Johan Ihre år 1780, fornnordiskan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket på den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

De nordiska språken och samernas ursprung

Ihre menade vidare att inte enbart Ynglingasagan bevisade att samerna var det folk som först anlände till Norden. Ett ytterligare bevis på att samerna redan fanns i Norden när germanerna ankom var de nordiska språken.

Johan Ihre menade att när Oden anlände till Norden, enligt Ynglingasagan, så förde han med sig de nordiska språken. De nordiska språken härstammar från de germanska språken. Men, Ihre fann något konstigt i de nordiska språken. De hade ord som inte fanns i de övriga nordgermanska språken. Enligt Ihre måste det vara lånord i svenskan, norskan och danskan från ett annat språk. Lånord som gjorde att de nordiska språken kom att särskilja sig från övriga nordgermanska. Enligt Ihre var det lånord från samiskan och som otvivelaktigt visade att de nordiska folken anlänt till ett samiskt språkligt område.

De nordiska folken måste dessutom ha anträffat samerna på ett mycket tidigt stadium före urnordiska delades upp i svenska, norska och danska. För de samiska lånorden fanns i alla de nordiska språk.

Jacob Ihre skriver om samerna ”jag var övertygad att detta folkslaget var Skandinaviens stamfäder och vårt fäderneslands första inbyggare, om vilka man alltså kunde föreställa sig att de under sammanlevnad med de ankommande götarna lånat dem många ord och många åter till låns tagit.”

Ihre menar således vidare att spår måste finnas i det samiska språket från fornnordiska eftersom de nordgermaner som invandrat till Skandinavien måste ha levat under lång tid med samerna. Hade lånorden i samiska varit från det senare språket svenska enbart skulle det visa det omvända, d.v.s. att samerna anlänt senare än de nordgermanska folken. Och mycket riktigt. Ihre fann fornnordiska ord i samiska.

Det finns faktiskt ganska många fornnordiska eller urnordiska ord i samiskan. Ett exempel är det samiska ordet ”Svainas” för dräng. Ordet svainas har bevarats i samiskan och är ett fornnordiskt ord som försvunnit från svenskan sedan mycket lång tid tillbaka.

Samisk Historieblogg

Svenskans låneord från samiska

Ihre menar att man i svenskan, norskan och danskan kan se stora likheter med övriga germanska språk. Många ord är lika och med samma ursprung. Men, enligt Ihre finns det ett stort antal främmande ord i svenskan, norskan och danskan som måste ha kommit från ett annat tungomål. Ihre skriver ”Om vi efter denna grund tar vårt modersmål uti en allmän betraktelse lär vi finna att största delen är av götisk upprinnelse och ganska tydligt befryndad med såväl de gamla och utur bruk komna mœsogötiska, anglosaxiska och alemaniska, som ock de ännu levande isländska, tyska, holländska, engelska, danska och norska språken. Men vi varder ock finnande andra ord, som med intet av förenämnda språk har någon den minsta gemenskap. Om nu dessa senare är många till antalet; om de betecknar sådana ting, som intet folkslag någon tid kunnat umbära (kyrko- och konstord, utrikes varor, främmande djur och sådant mera, finner var och en ej vara hithörande), sluter vi med säkerhet att sådana ord är främmande och av något annat tungomål antagna

Samisk Historieblogg

Ordet Stor kommer från samiskans Stour

Ihre menar att ordet ”Stor” är ett ord som är gemensamt för isländska, danska, norska och svenska. Men ordet stor finns inte i andra nordgermanska eller germanska ord där det heter Groz, Great etc. Dock finns ordet stour i samiskan med samma betydelse som stor i svenskan. Stor i svenskan uttalades tidigare dessutom som samiskans stour (stoår). Ihre skriver ”Stor är ett ord, som för hela Skandinavien och Island är lika så brukligt, som okunnigt för de övriga götiska dialekterna. Mœsogöterna brukade i dess ställe mikils (Isl. mikill), anglosaxarna great, alemannerna groz m.m. Om vi nu vill veta, vadan vi hämtat vårt stor, lär man icke finna något, som därmed har gemenskap, utan hos lapparna, vilka i samma betydelse som vi brukar sitt stuor.”

Samisk Historieblogg

Ordet Tok, Härd, Fåne har ett samiskt ursprung

Andra ord som är gemensamt för de nordiska länderna är TOK, FÅNE, HÄRD och som inte finns i andra nordgermanska språk. Även orden TOK FÅNE och HÄRD härleder Ihre från samiskan och uttrycker; ” Tok bemärker hos oss en dåraktig, och tokighet dårskap. Om man genomvandrar den götiska världen finner man väl saken överallt, men ingenstädes något ord som härmed har skyldskap. Det är finskt och lapskt. Den förre kallar en fåne tohco, de senare tajok och även taisok; sistnämnda tycks vara besläktat med tose och tosing, som i våra nedre provinser och hos de danska betyder en fåne. En dylik kallas hos oss även tölp: kanske av det lapska telpe, som betecknar ett fjolligt skämt. Den människokroppens del, som halsen är närmast, kallar vi skuldror, men våra förfäder och än idag landfolket uti åtskilliga landskap hærd, hærdar. Det förra är otvivelaktligen götiskt; ty anglosaxarna brukade sculdir, sculdor, alemannerna scultirr, engelsmännen shoulder, tyskarna schulter. Det senare åter finner i intet av nämnda språk något, som därmed har likhet, lärer ej heller träffas annorstädes än i lapska fjällen, varest, efter vår ordboks intygande, man får höra skuldror kallas hardo. Det nämnda ordet hærd förekommer uti den vackra boken, som bär namn av Konunga styrilse, varest då kännemärken av en duktig krigsman uppräknas, säges sid. 198, the skulu hava bret bryst ok hærda. Den latinske uttolkaren tager det sista ordet så, som meningen vore, att han bör ha brett och hårt bröst, såsom skulle sista ordet hänföras till hård, durus, men det är lätt att märka att språkets art i den meningen hade fordrat hårt och ej hærda.”

Ju längre tillbaka i tiden ju fler samiska ord i svenskan

Ihre menar att ju längre tillbaka i tiden vi går desto fler samiska lånord finns i svenskan. Ihre skriver ”Som lapska språkets förblandning med götiskan för aderton hundra år sedan börjats, och länge sedan tilltagei; tycks troligt vara, att dess överlevor måste dess flera igenfinnas, ju längre vi i tiden gå tillbaka.

Samisk Historieblogg

Äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av låneord från samiskan

Ihre hävdar vidare att antalet lånord från samiskan i svenska språket är omfattande och uttalar ”bestyrkes vad sagt är icke ringa”. Ihre säger också ”jag bevisar att åtskilliga ord, i våra gamla lagar och andra medeltida skrifter, av … lapska språken med mesta säkerheten kan upplysas”, dvs äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av lånord från samiskan.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Kristofers landslag är från år 1442

Som exempel tar han Kristoffers landslag. Kristofers landslag är från år 1442 och utarbetades under Kristofer av Bayerns regeringstid. Den kom faktiskt att gälla till år 1734 efter kompletteringar ur gammaltestamentlig. I Kristofers landslag finns ordet orden ”Sima”, ”hætte”, ”fara”, och ”hætta” liksom ”äventyrasom Ihre hänför till samiskt ursprungUti K. CHRISTOPHERS Lagbok B.B.L.L. kap. 23 läser vi, enghin måå raa til sima jagha: Vad sima här betyder, lär få utan uttolkning kunna förstå: men förenämnda språk kan tjäna till hjälpreda, såsom uti vilka ordet betyder ett rep eller snöre, att meningen alltså är, det ingen tillåtes till jägarnas rep eller nät driva någon rå, vilket oskyldiga och mera sällsynta djur lagstiftaren påbjöd fredas skulle. Uti samma Lagbok förekommer orden hætte, fara, och hætta, äventyra, vilka i götiska språkets dialekter alldeles är obrukliga.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Västgötalagen från år 1220 och Magni Smeks Gårdsrättsstadga från år 1335 med orden hætte och manhætte

Ihre tar även upp andra äldre lagar där han menar att lånord från samiskan fanns; ”Man finner uti Västgötalagen vid böters utsättande det ordalaget ofta förekomma, hætte vid sinum thrim markum, dvs. äventyrar att bliva pliktfälld till tre markers böter.

Vi har därutav manhætte, som betyder livsfara, såsom uti K. MAGNI SMEKS Stadga av år 1335 § 2 som säger: the mæn, som i manhættum æru, mugho full wappn hava sik til værn. Dvs: De vilka i livsfara är (för blodhämnarens anfall) har tillstånd att bära fullt vapen.

När vi undersöker varifrån dessa orden har sin härkomst, finner vi att de är okända bland alla götiska folkslagen, men att hættæ (hete) hos lapparna … betyder fara.”

Samisk Historieblogg

Gottlandslagen från 1300-talet och samiska låneord

Bland lagtexter tar Ihre även upp Gottlandslagen från 1300-talet och det samiska ordet ”kietta”, (”Gietka”), d.v.s. vagga för barn. I Gottlandslagens 18:e kapitel § 2 står att modern skall lägga sitt barn i en ”kietta”. Ihre menar att ordet ”kietta” är ett främmande ord i svenskan och ett lånord från samiskan. Ihre uttalar ”Uti Gotlandslagen kap. 18 § 2 läser vi följande: Cuna scal barns at gietta at mungati hueriu, leggi i kietta, oc hafi ner sir. Det är icke underligt, om min läsare stannar uti ovisshet vid ordet kietta, helst som det hos oss nu för tiden icke brukas utom om stängsel som i fårahusen göres, vilken bemärkelse här alldeles icke finner rum; men huru det bör förstås ger oss finska och lapska språken tillkänna, då kehto i det förra och kætka i det senare betecknar en vagga. Meningen är alltså denna: barnets moder bör efter varje dryckeslag draga försorg om sitt barn och lägga det på sin sida i vagga.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.