Erik Lindahl och Johan Öhrling år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibliska spåret och samernas ursprung

Om man ska tro historikern Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) så strandade Noaks ark på fjället Åreskutan ca 2 400 år f Kr. Enligt Olof Rudbeck d.ä. var bibelns berg ”Ararat” en felskrivning av ”Åreskutan”. Noaks son Magog vandrade med sin släktstam Jafet norrut och slog sig ner i trakten norr om Bottenviken, (Kemi Lappmark). Från ”Kemi lappmark” utvandrade så småningom människorna, under tidsperioden 2 000 f kr. till medeltiden, och som med tiden skapade alla världens folkstammar och språk. En av de stammar som stannade kvar i området var samerna. En teori som lades fram på 1600-talet.

Olof Rudbeck d.ä. son Olof Rudbeck d.y. (1660-1740), försökte senare påvisa att samiskan kommer från det Hebreiska språket och det samiska folket var närmast besläktat med Israels stammar.

Senare historiker påstod sig funnit samstämmighet mellan samer och israeler i seder, klädeskick, religiösa traditioner och även likheter i samernas och israelers språk. Under över hundra år kom ett flertal historiker att påstå att samerna hade ett ursprung från israelerna och samiska språket var nära besläktat med hebreiskan.

Vi ska också komma ihåg att under 1700-talet och tidigare så var berättelserna i bibeln obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia med Israels tio förlorade stammar, alla språks uppkomst och att alla människors utvandring. Det var naturligt att hitta samerna anknyta till bibelns historiebeskrivning.

lexicon-lapponicum-a-o

Kyrkans män ifrågasätter det bibliska spåret

Flera historiker hade hittat alternativa teorier om samernas ursprung. Dock bibliska spåret kvar som ett huvudalternativ för samernas ursprung under lång tid.

Det bibliska spåret skulle komma att ifrågasättas under slutet av 1700-talet. Bland de första att ifrågasätta samernas ursprung från israelerna och att samiska språket var nära besläktat med hebreiskan var kyrkans egna män.

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele ifrågasatte samiskans likhet med hebreiskan. De menade att om det samiska språket var besläktat med hebreiskan så måste alla andra språk på jorden också vara besläktat med hebreiska. De säger i en gemensam skrift Lexicon Lapponicum; ”flera lärda velat påstå att lapparna är israeliter och velat bevisa språkets överensstämmelse med hebreiskan, vilket ock ej synes vara utan all sannolikhet, såframt ej vart och ett språk blir då likt med hebreiskan, när man ej har något avseende på vokalerna och dessutom efter behag ombyter med varandra literas ejusdem organi”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Språket avslöjar ett folks ursprung

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Genom att undersöka det samiska språket så kan man, enligt Öhrling och Lindahl, få reda på samernas släktskap med andra folk, historia och härkomst. Dock menade de att språkforskning bara kan göra det sannolikt var samerna kommer ifrån. Öhrling och Lindahl uttalar i Lexicon Lapponicum; ”Språkkunskapen leder oss således till kunskapen om folkslagens släktskap och härkomst, den visar hur de ombytt orter och levnadssätt; en historia, som ofta torde vara lika artig och nöjsam för eftervärlden och lika nyttig som den, som förtäljer oss de förstöringar och våldsamheter, som krig har gjort och åstadkommit. Det är ej ännu fulleligen uppdagat, vadan lapska nationen har sin upprinnelse. De har själva inga sagor och berättelser härom bevarade till denna tiden. Deras språk blir därför det enda medlet att kunna sådant utforska, ty levnadssättet har utan tvivel blivit så förändrat som orten det har fordrat. Men som man vid dylika undersökningar oftast får nöja sig med det som blott är sannolikt, må man ej undra att om lapparnas ursprung olika meningar uppkommit.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med ungerska och finska folket

10 år före kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl utkom med sin bok Lexicon Lapponicum hade astronomen och jesuitprästen  János Sajnovics, (János Sajnovics de Tordas et Káloz) (1733 – 1785), publicerat verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse” år 1770. I verket påvisade Sajnovics att samiska och ungerska är besläktade. Att samiskan var besläktat med ett språk så lång bort var revolutionerande. Det måste ha påverkat Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl till deras uppfattning att språkforskning var nyckeln till att få fram folkslags ursprung.

Två år efter János Sajnovics verk om samiskan och ungerskans språkliga släktskap framlade E. J. Öhrling år 1772 vid Uppsala universitet avhandlingen ”Dissertatio academica de convenientia lingvse hungaricæ cum lapponica”. Avhandlingen handlade om språkliga likheter mellan ungerska och samiska.  Avhandlingen framlades inför Professor Johan Ihre.

Öhrling och Lindahl konstaterade vidare att samiskan är, förutom ungerskan, besläktat med finska. Något som andra långt tidigare konstaterat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska språkgåtor gör samernas ursprung okänt

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Johan Öhrling och Erik Lindahl konstaterat att samiskan är besläktat med ungerskan och finskan. Däremot kunde de inte fastslå samernas ursprung trots samiskans släktskap med ungerskan och finskan.

De båda fann att i det samiska språket fanns flera ord som inte fanns i något annat språk. Orden fanns inte ens i de för tiden konstaterade närmast besläktade språken finska och ungerska. Till råga på allt var det så kallade grundläggande ord för ett språk, dvs sådana ord som bör visa släktskap mellan språk. Ett sådant ord var ”Vatten”, som inte finns i något annat språk. De skriver; ” Lapskan behåller likafullt en myckenhet egna ord, som knappt torde kunna härledas annorstädes ifrån. Häribland är i synnerhet sådana ord, som av ljudet eller per onomatopoïam är formerade, av vilka rätt många finns. Således synes till exempel ordet tjatse, vatten, vara kommet av likheten det äger i uttalet med ljudet av vatten, när det skvalpar emot någonting. Swaskot, piska, slå, har ett nästan likstämmigt ljud med det som uppkommer när man hastigt svänger i luften ett spö eller en piska. Mekot, bräka som en get, kriskesset, knarra, nuwet, susa som väder eller eld, tsihret, gnälla som möss, har onekligen sådan upprinnelse, förutom många flera”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung och andra språk

Kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl ansåg det naturligt att det fanns norska och svenska lånord i samiskan eftersom det är samernas språkliga grannar. De fann dock ord i samiskan som hade polskt, engelskt och franskt ursprung. Öhrling och Erik Lindahl hänvisade vidare till en avhandling vid Åbo universitet som visade likheter mellan ord från samiskan och de nordamerikanska inuiternas (Eskimåers) språk. Något som skapade ytterligare förvirring i samernas ursprung. Öhrling och Erik Lindahl skriver ” Av de få ord av eskimåernas språk i norra Amerika som är anförda i en disputation under före detta professorn och riddaren KALMS inseende i Åbo, finns några som är lika med lapskan, som till exempel esk. kamakak, stövel, lapska kabmak, sko. Esk. monny, ägg, lapska, monne

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

1700-talets språkgåtor om samernas ursprung är fortfarande språkgåtor 2017

Det som Johan Öhrling och Erik Lindahl påpekat att det finns ord i samiska språket och som inte finns i något annat språk har gett upphov till nya teorier om samerna som att samerna bytt språk eller ett tecken på att samerna levt isolerat och tom överlevt inlandsisen. Fortfarande i dag har språkforskningen inte kunnat hitta en för alla godtagbar förklaring till typiskt ”samiska” ord.

 

BLOGGFRÅGA

Vad förutom ett språk avgör ett folks ursprung?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s