En samisk Julsaga från Sitasjaur i Stockholm av Lars-Nila Lasko

God Jul på samiska

God Jul kan sägas på många sätt på samiska. Anledningen är att det Samiska språket egentligen är många olika språk. Här finns ”God Jul” på samiska från södra till norra Sameland – En språkresa från de djupa skogarna i Dalarna i söder till Vita havet vid Kolahalvön i Ryssland i norr;

Lahkoe jåvle! (Sydsamiska),

Buörrie Juvvla! (Umesamiska),

Buorre Jåvvlå! (Pitesamiska),

Buorre Javlla! (Lulesamiska),

Buorit Juovllait! (Nordsamiska),

Pyereh Juovlah! (Enaresamiska),

Siõǥǥ Rosttvid! (Skoltsamiska),

Rostov Pijven! (Kildin samiska),

Šuvv Rostov! (Tersamiska)

I Östsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från ryskans ord för Jul Roždest (Рождест). I det Västsamiska språkområdet har ordet Jul ett ursprung från det nordiska ”Jul” och det urgermanska ordet  ”jehwla”. Jehwla betydde ursprungligen sannolikt bara ”fest”.

När det gäller hur man säger ”God Jul ” på Lulesamiska sade man traditionellt ”Buorre Javla”, men numera har ordet  Buorre Javlla blir mer och mer vanligt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett ytterligare samiskt språk hittat i Sverige

Det var en samisk språkresa från Dalarna i söder till Vita i norr i de nu levande språken. Men, resan ska egentligen börja långt mer söder ut om man tar med de utdöda samiska språken. Hur långt söder ut vet vi inte i dag och kanske kommer vi aldrig att få veta?

I Sverige hittades 1912 av professor K.B. Wiklund en ordlista med med 1.644 samiska ord från  Valbo utanför Gävle, Gästrikland, och som nedtecknades på 1770-talet av uppsalastudenten Petrus Holmberg med Carl von Linné som lärare. Hela listan finns i historikern Ihrés handskriftsamling nr. 105 vid Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. ? Ett sammandrag av Petrus Holmbergs lista över de ord som talades i Valbo finns tryckt av K.B. Wiklund. Nyligen har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra). . ”Govse mielhkie kraesie” betyder rakt översatt betyder ”Komjölksgräs” på syd- och Umesamiska.

Det intressanta är dock att blomman Bosyska bara växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är norrut upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle. Detta kan eventuellt tyda på att det funnits ett ytterligare samiskt språk, alternativt sydsamisk dialekt, söder om sydsamiskan?

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Låglandssamer och Låglandssamiska

Dom samer som Petrus Holmberg har i olika sammanhang och i olika äldre dokument kallats för Sockenlappar eller Tiggarlappar.

Eftersom ordet ”Lapp” inte längre anses politiskt korrekt och orden Sockenlappar eller Tiggarlappar får anses ha ramlat ur tiden bör en ny beteckning för dessa allra sydligaste samer införas. De är också begrepp som andra folk kallade samer för Sockenlapparna eller Tiggarlapparna kallade säkerligen sig själva för bara samer.

Jag har under 2017 introducerat orden Låglandssamer och de språk eller dialekt som de talade för Låglandssamiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Utdöda samiska språk i världen

Nu är det inte bara Låglandssamiskan som är et utdött språk. I tillägg fanns fram till 1700-talet Kainusamiska och till 1800-talet Kemisamiska i Finland. Akkalasamiska i Ryssland har ytterst få som talar språket. Kainusamiska och Kemisamiska är numera utdöda språk! Det tros ha funnits ytterligare samiska språk i centrala och södra Finland, liksom i Karelen, vars spår man hittar i samiska låneord i finskan och i ortsnamn (Koponen, 1996; Saarikivi, 2004; Aikio, 2007).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett samiskt paradis i Stockholm som försvann

När vi ännu är inne på utdöda samiska språk och ett samiskt språk som tidigare fanns i södra Sverige ska jag avsluta med en liten historia om ett samiskt paradis i Stockholm som försvann.

Min kusin Birger Vedevall från Sautel i Arjeplog berättade i min ungdom en ovanlig historia. Han hade flyttat till Stockholm i början på 1960 talet. Där träffade han Aslak Partapuoli, som var en driven man.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sameläger i Stockholmskogarna

Aslak Partapuoli hade bland annat i Ammarnäsfjällen lyckats få tillstånd den första trådlösa kommunikationen inom renskötseln. När Aslak Partapuoli flyttat till Stockholm 1947 fick han idén att bygga ett stort sameläger som skulle vara en samlingsplats för samer i Stockholm. Aslak blev ordförande i Sameföreningen i Stockholm 1952 och lyckades engagerade ett 50-tal samer att hjälpa honom i sitt arbete för att förverkliga idén. Kanslirådet Allan Tigersköld hjälpte honom att ansöka om tillstånd från kommunen att använda  mark vid sjön Trehörningen för att skapa ett sameläger.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sitasjaur utanför Stockholm

Han lyckades få tillstånd att sätta upp samelägret vid sjön Trehörningen söder om Stockholm. Sjön Trehörningen lyckades Aslak få omdöpt till Sitasjaur (Samelägersjön) och kartor trycktes om med det nya namnet.

En båt transporterades dessutom till Sitasjaur för samiskt fiske.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lavvu och kåtor

I Sitasjaur reste han en lavvu (Tältkåta), uppförde ett sågverk och påbörjade uppförande av en liten timmerstuga, boda och kåtor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samekyrka och pastor Lewi Petrus

Aslak påbörjade även bygget av en samekyrka. Under samekyrkan skulle det bli en vinkällare för nattvardsvin. Han hade därför sprängt upp ett stort hål och påbörjat grundarbetet under kyrkan, samt svetsat ihop järnbalkar som stomme till samekyrkan. Den kände pingstpastorn och riksdagspartiet KDS grundare Lewi Petrus hade lovat honom att inviga kyrkan. Lewi Petrus skulle dessutom anlända med helikopter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk offersten

I skogen hittade Aslak en jättesten som han lyckades övertala ett stort gäng samer att med traktor och handkraft transportera till en udde vid Sitasjaur. Aslak ansåg att stenen var helig och stenen skulle kunna bli en bra seite (Helig offersten).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk samlingsplats för julen, midsommar och helger

Aslak Partapuolis idé var att samerna i Stockholm skulle få en gemensam samlingsplats för julen, midsommar och helger. Idén kanske var för stor och budgeten för liten. I dag är sjön Sitasjaur återdöpt till Trehörningen och av samelägret återstår bara den lilla timmerstugan och offerstenen. Den lilla timmerstugan är dock öppen denna midvinternatt och andra dagar på året för den som vill besöka Sitasjaur.

Med denna lilla julsaga från historien vill jag önska alla som läser denna blogg en God Jul!

Ps”Undrar vad framtida historiker kommer att undra över om de hittar en gammal karta över Stockholm med namnet Sitasjaur?”.

 

Mun sávan buohkaide ráfálaš Juovla– ja Ođđajagi ávvudeami,

Jag önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År,

Lars-Nila Lasko

För den som vill läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s