Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung på kontinenten av Lars-Nila Lasko

Rühs finns i nästan alla historieböcker om samerna och ändå inte

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns den romerske historikern Tacitus som den äldsta skriftliga källan från år 98 om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna refererar till Tacitus som den första beskrivningen av samerna i historien. Men, utan källkritiskta granskningar.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs

 

Första skriftliga källan om samerna?

Christian Friedrich Rühs var den förste som redan år 1811 nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna.  Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46. (De moribus Germaniae; c 46 syftar till den romerske historikerns verk ” De moribus Germaniae”, kapitel 46 där folkgruppen ”Finni” omnämns).

Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

 tacitus

Tacitus

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar också bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner Fenni i sitt verk om Germania år 98. Men, vad skriver Cornelius Tacitus om Fennis geografiska placering?

 

Fennis släktskap till andra folk okänd

Cornelius Tacitus skriver ”Huruvida jag skall räkna pevcinernas och venedernas samt fennernas  folk till germanerna eller till sarmaterna, vet jag icke säkert”, (“Peucinorum Vene dorumque et Fennorum nationes Germanis an Sarmatis ascribam, dubito: )

Det är uppenbart att Finni, enligt Cornelius Tacitus, skiljer ut sig så mycket från germanska folkstammar att han är tveksam att Fenni är besläktade med germaner, sarmaterna eller kanske ingendera av dem.

Sarmaterna antas vara ett asiatisk ryttarfolk som senare drog de sig mot väster över skyternas f.d. territorium mot Karpaterna. Karpaterna är ett bergssystem om 1 450 km lång båge av berg som löper från Polen genom Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ukraina, Rumänien och Serbien. Sarmater kom under 200-talet e.Kr. att strida mot romarna. Skyterna var under antiken en geografisk, politisk och kulturell enhet snarare än en etnisk folkgrupp, som levde på bl.a. de ukrainska stäpperna,

Scythia-Parthia_100_BC

Skogs- och bergområde skiljer Finner i norr från pevcinerna:

Cornelius Tacitus fortsätter ”Ty hela det skogs- och bergsområde, som höjer sig mellan pevcinerna och fennerna, (Nam quidquid inter Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur, latrociniis pererrant.) Pevcinerna, vilka av några benämnas bastarner, likna emellertid i språk, skick, bosättning och byggnadssätt germanerna. (quanquam Peucini, quos quidam Bastarnas vocant, sermone, cultu, sede ac domiciliis, ut Germani, agunt.)

Bastarnerna var en östgermansk folkgrupp. Dock var de starkt uppblandade med andra okända folkslag, vilket tyder att de levde i germanernas yttergräns österut i närheten till annat folkslag. Bastarnerna  levde först vid övre delen av floden Wisla i Polen för att senare ca. år 200 tränga ner mot Donau.  Bastarnerna försvinner ur historien ca. år 300. Hur denna folkgrupp försvinner finns olika teorier från att de fördrevs av goterna till att de gick upp i goterna.

Wisła (äldre svenska Weichsel) är Polens viktigaste och längsta flod. Wisła är 1 047 km lång och flyter från Karpaterna i söder förbi Kraków och genom Warszawa, för att sedan rinna ut i  Gdanskbukten i Östersjön genom ett 2000 km² stort delta. Bastarnerna levde således i närheten till Gdanskbukten. Vilka Pevcinerna var är inte helt klarlagt förutom att Bastarnerna var en del av dem. Det är möjligt att Pevcinerna levde i nuvarande Polen och Balticum eller delar därav.

Hur som helst var Balticum vid denna tidsperiod ett stort skogsområde utan kända uppodlade ytor.

Det som stöder att Fenni utbredningsområde gått i söder ända ner till Lettland och Litauen är att det finns inga bergsområden i Estland. Dock finns Gaiziņkalns som är det högsta berget i Lettland med 311 meter över havet, Juozapine är ett berg i Litauen som når 293 meter över havet och Littauens högsta ber är Aukštojas med sina 294 meter. För Vitrysslands del finns Dzerishinskaja Gora med 345 meter över havet.

Nu ska man inte dra alltför förhastade slutsatser av Cornelius Tacitus beskrivelse av landterängen enär han inte besökt området, bygger sin berättelse på andrahands källor och området som beskrivs sannolikt var okänt för romarna.

 

Tacitus placerar Fenni öster om floden Wisła i Polen

Tacitus placerar folkgruppen Fenni geografiskt öster om floden Wisla i Polen eller åtminstone Fennis sydligaste område i förhållande till folkgruppenerna Pevcinerna och Bastarnerna. Hur långt öster eller nordöst om dessa folkgrupper kan tolkas utifrån Tacitus geografiska beskrivning till Baltikum.

 

Samer på sydliga breddgrader?

Christian Friedrich Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom.” Rühs är mycket väl medveten om att enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

800px-Roman_Empire_125_de.svg

Karta över folkstammar i Europa inklusive ”Fenni” (samer) ca. år 125 baserad på Tacitus verk Germania år 98 (Författare Andrei Nacu, Wikipedia 2009-02-21)

Se mer: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Roman_Empire_125.svg#file

 

Hade historiker om samer omnämnt Tacitus?

Tacitus beskrivning av samerna som jägarfolk passar bra in på samerna. Men, om historiker också tittat på var Tacitus placerar in samerna geografiskt så är det tveksamt om Tacitus hade blivit omnämnd som första skriftliga källan om samerna?

 

Samer i Skandinavien och på kontinenten

Men, historieprofessorn Christian Friedrich Rühs stannar inte vid Tacitus i beskrivelsen av samernas ursprung och tidigare utbredningsområde. Till detta skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.