Abraham Abrahamsson Hülphers år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 Abraham Abrahamsson Hülphers

Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Abraham Abrahamsson Hülphers

Västeråsbon Abraham Abrahamsson Hülphers var den äldste bland en syskonskara på 13 barn. Han föddes den 27 november 1734 i Västerås och dog i Västerås den 24:e februari 1798. Man skulle kanske tro att han tillbringat hela sitt liv i Västerås. Men, så var inte fallet. En stor del av sitt liv var han nämligen på resande fot till Norrland, Dalarna Finland, Ryssland, södra Sverige och Danmark. Alla dessa resor resulterade i fler resedagböcker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Carl von Linné blev Hülphers förebild

Carl von Linné hade företagit flera resor runt om i Sverige inklusive Linnés Lappländska resa. Linné hade dessutom utgett resedagböcker från sina resor. Utan tvekan kom Carl von Linné att bli en förebild för Hülphers resor och resedagböcker. Linnés resedagböcker är underhållande och intressant att läsa. Det kanske man inte kan säga om Hülphers resedagböcker enligt min mening. Dock slår Hülphers Linné med hästlängder när det gäller faktaspäckad detaljerad information om de platser han besökt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers – Troligen inte din resekamrat?

Hülphers var nog inte den resekamrat som du skulle vilja ha med på resan. Han stannade överallt och antecknade allt som gick att anteckna. Hans första resa var till Dalarna resulterade i en reseberättelse på 656 sidor ”Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757”. Hülphers dagboksanteckningar från dalarna är den äldsta utförliga beskrivningen av Dalarna. Boken utkom fem år efter resan, d.v.s. år 1762.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Resa skall ta tid

Inte nog att han antecknade allt som gick att anteckna. Han ville dessutom se allt som gick att se. Inte undra på att hans resor drog ut på tiden. Enbart hans resa till Dalarna tog 2 månader. Eftersom han hade dålig hälsa var resan tänkt som en rekreationsresa, men blev en till en upptäcktsresa. Resan till Dalarna kom att präglas alla hans senare resor. Det blev upptäcktsresor!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Faktaletande nörd?

Inte nog med att Hülphers förde noggranna anteckningar över allt han besökte på sina resor. Han brevväxlade dessutom med ett stort antal experter, tjänstemän, präster, lärare osv i jakten på fakta för sina böcker.

Förutom alla brev samlade Hülphers in  ett mycket stort antal faktainriktade böcker, avhandlingar och skrifter till stöd för sin bokutgivning. Hela sin samling som omfattar över 12000 avhandlingar på latin, 63 handskriftsvolymer med sin korrespondens och i stort sett samtliga i Sverige utgivna småtryck skänkte han till gymnasiet i sin hemstad.

Abraham Abrahamsson Hülphers

Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Inblick i lokal folkkultur

Å andra sidan så har Hülphers reseanteckningar och dagboksböcker gett eftervärlden en stor inblick i historia och då framför allt i folkkultur över stora delar av Sverige. Abraham Abrahamsson Hülphers reseanteckningar är underhållande läsning med faktaspäckad upplysning  av svenska folkets sätt att leva under andra hälften av 1700-talet med information om människor, seder, dräkter, platser och historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers resa till Norrland

I början av sommaren år 1758 påbörjade Abraham Abrahamsson Hülphers en resa längst norrlandskusten upp till Torneå, samt ett stycke in i Finland till Kemi. Pass behövdes inte för att resa in i Finland. Däremot behövdes pass på denna tid för att passera länsgränserna.

På grund av sin hälsa hade han med sig stadsläkaren för Gävle stad doktor Jacob Prinz. (Jacob Prinz är inte släkt med Johan Prinz som var Sveriges guvenör i Nya Sverige (New Sweden) 1643 – 1653 i Nordamerika och som egentligen hette Björnsson, men adlades Prinz och blev landshövding i Jönköping.) Stadsläkaren Jacob Prinz hade disputerat inför Carl von Linné vid Uppsala universitet och utsetts till medicine doktor.

Precis som resan till Dalarna förde Hülphers detaljerade anteckningar. Anteckningarna var så omfattande att det tog 30 år innan reseskildringen i sin helhet kunde tryckas i hela 6 band ”Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758” med sista delen 1793.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers och samernas ursprung

Abraham Abrahamsson Hülphers gör egentligen en sammanfattning av andra historikers teorier om samerna och tar det till sin konklusion. Hülphers menar att samernas ursprungsområde legat längre söderut i Sverige och längst Norrlandskusten. De har sedan fördrivits norrut och inåt landet av jordbrukare som tagit deras land i besittning.

Samiskt självstyre

Hülphers menade vidare att samerna måste haft ett självstyre av någon form. Han kallar det samerna ”haft egen öfwer magt” och ”ej stått under annat wälde”. Hülphers är en av de första som talar om att samerna haft en egen övermagt, vilket mycket talar om att Hülphers trott att samerna haft någon form av organiserad självstyrelse

Det är svårt att veta varför  Hülphers drar dessa slutsatser. Möjligt att de dokument som producerades 30 tidigare om Lappkodicillen, samiska självstyrande enheter som Siidor och samiska domstolar haft inverkan? Lappkodicillen var ett internationellt dokument som var ett tillägg till gränstraktatet mellan Sverige och Danmark (Norge).

 

BLOGGFRÅGA

Tror du att samerna ursprungligen haft ett eget organiserad självstyrelse?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Vem var Johan Ihre år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Lexicon Lapponicum år 1780 och Johan Ihre

År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige.

Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.

lexicon-lapponicum-a-o

En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.

Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Johan Ihre hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket med samiska lånord

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska långborden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnorskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var då Johan Ihre?

Johan Ihre var son till teologiprofessorn Tomas Ihre och Brita Steucha. Hans mor härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 och växte upp i Lund. Dock, blev han föräldralös i tidig ungdom vid 13 års ålder och fick då flytta till sin morfar i Uppsala. Ihres morfar Matthias Steuchius var ärkebiskop i Uppsala. Hans mors bröder Johannes Steuch och Elof Steuch var båda professorer. Han hade således en bra start i livet för högre studier. Redan som tonåring talade han flytande de klassiska språken som latin och grekiska. Latin var det centrala språket vid universiteten vid denna tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Johan Ihre skrev in sig vid Uppsala universitet och efter studier i historia, filosofi, teologi, franska och tyska tog han filosofisk examen 21 år gammal år 1778.

Vanligt vid denna tid var att fortsätta högre studier utomlands vilket Johan Ihre gjorde i flera länder som Tyskland, Holland, England och Frankrike.

Yrke

Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet. Som professor Skytteanus undervisade han i historia, statsvetenskap och juridik.

Sin tjänst som professor Skytteanus vid Uppsala universitet kom han att behålla livet ut.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Johan Ihre dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samisk bondekultur och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

År 1912 påträffades ett häfte bland en inlämnad handskriftsasamling vid Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Häftet bestod av ett handskrivet dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet.

Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte utanför Gävle. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna i Gävletrakten som han intervjuade.

Det samiska språk som Holmberg nedtecknade kan komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samisk språk upptäckt?

Petrus Holmberg uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Dock måste man inta en viss försiktighet till Holmbergs uttalande. Han var ju själv ingen språkforskare. Mer forskning fodras för att konstatera om Petrus Holmbergs språklista är ren sydsamiska, en dialekt av sydsamiskan eller rent av en dialekt av sydsamiskan som skiljer sig ut så mycket att vi kan tala om en ny samisk språklig varietet?

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Var talades den nyupptäckta samiska språket?

Petrus Holmberg gjorde intervjuerna av samer i Valbo utanför Gävle. Vi vet således att den samiska som Holmberg nedtecknade talades i Gästrikland.

Förra året 2013 har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra).

Det intressanta är att blomman Bosyska huvudsakligen växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är traditionellt upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En ny samisk befolkningsgrupp upptäckt?

Vidare vet vi att det var bofasta samer enligt Petrus Holmberg. Holmberg betecknar dom i och för sig som sockenlappar. Men, det visar att det fanns bofasta samer i Gävleborg.

Intressant är vidare det samiska namnet ”Govse mielhkie kraesie” för Bosyska. ”Govse mielhkie kraesie” betyder direkt översatt från sydsamiska till svenska ”Komjölkgräs”. Om man namnger en växt utifrån kor, så är det sannolikt att det är fråga om samer som hade en nära anknytning till kor, d.v.s. samer som var samiska bönder.

Att fiskesamer längst Norrlandsälvarna övergått till jordbruk, eller som kombinationsnäring med fiske, är väl dokumenterat. Det är också väl dokumenterat den sjösamiska, dvs havssamiska,  kulturens utvecklande av bondekultur längst den nordnorska kusten. Likaså för den sjösamiska- och fiskesamiska kulturerna i Ryssland.

Vidare har man numera funnit en hel del exemplar av ”Govse mielhkie kraesie” längst Norrlandskusten. Det är således inte helt uteslutet att det kan ha funnits en sjösamisk kultur längst Norrlandskusten. Det är inte heller uteslutet att det funnits en samisk bondekultur såväl söder som norr om Dalälven. En samisk bondekultur som uppstått i den nära kontakten med det svenska bondefolket.

Att det funnits en samisk sjösamisk kultur längst Norrlandskusten liksom en samisk bondekultur är inte osannolikt, men en spekulation, som fordrar mer forskning.

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Johan Ihre år 1780, handskriftssamling och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Efterlämnade handlingar av historiker Ihre

Löjtnanten och ryttmästaren Bengt Johan Albrecht Ihre från Ekerö, Ekebyhov slott, deponerade år 1911 på Uppsala universitetsbibliotek (UUB) handlingar som tillhört historikern och språkforskaren Ihre. Handlingarna kom att handhas av bibliotekarien Anders Grape (1880-1959). Anders Grape hade sex år innan blivit utsedd till bibliotekarie vid UUB och skulle stanna där livet ut. Han kom att utses några år senare 1915 till chef för handskriftsavdelningen. Gävlebon Grape var högt kvalificerad som historiker och språkforskare. Han hade själv doktorerat den 31:a maj 1911 med avhandlingen ”Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen”. Anders Grape blev 1928 överbibliotekarie och därmed högste chef för Uppsala universitetsbibliotek.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

40 år att katalogisera Ihres handlingar

Anders Grape genomgick året 1912 Johan Ihres handlingar. Handlingar har kommit att kallas Ihres handskriftssamling. Den är så omfattande att det tog Anders Grape 40 år att fullborda en komplett katalog över Johan Ihres handlingar . Katalogen ”Ihreska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek” utgavs år 1949 i två delar på närmare 2000 sidor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

Bland alla handlingar påträffade Anders Grape ett häfte med anteckningar om samerna. Anders Grape tog kontakt med professor Karl Bernhard Wiklund vid Uppsala universitet för att närmare bestämma innehållet i häftet. K.B. Wiklund var professor i finsk-ugriska språk 1909–1933.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Häfte som dolde hemligheter om samerna

K.B. Wiklund fann att dokumenten var ytterst intressanta ur såväl språklig som etnografisk synvinkel. I häftet hittade Wiklund handskrivna dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet. Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna som han intervjuade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett litet häfte som blev 1900-talets och 2000-talets största samiska upptäckter

De nedtecknade samiska traditioner skulle visa sig bli 1900-talets största samiska upptäckter. Det samiska språk som Holmberg nedtecknade skulle komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Mest kompletta beskrivningen av en samisk björnfest

I den samiska världsbilden spelade björnen en mycket stor roll och ansågs så viktig att en särskild björnkult utvecklades i den samiska kulturen. I häftet beskrivs den samiska björn ceremonin tämligen ingående. Så ingående att häftet innehöll den mest utförliga och kompletta beskrivningen av en samisk björnfest som gjorts.

Enligt min uppfattning är den funna beskrivningen av samisk björnrit den största mest samiska upptäckt som gjort under 1900-talet. Möjligt att flera arkeologiska samiska fynd kan konkurera om den titeln?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Okänt samiskt språk

Inte nog med det! Häftet innehöll 1664 rubriker åtföljd av en ordlista på samiska.

Wiklund är inte riktigt säker på vilka samer som Petrus Holmberg intervjuat. Wiklund skriver ”Närmast tillhands ligger det kanske att antaga, att det varit utarmade skogslappar, som slagit sig ner på tiggeri”. Wiklund är inte heller helt säker på det språk som beskrivs i häftet. Wiklund uttalar ”De tiggarlappar, af hvilka manuskriptets författare fått sina uppgifter, torde att döma av språkformen ha kommit från Åsele lappmark”.

Någon undrar kanske vad som menas med Åsele Lappmark?

I kronans handlingar från 1500-talet sägs inte Åsele Lappmark utan ”Lapparne uti Ångermanneland”. Ordet ”Lappmark” tillkom i början av 1600-talet, varvid det kom att heta ”Lapperne uthi Angermanne Lapmarck”. I slutet av 1600-talet förändrades namnet Ångermanlands lappmark till Åsele lappmark. Åsele lappmark omfattade nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner.

Wiklund menar således att det var samer ursprungligen från nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner och talade en samiska som förekom i detta område, d.v.s. sydsamiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i södra Sverige

Ingvar Svanberg studerade i början av 1980-talet Petrus Holmbergs anteckningar och upptäckte, utifrån kyrkoböcker, att de samer som Holmberg intervjuat var bofasta samer i Valbo utanför Gävle i Gästrikland.

Jag använder här termen södra Sverige eftersom i norr brukar räknas allt söder om Dalälven som södra Sverige och Mellansverige ligger mitt i Sverige. I södra Sverige har man en lite annan terminologi och menar Mellansverige söder om Dalälven. Men, jag tror ni förstår vad jag menar!

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samiskt språk upptäckt?

Den samiska som finns nedtecknad i Petrus Holmbergs handskrift drar Ingvar Svanberg slutsatsen ”Man kan konstatera att sockenlapparna talade en sydsamisk dialekt men att deras ordförråd var starkt uppblandat med svenska.” Enligt Svanberg är det således fråga om en sydsamisk dialekt som utsatts för stark påverkan av det svenska språket. Kanske något som kan tolkas som naturligt eftersom sockenlapparna under så lång tid bott i omedelbar närhet till svensktalande.

Petrus Holmberg själv uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.” Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Nu under 2000-talet har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra). Utan tvekan skulle någon som talar sydsamiska eller umesamiska känna igen orden ”Govse”, ”mielhkie” och ”kraesie” var för sig. Däremot inte betydelsen vilken blomma eller grässort som alla tre orden ”Govse mielhkie kraesie” tillsammans utgör. ”Govse mielhkie kraesie” betyder rakt översatt betyder ”Komjölksgräs”.

I stora drag skulle en syd- eller umesamisktalande ända upp till och med Sorsele kommun i Västerbottens län och Arvidsjaurs-, Älvsbyns- och Piteå kommuner i Norrbottens län förstå orden, d.v.s. upp till Umesamiskans nordligaste gräns.

Det intressanta är att blomman Bosyska bara växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är norrut upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Låglandssamer och Låglandssamiska

Dom samer som Petrus Holmberg har i olika sammanhang och i olika äldre dokument kallats för Sockenlappar eller Tiggarlappar.

Eftersom ordet ”Lapp” inte längre anses politiskt korrekt och orden Sockenlappar eller Tiggarlappar får anses ha ramlat ur tiden bör en ny beteckning för dessa allra sydligaste samer införas. De är också begrepp som andra folk kallade samer för. Sockenlapparna eller Tiggarlapparna kallade säkerligen sig själva för bara samer.

Jag får därför föreslå att introducera orden Låglandssamer och de språk eller dialekt som de talade för Låglandssamiska

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara