieblogg
Namnet ”Finnmark” och ”Finnebiff” lever kvar i Norge

I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge. Det nordligaste länet i Norge ”Finnmark” betyder således Samemark.

Samisk Historieblogg
Vad betyder ”Finne”?

Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno” och”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen  ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare. Förnamnet Finn kunde även åsyfta att det var en same.

Samisk Historieblogg
Finland betyder Sameland

Finland är utan tvekan en fornskandinavisk beteckning på Suomi. Eftersom fornskandinavierna kallade samerna för finnar är det logiskt att anta att Finland haft den ursprungliga betydelsen ”Landet där finnar bor”, dvs landet där samer bor.

Vi vet att i dag att hela Finland beboddes av samer tidigare och att det fanns numera utdöda samiska språk i det egentliga Finland. Spår av samerna finns över hela Finland och i nuvarande Karelen i Ryssland.  Det är spår i gamla dokument över beskattning av samer till arkeologiska fynd.

Lars-Nila Lasko

History is the science of people
– José Ortega y Gasset

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Johan Ihre år 1780, fornnordiskan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket på den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

De nordiska språken och samernas ursprung

Ihre menade vidare att inte enbart Ynglingasagan bevisade att samerna var det folk som först anlände till Norden. Ett ytterligare bevis på att samerna redan fanns i Norden när germanerna ankom var de nordiska språken.

Johan Ihre menade att när Oden anlände till Norden, enligt Ynglingasagan, så förde han med sig de nordiska språken. De nordiska språken härstammar från de germanska språken. Men, Ihre fann något konstigt i de nordiska språken. De hade ord som inte fanns i de övriga nordgermanska språken. Enligt Ihre måste det vara lånord i svenskan, norskan och danskan från ett annat språk. Lånord som gjorde att de nordiska språken kom att särskilja sig från övriga nordgermanska. Enligt Ihre var det lånord från samiskan och som otvivelaktigt visade att de nordiska folken anlänt till ett samiskt språkligt område.

De nordiska folken måste dessutom ha anträffat samerna på ett mycket tidigt stadium före urnordiska delades upp i svenska, norska och danska. För de samiska lånorden fanns i alla de nordiska språk.

Jacob Ihre skriver om samerna ”jag var övertygad att detta folkslaget var Skandinaviens stamfäder och vårt fäderneslands första inbyggare, om vilka man alltså kunde föreställa sig att de under sammanlevnad med de ankommande götarna lånat dem många ord och många åter till låns tagit.”

Ihre menar således vidare att spår måste finnas i det samiska språket från fornnordiska eftersom de nordgermaner som invandrat till Skandinavien måste ha levat under lång tid med samerna. Hade lånorden i samiska varit från det senare språket svenska enbart skulle det visa det omvända, d.v.s. att samerna anlänt senare än de nordgermanska folken. Och mycket riktigt. Ihre fann fornnordiska ord i samiska.

Det finns faktiskt ganska många fornnordiska eller urnordiska ord i samiskan. Ett exempel är det samiska ordet ”Svainas” för dräng. Ordet svainas har bevarats i samiskan och är ett fornnordiskt ord som försvunnit från svenskan sedan mycket lång tid tillbaka.

Samisk Historieblogg

Svenskans låneord från samiska

Ihre menar att man i svenskan, norskan och danskan kan se stora likheter med övriga germanska språk. Många ord är lika och med samma ursprung. Men, enligt Ihre finns det ett stort antal främmande ord i svenskan, norskan och danskan som måste ha kommit från ett annat tungomål. Ihre skriver ”Om vi efter denna grund tar vårt modersmål uti en allmän betraktelse lär vi finna att största delen är av götisk upprinnelse och ganska tydligt befryndad med såväl de gamla och utur bruk komna mœsogötiska, anglosaxiska och alemaniska, som ock de ännu levande isländska, tyska, holländska, engelska, danska och norska språken. Men vi varder ock finnande andra ord, som med intet av förenämnda språk har någon den minsta gemenskap. Om nu dessa senare är många till antalet; om de betecknar sådana ting, som intet folkslag någon tid kunnat umbära (kyrko- och konstord, utrikes varor, främmande djur och sådant mera, finner var och en ej vara hithörande), sluter vi med säkerhet att sådana ord är främmande och av något annat tungomål antagna

Samisk Historieblogg

Ordet Stor kommer från samiskans Stour

Ihre menar att ordet ”Stor” är ett ord som är gemensamt för isländska, danska, norska och svenska. Men ordet stor finns inte i andra nordgermanska eller germanska ord där det heter Groz, Great etc. Dock finns ordet stour i samiskan med samma betydelse som stor i svenskan. Stor i svenskan uttalades tidigare dessutom som samiskans stour (stoår). Ihre skriver ”Stor är ett ord, som för hela Skandinavien och Island är lika så brukligt, som okunnigt för de övriga götiska dialekterna. Mœsogöterna brukade i dess ställe mikils (Isl. mikill), anglosaxarna great, alemannerna groz m.m. Om vi nu vill veta, vadan vi hämtat vårt stor, lär man icke finna något, som därmed har gemenskap, utan hos lapparna, vilka i samma betydelse som vi brukar sitt stuor.”

Samisk Historieblogg

Ordet Tok, Härd, Fåne har ett samiskt ursprung

Andra ord som är gemensamt för de nordiska länderna är TOK, FÅNE, HÄRD och som inte finns i andra nordgermanska språk. Även orden TOK FÅNE och HÄRD härleder Ihre från samiskan och uttrycker; ” Tok bemärker hos oss en dåraktig, och tokighet dårskap. Om man genomvandrar den götiska världen finner man väl saken överallt, men ingenstädes något ord som härmed har skyldskap. Det är finskt och lapskt. Den förre kallar en fåne tohco, de senare tajok och även taisok; sistnämnda tycks vara besläktat med tose och tosing, som i våra nedre provinser och hos de danska betyder en fåne. En dylik kallas hos oss även tölp: kanske av det lapska telpe, som betecknar ett fjolligt skämt. Den människokroppens del, som halsen är närmast, kallar vi skuldror, men våra förfäder och än idag landfolket uti åtskilliga landskap hærd, hærdar. Det förra är otvivelaktligen götiskt; ty anglosaxarna brukade sculdir, sculdor, alemannerna scultirr, engelsmännen shoulder, tyskarna schulter. Det senare åter finner i intet av nämnda språk något, som därmed har likhet, lärer ej heller träffas annorstädes än i lapska fjällen, varest, efter vår ordboks intygande, man får höra skuldror kallas hardo. Det nämnda ordet hærd förekommer uti den vackra boken, som bär namn av Konunga styrilse, varest då kännemärken av en duktig krigsman uppräknas, säges sid. 198, the skulu hava bret bryst ok hærda. Den latinske uttolkaren tager det sista ordet så, som meningen vore, att han bör ha brett och hårt bröst, såsom skulle sista ordet hänföras till hård, durus, men det är lätt att märka att språkets art i den meningen hade fordrat hårt och ej hærda.”

Ju längre tillbaka i tiden ju fler samiska ord i svenskan

Ihre menar att ju längre tillbaka i tiden vi går desto fler samiska lånord finns i svenskan. Ihre skriver ”Som lapska språkets förblandning med götiskan för aderton hundra år sedan börjats, och länge sedan tilltagei; tycks troligt vara, att dess överlevor måste dess flera igenfinnas, ju längre vi i tiden gå tillbaka.

Samisk Historieblogg

Äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av låneord från samiskan

Ihre hävdar vidare att antalet lånord från samiskan i svenska språket är omfattande och uttalar ”bestyrkes vad sagt är icke ringa”. Ihre säger också ”jag bevisar att åtskilliga ord, i våra gamla lagar och andra medeltida skrifter, av … lapska språken med mesta säkerheten kan upplysas”, dvs äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av lånord från samiskan.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Kristofers landslag är från år 1442

Som exempel tar han Kristoffers landslag. Kristofers landslag är från år 1442 och utarbetades under Kristofer av Bayerns regeringstid. Den kom faktiskt att gälla till år 1734 efter kompletteringar ur gammaltestamentlig. I Kristofers landslag finns ordet orden ”Sima”, ”hætte”, ”fara”, och ”hætta” liksom ”äventyrasom Ihre hänför till samiskt ursprungUti K. CHRISTOPHERS Lagbok B.B.L.L. kap. 23 läser vi, enghin måå raa til sima jagha: Vad sima här betyder, lär få utan uttolkning kunna förstå: men förenämnda språk kan tjäna till hjälpreda, såsom uti vilka ordet betyder ett rep eller snöre, att meningen alltså är, det ingen tillåtes till jägarnas rep eller nät driva någon rå, vilket oskyldiga och mera sällsynta djur lagstiftaren påbjöd fredas skulle. Uti samma Lagbok förekommer orden hætte, fara, och hætta, äventyra, vilka i götiska språkets dialekter alldeles är obrukliga.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Västgötalagen från år 1220 och Magni Smeks Gårdsrättsstadga från år 1335 med orden hætte och manhætte

Ihre tar även upp andra äldre lagar där han menar att lånord från samiskan fanns; ”Man finner uti Västgötalagen vid böters utsättande det ordalaget ofta förekomma, hætte vid sinum thrim markum, dvs. äventyrar att bliva pliktfälld till tre markers böter.

Vi har därutav manhætte, som betyder livsfara, såsom uti K. MAGNI SMEKS Stadga av år 1335 § 2 som säger: the mæn, som i manhættum æru, mugho full wappn hava sik til værn. Dvs: De vilka i livsfara är (för blodhämnarens anfall) har tillstånd att bära fullt vapen.

När vi undersöker varifrån dessa orden har sin härkomst, finner vi att de är okända bland alla götiska folkslagen, men att hættæ (hete) hos lapparna … betyder fara.”

Samisk Historieblogg

Gottlandslagen från 1300-talet och samiska låneord

Bland lagtexter tar Ihre även upp Gottlandslagen från 1300-talet och det samiska ordet ”kietta”, (”Gietka”), d.v.s. vagga för barn. I Gottlandslagens 18:e kapitel § 2 står att modern skall lägga sitt barn i en ”kietta”. Ihre menar att ordet ”kietta” är ett främmande ord i svenskan och ett lånord från samiskan. Ihre uttalar ”Uti Gotlandslagen kap. 18 § 2 läser vi följande: Cuna scal barns at gietta at mungati hueriu, leggi i kietta, oc hafi ner sir. Det är icke underligt, om min läsare stannar uti ovisshet vid ordet kietta, helst som det hos oss nu för tiden icke brukas utom om stängsel som i fårahusen göres, vilken bemärkelse här alldeles icke finner rum; men huru det bör förstås ger oss finska och lapska språken tillkänna, då kehto i det förra och kætka i det senare betecknar en vagga. Meningen är alltså denna: barnets moder bör efter varje dryckeslag draga försorg om sitt barn och lägga det på sin sida i vagga.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara