Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samernas urhem

Henric Gabriel Porthan ansåg att samerna även haft ett gemensamt språk och gemensamt urhem med de finsktalande folken.

Urhemmet låg utanför Norden enligt Porthan.

Porthan skriver att urhemmet för denna språkgrupp låg vid Kaspiska havet;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var enligt Porthan ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Muntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Porthan till sagesmän; ”Så berätta invånarena i det så kallade Rantalambi Härad, hur deras förfäder (icke längt före Reformationstiden) därifirån bortdrifvit Lapparne; hnra de på vissa ställen, hvilka utvisas och däraf ännu bära namn (såsom en Holme kallad Ammunta -Saari, Skott-Holmen), med sinä bågar nedskutit dem som ej i godo vikit undan, o. s. v.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samiska rösen i hela Finland

Över hela nuvarande Karelen och Finland finns stenrösen. Dessa stenrösen har av Porthan tolkats som efterlämningar av samer. Många av dessa stenrösen ligger dessutom på orter eller platser som, påstås av Porthan, fått namn efter samerna. Porthan skriver; ”De besynnerliga stenhögar, som öfver hela Finland» pä holmar, uddar, sjöstränder och åsar träffas, och tydeligen ses vara genom mennisko-flit bygde och hoplagde, anses af invånarena för Lappames efterlemningar, och kallaa däiföre Lapin-kodaty Lapin-rauniot, Lapin-haudat (Lapphyddor, Lapprösen, Lappgrafvar etc). At i synnerhet Österbottens öfre del, samt norra delen af Savolax, sä väl som visse Skogs-trakter af Björneborgs Län och Tavastland, länge tjent Lapparne til hemvist och tilflykt, sedän de ifrän hafskanten blifvit forjagade” Det ska sägas att Porthan inte den ende som tolkat stenrösen i Finland och Karelen som samiska efterlämningar. I Karelen marknadsförs dessa stenrösen i dag som samiska platser i turistiska ändamål som utflyktsmål

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samer fick betala skatt i södra Finland

Henric Gabriel Porthan hänvisar vidare till flera dokument där det framgår att samer i Björneborgs län i södra Finland beskattats av lokala godsägare för att använda marker och vatten. Han menar vidare att dessa godsägare lagt under sig marker och vattendrag som ursprungligen användes av samerna. Porthan skriver; ”flere documenter bestyrkes, at ägarena til åtskilliga Gods i Tavastland hade lagt under sig stora skogstrakter, och förmånliga fiskvatten i den aflägsnare och jännn föga bebodde delen af landet (såsom Österbotten, Ruovesi och Keuru Socknar i Björneborgs Län, med hela Rantalambi orten), hvarjämte de tilägnade sig et slags herravälde öfver de i granskapet sig uppehållande Lappar, af hvilka de uttvungo en ärlig skatt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och kväner

Eftersom jag själv är Pitesame kan jag inte låta bli att referera till Porthans slutsats var ordet ”Kvän” kommer ifrån.

Porthan skriverNamnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat…Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål.”.

Ordet ”Kvän” har, enligt Porthan, kommit till fornnordiskan, dvs till norrønt folk, från pitesamiskan där pitesamer i gamla tider kallat svenskar och finländare för ”Kainolats”. Ett Pitesamiskt ord som norrønt folk tagit till sig och blivit ”kvän.” (Jämför även Lindahl och Öhrling Lappska Lexicon. Stock. 1780, sidan. 114)

Kainolats” eller Gájnulasj är ett känt pitesamiskt och lulesamiskt ord som betyder ”lång rygg”. Ordet ”Guojnna” är ett annat ord för ”Kvän” och används fortfarande i Tysfjord, Norge. (Samuel Gælok och Kåre Tjihkkom).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och Kvänland

Henric Gabriel Porthan menade således att ordet ”Kvän” har samiskt ursprung. Samerna kallade svenskar, norrmän och finländare för kväner. De svenskar som kommit längst norr i sin kolonisering av Sameland var hälsingar som således kallades kväner. Enligt Porthan fortsatte hälsingarna, d.v.s. kväner, att kolonisera norrlandskusten och Torne älvdal.

Porter menade vidare att invandrande finländare till Tornedalen övertog benämningen kväner och, som det får förstås, gett upphov till Kväner och Kvänland i de isländska sagorna.

Porthan skriver år 1800 i verket  ”Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning ofver den Europesiska Norden”;

Dette ställe, i synneret när det jämföres med hvad som ännu längre fram förekommer, tyckes vara afgörande i tvisten, om de fordne kveners bonigs-ort. När K. Ælfred säger, at de bodde norr om svenskarna (som i vester gränsade södra Norrige, och ifrån hvilka Lapparne lågo i nordvest) och skildes genom fjällen ifrån nordliga delen av det bebodda Norrige: så är det omöjeligt at söka dem annorstädes, än i vårt Norrland. Förmodeligen voro de samma folk med de fordna Helsingar, och altså af den Germaniska, men icke at den Finska folkestammen? Just dette samme land hafva Helsingarne af ålder bebodt. Namnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat? Lapparne kalla ännu både Svenskar och Norrmän gemensamt Kainlats; och at samma namn äfven beteknat Helsingarne (Lapparnes granner åt denna sidan), bestyrkes jämväl deraf, at en by vid Torneå, på Svenska kallad Helsing-byn, hos Finnarne derstädes heter Kainu Kylä. Jfr det af Hrr. Lindahl och Öhrling författade Lappska Lexicon. Stock. 1780, 420 p. 114. Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål. Dette namn har sedan af Lapparna blifvit tilagdt ej allenast Helsingarnas släktningar de Svenske og Norrske, utan ock de Finnar som vid Botniska Viken östra och norra strand småingom uträngde Helsingarne och intogo deres rum. Finnarne kalles annars på Lappska med et egen namn Suomelats. Ehura man ej med säkerhet vet, om Helsingarne fordom i Norra Österbotten, jast beständiga hemvist: få är dock ostridigt, at de, för Fiskets skull i de norra Elvarne (Torno, Kemi, To och Ulo) sträct alt dit sit lands gränsor, och åtminstone under sommartiden sig där uppehållit. Fördenskull, när sedan Finnarne ifrån det nästgränsande Karelen och Savlolax efter hand hade dragit sig hit up och bosatt sig på denne ort, blefvo jämväl de af Lapparne (ock efter desses exempel af Norrmännerne) kallade med samma namn (Kainolats, Kainu, Kväner), som landets förra innehafvare Helsingarne; da deres egne slägtingar och grannar i Karelen och Savolax antogo småningom samme sed, och kalla ännu (Norra) Österbotten för Kainu, kainun-maa, och dets invånare for Kainulaiset, (hvoraf uten tvifvel jämväl Kajana upkommit): men desse skjuta sjelfve ifrån sig detta namn på sine grannar (både Finske och Svenske), i Vesterbooten. Detta alt cykes nogsamt utvisa namnes rätta ursprung. Norrmännerna kalla ock ännu ej allest norre Österbotningarne, som äro Finnar, uten jämväl Vesterbotningarne, som äro Svenskar, met et gemensamt nam för Qväner, indelandes dem fördenskul i Öst- och Vest-Qväner.

Om Kväner och Kvänland jämför även;

Perinskiöld. Monum. Upland. T.I. p.2-7 (Hans Hammends Nordiske Misjons Historia (Köpenhamn 1787) sidorna 908 till 923 och 927,  och Eneroths disputation ”de Quenlandia antiqua från år 1767, samt Wegelii disputation ”de antiqua gente Qvenorum” från år 1788.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kväner i de isländska sagorna

Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de islänska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Kväner omnämns i de isländska sagorna med Kung Faravid och konungadömet Kvänland.

Konungadömet Kvänland i de isländska sagorna har av olika historiker tolkats till att ligga i Hälsingland, Tornedalen, hela Norrland eller vid Vita havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Nyvaknande Kväner

Fortfarande i Norge kallas finländare för kväner. I Sverige har dock ordet kväner från de isländska sagorna fått ett nyvaknande och ny innebörd. Några från Minoriteten Tornedalningar kallar sig numera kväner och startat upp en ny organisation ”Kvenlandsförbundet” med krav om urfolksstatus på lika nivå som indianer och samer. Kvenlandsförbundet har också tillskapat en egen flagga för det kvänska folket.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.