Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung på kontinenten av Lars-Nila Lasko

Rühs finns i nästan alla historieböcker om samerna och ändå inte

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns den romerske historikern Tacitus som den äldsta skriftliga källan från år 98 om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna refererar till Tacitus som den första beskrivningen av samerna i historien. Men, utan källkritiskta granskningar.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs

 

Första skriftliga källan om samerna?

Christian Friedrich Rühs var den förste som redan år 1811 nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna.  Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46. (De moribus Germaniae; c 46 syftar till den romerske historikerns verk ” De moribus Germaniae”, kapitel 46 där folkgruppen ”Finni” omnämns).

Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

 tacitus

Tacitus

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar också bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner Fenni i sitt verk om Germania år 98. Men, vad skriver Cornelius Tacitus om Fennis geografiska placering?

 

Fennis släktskap till andra folk okänd

Cornelius Tacitus skriver ”Huruvida jag skall räkna pevcinernas och venedernas samt fennernas  folk till germanerna eller till sarmaterna, vet jag icke säkert”, (“Peucinorum Vene dorumque et Fennorum nationes Germanis an Sarmatis ascribam, dubito: )

Det är uppenbart att Finni, enligt Cornelius Tacitus, skiljer ut sig så mycket från germanska folkstammar att han är tveksam att Fenni är besläktade med germaner, sarmaterna eller kanske ingendera av dem.

Sarmaterna antas vara ett asiatisk ryttarfolk som senare drog de sig mot väster över skyternas f.d. territorium mot Karpaterna. Karpaterna är ett bergssystem om 1 450 km lång båge av berg som löper från Polen genom Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ukraina, Rumänien och Serbien. Sarmater kom under 200-talet e.Kr. att strida mot romarna. Skyterna var under antiken en geografisk, politisk och kulturell enhet snarare än en etnisk folkgrupp, som levde på bl.a. de ukrainska stäpperna,

Scythia-Parthia_100_BC

Skogs- och bergområde skiljer Finner i norr från pevcinerna:

Cornelius Tacitus fortsätter ”Ty hela det skogs- och bergsområde, som höjer sig mellan pevcinerna och fennerna, (Nam quidquid inter Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur, latrociniis pererrant.) Pevcinerna, vilka av några benämnas bastarner, likna emellertid i språk, skick, bosättning och byggnadssätt germanerna. (quanquam Peucini, quos quidam Bastarnas vocant, sermone, cultu, sede ac domiciliis, ut Germani, agunt.)

Bastarnerna var en östgermansk folkgrupp. Dock var de starkt uppblandade med andra okända folkslag, vilket tyder att de levde i germanernas yttergräns österut i närheten till annat folkslag. Bastarnerna  levde först vid övre delen av floden Wisla i Polen för att senare ca. år 200 tränga ner mot Donau.  Bastarnerna försvinner ur historien ca. år 300. Hur denna folkgrupp försvinner finns olika teorier från att de fördrevs av goterna till att de gick upp i goterna.

Wisła (äldre svenska Weichsel) är Polens viktigaste och längsta flod. Wisła är 1 047 km lång och flyter från Karpaterna i söder förbi Kraków och genom Warszawa, för att sedan rinna ut i  Gdanskbukten i Östersjön genom ett 2000 km² stort delta. Bastarnerna levde således i närheten till Gdanskbukten. Vilka Pevcinerna var är inte helt klarlagt förutom att Bastarnerna var en del av dem. Det är möjligt att Pevcinerna levde i nuvarande Polen och Balticum eller delar därav.

Hur som helst var Balticum vid denna tidsperiod ett stort skogsområde utan kända uppodlade ytor.

Det som stöder att Fenni utbredningsområde gått i söder ända ner till Lettland och Litauen är att det finns inga bergsområden i Estland. Dock finns Gaiziņkalns som är det högsta berget i Lettland med 311 meter över havet, Juozapine är ett berg i Litauen som når 293 meter över havet och Littauens högsta ber är Aukštojas med sina 294 meter. För Vitrysslands del finns Dzerishinskaja Gora med 345 meter över havet.

Nu ska man inte dra alltför förhastade slutsatser av Cornelius Tacitus beskrivelse av landterängen enär han inte besökt området, bygger sin berättelse på andrahands källor och området som beskrivs sannolikt var okänt för romarna.

 

Tacitus placerar Fenni öster om floden Wisła i Polen

Tacitus placerar folkgruppen Fenni geografiskt öster om floden Wisla i Polen eller åtminstone Fennis sydligaste område i förhållande till folkgruppenerna Pevcinerna och Bastarnerna. Hur långt öster eller nordöst om dessa folkgrupper kan tolkas utifrån Tacitus geografiska beskrivning till Baltikum.

 

Samer på sydliga breddgrader?

Christian Friedrich Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom.” Rühs är mycket väl medveten om att enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

800px-Roman_Empire_125_de.svg

Karta över folkstammar i Europa inklusive ”Fenni” (samer) ca. år 125 baserad på Tacitus verk Germania år 98 (Författare Andrei Nacu, Wikipedia 2009-02-21)

Se mer: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Roman_Empire_125.svg#file

 

Hade historiker om samer omnämnt Tacitus?

Tacitus beskrivning av samerna som jägarfolk passar bra in på samerna. Men, om historiker också tittat på var Tacitus placerar in samerna geografiskt så är det tveksamt om Tacitus hade blivit omnämnd som första skriftliga källan om samerna?

 

Samer i Skandinavien och på kontinenten

Men, historieprofessorn Christian Friedrich Rühs stannar inte vid Tacitus i beskrivelsen av samernas ursprung och tidigare utbredningsområde. Till detta skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung i romerskt källmaterial av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Aldrig och alltid omnämnd

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

 WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

Christian Friedrich Rühs och svensk nationalism

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) hade ett stort intresse i Nordens historia. Hans huvudverk ”Geschichte Schwedens” , som i svensk översättning kom att lyda ” Svea rikes historia från de äldsta tider till konung Carl XII:s död” utgavs i 5 delar mellan 1803 och 1814. Rühs fick en enorm betydelse i beskrivning av svenskarnas ursprung och historia. Den mest inflytelserike svenske professorn i historia under början av 1800-talet Erik Gustav Geijer uttalade ”ej blott utan jemförelse det bästa af främmande arbeten om Sverige: den är på det hela inom oss och af oss sjelfva ännu oöfverträffad”. Christian Friedrich Rühs tolkningar av äldre romerska historikers skrifter har haft en enorm betydelse för senare svenska historiker liksom för svensk nationalism. Detta trots att flera historiker numera avvisat Rühs tolkningar av svenskarnas ursprung.

tacitus

Romerske historikern Cornelius Tacitus (55-120)

Christian Friedrich Rühs ansåg att folkgruppen ”Fenni” är samerna

Christian Friedrich Rühs var den förste och redan år 1811 som nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna. Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rühs har satt spår i historieböcker om samerna

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns Tacitus som den äldsta skriftliga källan om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna nämner Tacitus som äldsta skriftliga dokument om samerna. Men, utan källkritiskta granskningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Nu skall det dock nämnas att några forskare har i litteraturen försökt anknyta ”Fenni” i Cornelius Tacitus Germanica med de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig, Tyskland. Detta är, enligt min mening, alltför långsökt förklaring utan ha ytterligare belägg än ortsnamn. Till detta kommer att de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig ligger relativt långt från det område som Cornelius Tacitus utpekar som jägarfolket Fennis utbredningsområde. Det är dock troligt att ordet ”Fenni” i forngermanskan kan ha haft betydelse för namngivningen av de tyska orterna Finniland och berget Finne.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Samisk Historieblogg – Nu över 21 000 läsare!

Samisk Historieblogg fortsätter öka!

Samisk Historieblogg – Nu över 21 000 läsare!

Samisk Historieblogg är en relativt ny blogg och kanske svår att hitta till i internetdjungeln. Trots det har redan över 21 000 besökt Samisk Historieblogg. Och det bara rullat på.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Nu bland Sveriges mest lästa historiebloggar!

Bland Sveriges olika bloggar om historia är nu Samisk Historieblogg en av de mest lästa. Antalet läsare fortsätter dessutom att öka!

Historiker länkar till Samisk Historieblogg

 

Historiker länkar till Samisk Historieblogg!

Det är också särskilt glädjande att ett stort antal bloggar och sajter med historiskt innehåll i Sverige och utomlands länkar till Samisk Historieblogg.

Samisk Historieblogg – En av de populära historiebloggarna!

Glädjande är också att Nättidningen Svensk Historia upptagit Samisk Historieblogg i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden kan nog räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och för just denna blogg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

All e-post besvaras i kölista – Men lång väntetid!

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bok om svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpeindelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

I läroboken tar Silverstolpe upp samernas och svenskarnas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Guden Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson, som var ett annat namn för guden Oden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Gustaf Abraham Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den svenske guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gustaf Abraham Silverstolpe

Docent Gustaf Abraham Silverstolpe föddes den 31 oktober 1772och var son till riksdagsmannen och godsägaren Gustaf Silfverstolpe.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juntan

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad, ett stenhus i korsningen S:t Larsgatan och S:t Johannesgatan, samlades regelbundet en radikal studentklubb för att diskutera politik och litteratur. Studentklubben kom att kallas juntan med förebild från franska revolutionens Club des Jacobin. Club des Jacobins leddes av Maximilien de Robespierre med diskussion om frihetsideal och republik.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bokhandlare

I Uppsala startade Silfverstolpe enbokhandel och utgav en tidning om litteratur ”Litteraturtidningen” åren 1795–1797. Han utgav även samt ”Journal för svensk litteratur” tidsperioden 1791–1803 och senare 1809–1812.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Musikskandalen

Gustaf Abraham Silverstolpe hade ett stort musikintresse och invaldes som ledamot år 1799 i Kungliga Musikaliska Akademin.

Men, hans musikintresse skulle få en stor vändning året därpå 1800. Silfverstolpe var violinist i Kungliga Musikaliska Kapellet. Inför Kung Gustaf IV Adolfs kröning hade han övertalat kapellmästaren att spela ”Marseljäsen” från franska revolutionen. Kapellmästaren ändrade sig dock i sista sekund och ersatte ”Marseljäsen” med en symfoni av Haydn. När Silfverstolpe och några andra musiker, som alla tillhörde Juntan,  upptäckte detta lämnade de konsertsalen. Det hela resulterade i en halvdan orkester med ett minst sagt misshagligt framförande.

Silfverstolpe ställdes inför rätta tillsammans med andra orkestermedlemmar och han förvisades från Uppsala. Han förlorade även sin titel docent.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uplands Nation

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad såldes till Uplands nation för 7666 riksdaler 32 skilling banco och utgör fortfarande nationens huvudbyggnad.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

I Kyrkans tjänst

Silverstolpe avslutade sina dagar med att prästviga sig år 1822 och tjänstgöra som kyrkoherde i Söderköping. Han avled den 2:a september 1824.

 

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lärobok i svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpe indelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson.

De isländska sagorna omnämner inte någon hövding Sigge Fridulfsson!  Därför kanske någon undrar vem Sigge Fridulfsson var?

Guden Oden har under åren haft flera namn. Namnet Sigge Fridulfsson för Oden tros ha uppkommit på 1600-talet av Olof Verelius och Johan Peringskiöld. Dock förekommer ”Sigge” tidigare i en engelsk översättning av de isländska sagorna

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den vite guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader
Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas urhem vid Kaspiska havet

Samernas och de finländska språkgruppernas urhem låg vid Kaspiska havet. Porthan skriver;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens gemensamma bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var, enligt Porthan, ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”. Som bevis att samerna bebott hela Finland och av finländarna fördrivits norrut hänvisar Porthan tillMuntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut”, ”Samiska rösen och gravar i hela Finland”, ”Samer fick betala skatt i södra Finland” och att ”det finns ett stort antal namn på orter och platser i södra finnland” (De flesta finska namn på sjöar, orter, platser och byar som börjar eller slutar på ordet ”Lapp” finns i södra Finland och inte i norra Finland). (Se tidigare blogginlägg om Porthan) 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kväner i de isländska sagorna

Henric Gabriel Porthan utredde även ordet ”Kvän”. Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de isländska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Ordet kväner har däremot ett pitesamiskt ursprung, enligt Porthan, som kommit att upptas i fornnordiskan.  I samiskan var ordet kväner en benämning på invandrande folk som svenskar, norrmän och finnar.

Ordet ”Kvän” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Finländare”. Ordet ”Finne” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Samer” (Se finnebiff för renskav, Finnmark för Sameland osv i norskan).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var Henric Gabriel Porthan

Då kan man undra vem den finske professor Henric Gabriel Porthan var?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Karelsk släkt från Viborg

Henric Gabriel Porthans släkt kommer ursprungligen från staden Viborg i nuvarande Ryssland. Vid denna tid tillhörde dock Viborg Sverige sedan staden grundades år 1293. Det är därför ingen tillfällighet att staden Viborg, eller som det hette på den tiden Wiborg, har tre kronor, ett svenskt W och svenska flaggans färger i sitt stadsvapen.

I Viborg arbetade karelaren Gustaf Bengtsson Purtanen som handelsman. Gustaf Purtanen bodde i Viborg under den tid Arvid Tönnesson Wildeman var Sveriges ståthållare på Viborgs slott. Arvid Tönnesson Wildeman kom senare att på Sveriges vägnar förhandlade och underteckna freden med Ryssland i Stolbova år 1617. Ett fredsavtal som gjorde Östersjön till ett svenskt innanhav.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Prästsläkt i generationer

Gustaf Bengtsson Purtanens son Sigfrid Porthanus blev fältpräst under Karl X Gustavs arme. Efter sin tjänstgöring som fältpräst blev Sigfrid Porthanus kyrkoherde i den avlägsna socknen Viitasaari i centrala Finland. Viitasaari som blev stad först 1996 har Storumans kommun som vänort. Sedan Sigfrid Porthanus tid har varje generation i släkten Porthan varit präster i Viitasaari.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dyster uppväxt med sinnesjukdom

När Henric Gabriel Porthan var 5 år tvingades han flytta hemifrån därför att fadern blev sinnessjuk.  Sinnessjuk domen var genetiskt och hade tidigare förekommit i släkten. Porthan fick därmed en strikt uppfostran hos sin morbror, kyrkoherden i Kronoby i Österbotten Gustaf Juslenius.

Juslenius var vid denna tid en känd universitetssläkt, vilket bådade gott för Henric Gabriel Porthans studier.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Vid 15 års ålder skrevs Porthan in som student vid Åbo Akademi år 1754. Sex år senare vid 21 års ålder avlade han filosofie magisterexamen 1760.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Yrkeskarriär

År 1762 blev Porthan docent och professor år 1777 i vältalighet (Eloquentiae professor).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

Henric Gabriel Porthan var oerhört produktiv. Hans viktigaste arbeten och publikationer finns samlade i verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” i 5 delar. Enbart första delen innehåller 22 av hans mindre avhandlingar! Det ska kanske tilläggas att verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” enbart innehåller Porthans viktigaste skrifter.

Ett stort antal av hans arbeten berör samisk historia. Kanske den av de centralaste är ” Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning” från år 1800.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara