Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samernas urhem

Henric Gabriel Porthan ansåg att samerna även haft ett gemensamt språk och gemensamt urhem med de finsktalande folken.

Urhemmet låg utanför Norden enligt Porthan.

Porthan skriver att urhemmet för denna språkgrupp låg vid Kaspiska havet;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var enligt Porthan ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Muntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Porthan till sagesmän; ”Så berätta invånarena i det så kallade Rantalambi Härad, hur deras förfäder (icke längt före Reformationstiden) därifirån bortdrifvit Lapparne; hnra de på vissa ställen, hvilka utvisas och däraf ännu bära namn (såsom en Holme kallad Ammunta -Saari, Skott-Holmen), med sinä bågar nedskutit dem som ej i godo vikit undan, o. s. v.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samiska rösen i hela Finland

Över hela nuvarande Karelen och Finland finns stenrösen. Dessa stenrösen har av Porthan tolkats som efterlämningar av samer. Många av dessa stenrösen ligger dessutom på orter eller platser som, påstås av Porthan, fått namn efter samerna. Porthan skriver; ”De besynnerliga stenhögar, som öfver hela Finland» pä holmar, uddar, sjöstränder och åsar träffas, och tydeligen ses vara genom mennisko-flit bygde och hoplagde, anses af invånarena för Lappames efterlemningar, och kallaa däiföre Lapin-kodaty Lapin-rauniot, Lapin-haudat (Lapphyddor, Lapprösen, Lappgrafvar etc). At i synnerhet Österbottens öfre del, samt norra delen af Savolax, sä väl som visse Skogs-trakter af Björneborgs Län och Tavastland, länge tjent Lapparne til hemvist och tilflykt, sedän de ifrän hafskanten blifvit forjagade” Det ska sägas att Porthan inte den ende som tolkat stenrösen i Finland och Karelen som samiska efterlämningar. I Karelen marknadsförs dessa stenrösen i dag som samiska platser i turistiska ändamål som utflyktsmål

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samer fick betala skatt i södra Finland

Henric Gabriel Porthan hänvisar vidare till flera dokument där det framgår att samer i Björneborgs län i södra Finland beskattats av lokala godsägare för att använda marker och vatten. Han menar vidare att dessa godsägare lagt under sig marker och vattendrag som ursprungligen användes av samerna. Porthan skriver; ”flere documenter bestyrkes, at ägarena til åtskilliga Gods i Tavastland hade lagt under sig stora skogstrakter, och förmånliga fiskvatten i den aflägsnare och jännn föga bebodde delen af landet (såsom Österbotten, Ruovesi och Keuru Socknar i Björneborgs Län, med hela Rantalambi orten), hvarjämte de tilägnade sig et slags herravälde öfver de i granskapet sig uppehållande Lappar, af hvilka de uttvungo en ärlig skatt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och kväner

Eftersom jag själv är Pitesame kan jag inte låta bli att referera till Porthans slutsats var ordet ”Kvän” kommer ifrån.

Porthan skriverNamnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat…Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål.”.

Ordet ”Kvän” har, enligt Porthan, kommit till fornnordiskan, dvs till norrønt folk, från pitesamiskan där pitesamer i gamla tider kallat svenskar och finländare för ”Kainolats”. Ett Pitesamiskt ord som norrønt folk tagit till sig och blivit ”kvän.” (Jämför även Lindahl och Öhrling Lappska Lexicon. Stock. 1780, sidan. 114)

Kainolats” eller Gájnulasj är ett känt pitesamiskt och lulesamiskt ord som betyder ”lång rygg”. Ordet ”Guojnna” är ett annat ord för ”Kvän” och används fortfarande i Tysfjord, Norge. (Samuel Gælok och Kåre Tjihkkom).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och Kvänland

Henric Gabriel Porthan menade således att ordet ”Kvän” har samiskt ursprung. Samerna kallade svenskar, norrmän och finländare för kväner. De svenskar som kommit längst norr i sin kolonisering av Sameland var hälsingar som således kallades kväner. Enligt Porthan fortsatte hälsingarna, d.v.s. kväner, att kolonisera norrlandskusten och Torne älvdal.

Porter menade vidare att invandrande finländare till Tornedalen övertog benämningen kväner och, som det får förstås, gett upphov till Kväner och Kvänland i de isländska sagorna.

Porthan skriver år 1800 i verket  ”Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning ofver den Europesiska Norden”;

Dette ställe, i synneret när det jämföres med hvad som ännu längre fram förekommer, tyckes vara afgörande i tvisten, om de fordne kveners bonigs-ort. När K. Ælfred säger, at de bodde norr om svenskarna (som i vester gränsade södra Norrige, och ifrån hvilka Lapparne lågo i nordvest) och skildes genom fjällen ifrån nordliga delen av det bebodda Norrige: så är det omöjeligt at söka dem annorstädes, än i vårt Norrland. Förmodeligen voro de samma folk med de fordna Helsingar, och altså af den Germaniska, men icke at den Finska folkestammen? Just dette samme land hafva Helsingarne af ålder bebodt. Namnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat? Lapparne kalla ännu både Svenskar och Norrmän gemensamt Kainlats; och at samma namn äfven beteknat Helsingarne (Lapparnes granner åt denna sidan), bestyrkes jämväl deraf, at en by vid Torneå, på Svenska kallad Helsing-byn, hos Finnarne derstädes heter Kainu Kylä. Jfr det af Hrr. Lindahl och Öhrling författade Lappska Lexicon. Stock. 1780, 420 p. 114. Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål. Dette namn har sedan af Lapparna blifvit tilagdt ej allenast Helsingarnas släktningar de Svenske og Norrske, utan ock de Finnar som vid Botniska Viken östra och norra strand småingom uträngde Helsingarne och intogo deres rum. Finnarne kalles annars på Lappska med et egen namn Suomelats. Ehura man ej med säkerhet vet, om Helsingarne fordom i Norra Österbotten, jast beständiga hemvist: få är dock ostridigt, at de, för Fiskets skull i de norra Elvarne (Torno, Kemi, To och Ulo) sträct alt dit sit lands gränsor, och åtminstone under sommartiden sig där uppehållit. Fördenskull, när sedan Finnarne ifrån det nästgränsande Karelen och Savlolax efter hand hade dragit sig hit up och bosatt sig på denne ort, blefvo jämväl de af Lapparne (ock efter desses exempel af Norrmännerne) kallade med samma namn (Kainolats, Kainu, Kväner), som landets förra innehafvare Helsingarne; da deres egne slägtingar och grannar i Karelen och Savolax antogo småningom samme sed, och kalla ännu (Norra) Österbotten för Kainu, kainun-maa, och dets invånare for Kainulaiset, (hvoraf uten tvifvel jämväl Kajana upkommit): men desse skjuta sjelfve ifrån sig detta namn på sine grannar (både Finske och Svenske), i Vesterbooten. Detta alt cykes nogsamt utvisa namnes rätta ursprung. Norrmännerna kalla ock ännu ej allest norre Österbotningarne, som äro Finnar, uten jämväl Vesterbotningarne, som äro Svenskar, met et gemensamt nam för Qväner, indelandes dem fördenskul i Öst- och Vest-Qväner.

Om Kväner och Kvänland jämför även;

Perinskiöld. Monum. Upland. T.I. p.2-7 (Hans Hammends Nordiske Misjons Historia (Köpenhamn 1787) sidorna 908 till 923 och 927,  och Eneroths disputation ”de Quenlandia antiqua från år 1767, samt Wegelii disputation ”de antiqua gente Qvenorum” från år 1788.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kväner i de isländska sagorna

Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de islänska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Kväner omnämns i de isländska sagorna med Kung Faravid och konungadömet Kvänland.

Konungadömet Kvänland i de isländska sagorna har av olika historiker tolkats till att ligga i Hälsingland, Tornedalen, hela Norrland eller vid Vita havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Nyvaknande Kväner

Fortfarande i Norge kallas finländare för kväner. I Sverige har dock ordet kväner från de isländska sagorna fått ett nyvaknande och ny innebörd. Några från Minoriteten Tornedalningar kallar sig numera kväner och startat upp en ny organisation ”Kvenlandsförbundet” med krav om urfolksstatus på lika nivå som indianer och samer. Kvenlandsförbundet har också tillskapat en egen flagga för det kvänska folket.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Carl Gustav Nordin år 1786 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 

Carl Gustav Nordin
Carl Gustav Nordin

Historikern Carl Gustaf Nordin föddes den 2:a januari 1749 i Stockholm och avled i Härnösand den 14:e mars 1814. Förutom att vara historiker var han även biskop, språkforskare, politiker. Han invaldes i den nyöppnade Svenska Akademien 1786 och var ledamot på stol 15 fram till 1812. Han utnämndes även till docent i gotisk litteratur och översatte Bibeln till samiska.

Carl Gustaf Nordin blev även känd som motståndare till den Rudbeckianska skolan, som var en extrem nationalistisk idé om att Sverige var världens och civilisationens urhem.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teorier om samernas ursprung i ett tal

De flesta historiker och teoretiker som haft teorier om samernas ursprung har publicerat sin teori i en bok. Ett undantag är Carl Gustav Nordin som framförde sin mening om samernas ursprung i ett tal. Nu ska det sägas att talet i efterhand publicerades av Svenska Akademien och finns även refererat i annan litteratur.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och urfolk

Under 1700-talet och tidigare fanns det en enighet att Sverige, som territoriet ser ut nu, att samer och svenskar bebott landet sedan urminnes tider. Frågan var i stället vilket folk som invandrade först till Sverige. Det var en fråga som uppkom först under 1700-talet. Detta om man bortser från frågan om Sverige var världens ursprungsland och alla världens folk utvandrat från Sverige

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och inträdestal till Svenska Akademien

Carl Gustav Nordin var inte den enda som kom att ta upp folkgruppers invandring till Sverige. Redan den 27:e maj 1786, d.v.s. samma månad som Carl Gustav Nordin inträdestal, höll historikern Olof Celsius (1716-1794) sitt inträdestal till Svenska Akademien. Olof Celsius tog i sitt tal upp svenskarnas invandring från mindre Asien till Sverige utan att nämna samerna. Dock poängterar han att svenskan är lika gammal som nordens innevånare; ”Hvem vet icke att Svenskan räknar sin ålder lika med nordens invånare. ..tala vi ännu, i anseende till grunden och arten, det gamla Asa målet, hvilket ifrån den mindre Asien fordom med nationen hitfördes.

Olof Celsius utgår från svenskarnas ursprung från krimhalvön, vid Svarta Havet, som överensstämmer om tolkningar av oden och Asarnas ursprung i de isländska sagorna; ” I Crim, eller det nu ryktbara Taurien, hvarmed den ärerika Catharina icke längesedan vidgat sitt välde, och hvarifrån vå-ra stamfäder förmodeligen utgått, talades Götiskan af ett folkslag skildt ifrån Musselmännen

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Carl Gustav Nordins inträdestal till Svenska Akademien

Nordin höll sitt inträdestal till Svenska Akademien den 13:e maj 1786. Han inleder talet med orden ”Jag har härvid funnit, att det är med språk, såsom med menniskoansigtet. Den första ålderns drag bibehålla sig sällan, och gifva en ganska osäker anvisning på utseendet i tillkommande åldrar” syftande på att ett språks ursprung inte är lätt att fastställa.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska var Europas urspråk

Carl Nordin ansåg att samerna var inte enbart Nordens urfolk utan även Europas urfolk och att i Europa talades samiska : ”hvilka talade det stamspråk, som varit gängse öfver Tyskland, Nederländerne, England, Frankrike, Ungern och Italien: till äfventyrs ett språk, som ännu oförryckt bibehåller sig under Svea välde”.

Nordin sade i sitt tal vidare; ”Jag vill ej förmoda, att vår egenkärlek, på Svenska språkets vägnar, må finna sig förfördelad af denna ättledning; åtminstone böra vi ej i detta afseende befara något förakt af Fransyska, Engelska, Tyska med flera södra Europas nationer, hvilka i namnen på sina orter och äfven i sjelfva deras gångbara språk, ej mindre än vi, förvara ojäfäktiga bevis af skyldskapen med Lapparne; och om jag ej bedrager mig, ligger förnämsta grunden till Europeiska tungomålens öfverensstämmelse i denna gemensamhet af urfäder och stamspråk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer flyktingar till Sverige

Nordin menade vidare att samerna var det folk som invandrat till Sverige först. Dock menar han att samerna ankommit som flyktingar. Han säger till och med att samerna ankommit till Sverige som ”nödställde flyktingar”. Han förklarar inte varför, hur eller vilken källa han använder. Dock kan man kanske logiskt utgå från att han menade att samer från kontinentala Europa fördrivits norrut till Norden av andra folk. Nordin sade vidare; ”sedan det låtit drifva sig till våra ofruktbara fjäll, der egennyttan ej räknat mödan värdt att vidare förfölja dem.” Något som kan tolkas att germaner och svenskar fördrivit samerna norrut från Europa till dagens fjälltrakter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer var det folk som först invandrade till Sverige

Carl Gustav Nordin menade att samerna var de första innevånarna i Sverige. Detta kunde man finna i samiskans spår i namn över landskapet i hela Sverige. Nordin menade vidare att i svenska språket fanns lämningar från samiskan.

Nordin säger således; ”Desse, som vi nu kalla Lappar, äro så mycket säkrare bördesmän till Svenska jorden, som de förvarat sin talan i de namn, dem de gifvit och vi ännu bruka på ganska många sjöar, vi- kar, vattudrag, skogar, berg, bebyggda ställen, m. m. och vore ej skäl att tro, det ett annat språk blifvit taladt och ett annat nyttjadt till orters nämnande. Om någon inflyttning till våra stränder vid Östersjön sedermera är skedd, lära desse ankommande i språket ej varit mera skiljaktige ifrån rikets gamla invånare, än att, efter de äldsta häfdatecknares berättelse, samtal och giftermål emellan de förre och sednare anställdes; äfvensom det är nog säkert, att vårt språk ännu i dag innefattar ganska många ord, hvilka antingen äro rent af Lappska, eller ock till sitt ursprung sådana.

BLOGGFRÅGA

Har det funnits ett urspråk i Europa?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Erik Lindahl och Johan Öhrling år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibliska spåret och samernas ursprung

Om man ska tro historikern Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) så strandade Noaks ark på fjället Åreskutan ca 2 400 år f Kr. Enligt Olof Rudbeck d.ä. var bibelns berg ”Ararat” en felskrivning av ”Åreskutan”. Noaks son Magog vandrade med sin släktstam Jafet norrut och slog sig ner i trakten norr om Bottenviken, (Kemi Lappmark). Från ”Kemi lappmark” utvandrade så småningom människorna, under tidsperioden 2 000 f kr. till medeltiden, och som med tiden skapade alla världens folkstammar och språk. En av de stammar som stannade kvar i området var samerna. En teori som lades fram på 1600-talet.

Olof Rudbeck d.ä. son Olof Rudbeck d.y. (1660-1740), försökte senare påvisa att samiskan kommer från det Hebreiska språket och det samiska folket var närmast besläktat med Israels stammar.

Senare historiker påstod sig funnit samstämmighet mellan samer och israeler i seder, klädeskick, religiösa traditioner och även likheter i samernas och israelers språk. Under över hundra år kom ett flertal historiker att påstå att samerna hade ett ursprung från israelerna och samiska språket var nära besläktat med hebreiskan.

Vi ska också komma ihåg att under 1700-talet och tidigare så var berättelserna i bibeln obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia med Israels tio förlorade stammar, alla språks uppkomst och att alla människors utvandring. Det var naturligt att hitta samerna anknyta till bibelns historiebeskrivning.

lexicon-lapponicum-a-o

Kyrkans män ifrågasätter det bibliska spåret

Flera historiker hade hittat alternativa teorier om samernas ursprung. Dock bibliska spåret kvar som ett huvudalternativ för samernas ursprung under lång tid.

Det bibliska spåret skulle komma att ifrågasättas under slutet av 1700-talet. Bland de första att ifrågasätta samernas ursprung från israelerna och att samiska språket var nära besläktat med hebreiskan var kyrkans egna män.

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele ifrågasatte samiskans likhet med hebreiskan. De menade att om det samiska språket var besläktat med hebreiskan så måste alla andra språk på jorden också vara besläktat med hebreiska. De säger i en gemensam skrift Lexicon Lapponicum; ”flera lärda velat påstå att lapparna är israeliter och velat bevisa språkets överensstämmelse med hebreiskan, vilket ock ej synes vara utan all sannolikhet, såframt ej vart och ett språk blir då likt med hebreiskan, när man ej har något avseende på vokalerna och dessutom efter behag ombyter med varandra literas ejusdem organi”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Språket avslöjar ett folks ursprung

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Genom att undersöka det samiska språket så kan man, enligt Öhrling och Lindahl, få reda på samernas släktskap med andra folk, historia och härkomst. Dock menade de att språkforskning bara kan göra det sannolikt var samerna kommer ifrån. Öhrling och Lindahl uttalar i Lexicon Lapponicum; ”Språkkunskapen leder oss således till kunskapen om folkslagens släktskap och härkomst, den visar hur de ombytt orter och levnadssätt; en historia, som ofta torde vara lika artig och nöjsam för eftervärlden och lika nyttig som den, som förtäljer oss de förstöringar och våldsamheter, som krig har gjort och åstadkommit. Det är ej ännu fulleligen uppdagat, vadan lapska nationen har sin upprinnelse. De har själva inga sagor och berättelser härom bevarade till denna tiden. Deras språk blir därför det enda medlet att kunna sådant utforska, ty levnadssättet har utan tvivel blivit så förändrat som orten det har fordrat. Men som man vid dylika undersökningar oftast får nöja sig med det som blott är sannolikt, må man ej undra att om lapparnas ursprung olika meningar uppkommit.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med ungerska och finska folket

10 år före kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl utkom med sin bok Lexicon Lapponicum hade astronomen och jesuitprästen  János Sajnovics, (János Sajnovics de Tordas et Káloz) (1733 – 1785), publicerat verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse” år 1770. I verket påvisade Sajnovics att samiska och ungerska är besläktade. Att samiskan var besläktat med ett språk så lång bort var revolutionerande. Det måste ha påverkat Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl till deras uppfattning att språkforskning var nyckeln till att få fram folkslags ursprung.

Två år efter János Sajnovics verk om samiskan och ungerskans språkliga släktskap framlade E. J. Öhrling år 1772 vid Uppsala universitet avhandlingen ”Dissertatio academica de convenientia lingvse hungaricæ cum lapponica”. Avhandlingen handlade om språkliga likheter mellan ungerska och samiska.  Avhandlingen framlades inför Professor Johan Ihre.

Öhrling och Lindahl konstaterade vidare att samiskan är, förutom ungerskan, besläktat med finska. Något som andra långt tidigare konstaterat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska språkgåtor gör samernas ursprung okänt

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Johan Öhrling och Erik Lindahl konstaterat att samiskan är besläktat med ungerskan och finskan. Däremot kunde de inte fastslå samernas ursprung trots samiskans släktskap med ungerskan och finskan.

De båda fann att i det samiska språket fanns flera ord som inte fanns i något annat språk. Orden fanns inte ens i de för tiden konstaterade närmast besläktade språken finska och ungerska. Till råga på allt var det så kallade grundläggande ord för ett språk, dvs sådana ord som bör visa släktskap mellan språk. Ett sådant ord var ”Vatten”, som inte finns i något annat språk. De skriver; ” Lapskan behåller likafullt en myckenhet egna ord, som knappt torde kunna härledas annorstädes ifrån. Häribland är i synnerhet sådana ord, som av ljudet eller per onomatopoïam är formerade, av vilka rätt många finns. Således synes till exempel ordet tjatse, vatten, vara kommet av likheten det äger i uttalet med ljudet av vatten, när det skvalpar emot någonting. Swaskot, piska, slå, har ett nästan likstämmigt ljud med det som uppkommer när man hastigt svänger i luften ett spö eller en piska. Mekot, bräka som en get, kriskesset, knarra, nuwet, susa som väder eller eld, tsihret, gnälla som möss, har onekligen sådan upprinnelse, förutom många flera”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung och andra språk

Kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl ansåg det naturligt att det fanns norska och svenska lånord i samiskan eftersom det är samernas språkliga grannar. De fann dock ord i samiskan som hade polskt, engelskt och franskt ursprung. Öhrling och Erik Lindahl hänvisade vidare till en avhandling vid Åbo universitet som visade likheter mellan ord från samiskan och de nordamerikanska inuiternas (Eskimåers) språk. Något som skapade ytterligare förvirring i samernas ursprung. Öhrling och Erik Lindahl skriver ” Av de få ord av eskimåernas språk i norra Amerika som är anförda i en disputation under före detta professorn och riddaren KALMS inseende i Åbo, finns några som är lika med lapskan, som till exempel esk. kamakak, stövel, lapska kabmak, sko. Esk. monny, ägg, lapska, monne

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

1700-talets språkgåtor om samernas ursprung är fortfarande språkgåtor 2017

Det som Johan Öhrling och Erik Lindahl påpekat att det finns ord i samiska språket och som inte finns i något annat språk har gett upphov till nya teorier om samerna som att samerna bytt språk eller ett tecken på att samerna levt isolerat och tom överlevt inlandsisen. Fortfarande i dag har språkforskningen inte kunnat hitta en för alla godtagbar förklaring till typiskt ”samiska” ord.

 

BLOGGFRÅGA

Vad förutom ett språk avgör ett folks ursprung?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Abraham Abrahamsson Hülphers år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 

Abraham Abrahamsson Hülphers
Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Abraham Abrahamsson Hülphers

En av de som beskrev samernas ursprung och invandringsväg till nuvarande bosättningsområde var historikern Abraham Abrahamsson Hülphers. Det gjorde han i en reseskildring till Norrland 1758.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers resa till Norrland

Den 28 juni 1758 påbörjade Abraham Abrahamsson Hülphers en resa längst norrlandskusten upp till Torneå, samt ett stycke in i Finland till Kemi. Pass behövdes inte för att resa in i Finland. Däremot behövdes pass på denna tid för att passera länsgränserna. Hülphers resa till Norrland skulle pågå fram till den 24 augusti samma år då han återvände till Västerås..

Hülphers förde detaljerade anteckningar från resan. Anteckningarna var så omfattande att det tog 30 år innan reseskildringen i sin helhet kunde tryckas i hela 6 band ”Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758” med sista delen 1793.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers och samernas ursprung

Abraham Abrahamsson Hülphers gör egentligen en sammanfattning av andra historikers teorier om samerna och tar det till sin konklusion. Hülphers menar att samernas ursprungsområde legat längre söderut i Sverige och längst Norrlandskusten. De har sedan fördrivits norrut och inåt landet av jordbrukare som tagit deras land i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiskt självstyre

Hülphers menade vidare att samerna måste haft ett självstyre av någon form. Han kallar det samerna ”haft egen öfwer magt” och ”ej stått under annat wälde”. Hülphers är en av de första som talar om att samerna haft en egen övermagt, vilket mycket talar om att Hülphers trott att samerna haft någon form av organiserad självstyrelse

Det är svårt att veta varför  Hülphers drar dessa slutsatser. Möjligt att de dokument som producerades 30 tidigare om Lappkodicillen, samiska självstyrande enheter som Siidor och samiska domstolar haft inverkan? Lappkodicillen var ett internationellt dokument som var ett tillägg till gränstraktatet mellan Sverige och Danmark (Norge).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Besökte han samerna och Lappland?

Hülphers besökte aldrig Lappland. I tillägg kom hans verk om samerna ut efter hans död. Hans teorier om samerna bygger på sammanställning av tidigare historikers verk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Abraham Abrahamsson Hülphers?

Vem var då Abraham Abrahamsson Hülphers?

Abraham Abrahamsson Hülphers var den äldste bland en syskonskara på 13 barn. Han föddes den 27 november 1734 i Västerås och dog i Västerås den 24:e februari 1798.

Hans far var rådman i Västerås och som ägde fabriker samt drev en omfattande handelsrörelse. Uppvuxen i ett rikt och välmående hem fick Abraham en egen privatlärare, dvs. informatör, och därigenom en god utbildning.

Vid 19 års ålder blev han chef i sin fars affärsrörelse som då fick namnet Hülphers & Söner.

Han gifte sig 1761 med brukspatronsdottern Anna Christine Grave i Dalarna. Genom giftemålet fick han överta Fredriksbergs bruk som utökade hans affärsverksamhet.

En stor del av sitt liv var han på resande fot och besökte Norrland, Finland, Ryssland, övriga Sverige och Danmark. Resor resulterade i fler böcker med reseskildringar.

 

BLOGGFRÅGA

Vad kan historikern Hülphers ha menat med orden att samerna ”haft egen öfwer magt” (Samerna haft en egen Övermakt).

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara