Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 3)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

BLOGGFRÅGA

Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 2)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

1800-talets mest inflytelserikaste historiker

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historieprofessorn som ville gå till grunden för att utreda samernas ursprung

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå om man bortser från fornfynd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historiska dokument

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna var sann och verklig historia

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna och bokstavstolkning

Eftersom bibeln som de isländska sagorna var verklig och sann historia så skulle de båda dessutom tolkas bokstavligen. Med bokstavstolkning, (”Subsumtion” eller ”Egentlig tolkning”), innebär att man tolkar en text utifrån dess ordalydelse. Bokstavstolkning var vanligt förr för att förstå en text i en lag, bibeln eller de isländska sagorna. Svårigheten med bokstavstolkning är att veta hur man ska bestämma ett ords betydelse.

Bokstäverna och texten är ju det första som möter läsaren. Dock, har bokstavstolkning av de flesta kristna övergivits när det gäller att tolka och förstå alla bibeltexter. Men, det har alltid funnits flera olika tolkningar parallellt och fortfarande. Bland extrema religiösa grupper är däremot bokstavstolkning vanligt.

Andra sätt att tolka texter är;

  • Systematisk tolkning — att tolka en texts mening utifrån dess systematik,
  • Subjektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess syfte,
  • Objektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess funktion.

Sen kan man oberoende av dessa tolkningstekniker naturligtvis bestämma et ords eller begrepps innebörd utifrån restriktiv tolkning, extensivt tolkning, analogisk tolkning eller genom é-contrarioslut.

När det gäller isländska sagor så har det idag nästan helt övergetts som historiska sanna dokument. Därför är ingen tolkningsmetod eller tolkningsskola aktuell när det gäller isländska sagor. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna i biblioteken under årens lopp flyttats från historiehyllan till hyllor till historiska romaner.

Jag skriver nästan därför vissa grupper och organisationer bygger en stor del av sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna. Exempelvis har några nationalistiska organisationer och fornnordiska religiösa grupperingar hänvisningar till de isländska sagorna. Några få bygger dock hela sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna som exempelvis Kväner och Kvenlandsförbundet, dvs Kveenimaayhistys. Skulle de isländska sagorna inte vara sanna så faller grunden för dessa organisationer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna, (Íslendingasögur), skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De nordiska folkens ursprung

Vill man i de isländska sagorna utreda de nordiska folkens ursprung måste man studera Snorre Sturlassons Heimskringla. Heimskringla inleds med de folk som invandrade till Norden och de folk som redan fanns i Norden.

Heimskringla handlar vidare om de nordiska kungaätternas uppkomst eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna”. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer konstaterar, utifrån Heimskringla, att vid det germanska folkets ankomst till Norden fanns samerna redan i Skandinavien. Samerna var således Nordens urfolk.

I Heimskringla kallas samerna för det Jotiska folket. I  Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla framgår att folket Joterna är finnar. Historieprofessor Erik Gustaf Geijer går vidare och konstaterar att i fornnordiskan är ordet ”Finne” beteckning för samerna.

I Norge används fortfarande ordet finne som namn för same. Exempelvis heter det nordligaste länet i Norge ”Finnmark”, som betyder Sameland, Det norska ordet ”Finnebiff” betyder Samebiff (Renskav) osv. Finnar kallas i fornnordiskan för kväner och i norskan finns ordet kväner fortfarande kvar som beteckning på finsktalande i Nordnorge.

Även på Island användes tidigare ordet Finner för samer enligt geijer.

Man kan således sammanfatta Geijer på så vis att när germanerna kom till Norden fanns redan Joterna där, som var finnar och finnar var det fornnordiska ordet för samer. Det var alltså samerna som germanerna stötte på när de anlände till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur långt söderut bodde samerna?

Erik Gustaf Geijer ville även utreda var de invandrande germanerna stötte på samerna eller med andra ord hur långt söderut bodde samerna ursprungligen?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i Skandinavien och på kontinenten

Erik Gustaf Geijer hänvisar till de romerska historikerna Tacitus och Ptolemaeus om samernas bosättningsområde under romersk tid. Han tolkar de romerska historikerna att samernas utbredningsområde sträckte sig söderut till Litauen och till Polen. Enligt Erik Gustaf Geijer bodde samerna i nordöstra Europa i Skandinavien och på kontinenten.

Det var på kontinenten som Oden och germanerna träffade på samerna för första gången enligt Erik Gustaf Geijer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

BLOGGFRÅGA

Är de isländska sagorna historia, delvis historia eller helt uppdiktade?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 1)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiskt verk om samerna

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825. Titeln på verket ”Svea rikes häfder” kan kort översättas till nutidssvenskans ”Sveriges Historia

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer enligt Harald Hårfagers isländska saga Heimskringla

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå (om man bortser från mindre antal fornfynd).

I dag ser situationen för historiker helt annorlunda ut. Historiker i dagens informationssamhälle har ett stort antal nya källor, digitaliserade arkiv, globaliserade kontaktnät, internationella forskarteam och forskningsresultat, samt nya vetenskaper som ger helt andra förutsättningar för historieforskning än tidigare. Dessutom har vi kommit lite längre i historiska resultat.

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas. Dessutom skulle såväl bibeln som de isländska sagorna tolkas bokstavligen.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. Du kan ju fundera ut vad du vet om din släkt för 300 år sedan? I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Dessutom är dagens tryckta isländska sagor avskrifter av avskrifter av avskrifter. Vid varje avskrift kan något ha förändrats? Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, Islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Dock kommer dagens blogginlägg endast att handla om Heimskringla.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Heimskringla

Namnet Heimskringla kommer från de isländska orden Heimsins och Kringla, som betyder jordens krets (eller på dagens svenska ”omkring jorden”). Namnet kommer från inledningen till sagan Heimskringla som beskriver Jorden; ”Den runda jordskivan, som bebos av människorna, är mycket sönderskuren av vikar; stora havsbukter gå från världshavet in i jorden. Det är bekant, att ett hav går in från Norvasund ända till Jorsalaland; från detta hav sträcker sig åt nordost en lång havsvik, som kallas Svarta havet. Där går gränsen mellan de tre världsdelarna; den östra heter Asien, den västra kalla somliga Europa, andra Enea.”

Heimskringla handlar om de nordiska kungaätterna eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ynglingasagan

Heimskringla utgör, som de flesta isländska sagor, släktkrönikor. Heimskringla har en inledning av Snorre Sturlasson och som följs av den första släktkrönikanYnglingasagan.

Ynglingasagan handlar om germanernas ankomst till Norden, samt om Sveriges och Norges första kungaätter, som kan härledas från Oden och Asarna. Den svenska kungaättens stamfader är ”Yngve Frej”, d.v.s. den fornnordiska guden Frej, som slog sig ner i Uppsala och efterträddes av hans son kung ”Fjölner” (Ynglingaätten). Enligt nuvarande historiker består hela Ynglingaätten av uppdiktade svenska kungar. Det ska dock tilläggas att Snorre själv skriver ”även om vi inte säkert kan bedöma sanningen i [dessa berättelser] vet vi att forna tiders [män] hållit dem för sanna”.

Ynglingasagan inleds med att Oden ankommer med Asarna till Norden från Asien. Vid ankomsten till Norden så möter Oden ett annat folk ”Joter”, som redan bor i Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Historieprofessor Erik Gustaf Geijer menar att Joterna är det samiska folket.

Geijer hänvisar till att det i kapitel 25 i ”Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla och skriver ”der Jotun Svase säger om sig sjelf, att han är Finne”, samt till kapitel 26 i ”Saga om Harald Hårfager” där det framgår attHans dotter, en af Harald Hårfagers gemåler, kallas en Finska”.

Geijer konstaterar således att folket Joterna är finnar. Sedan går Geijer vidare och hänvisar att äldre historiker, som Procopius och Adam av Bremen, vid denna tidpunkt i historien kallas samer för finnar, samt beskriver finnar som samer. Geijer anför även att i vikingen Ottars berättelse för Kung Alfred att ”finnar bor längst den norska fjällkedjan”, liksom att ”Saxo kallar samma folk Skricfinni”. Geijer hänvisar även till andra geografiska beskrivningar att finnarnas utbredningsområde är detsamma som samernas. Erik Gustaf Geijers konklusion är således att folket Joterna är det samiska folket som germanerna mötte när de kom till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

 

BLOGGFRÅGA

Finns det någon sanning i de isländska sagorna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Haqvin Wallman år 1822 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Johan Haquin Wallman ansågs under sin levnadstid som en stor auktoritet inom fornforskningen. I dag är han nästan helt bortglömd i samisk historieforskning trots sin ”moderna” teori om samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Modern teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman (1792–1853), framlade teori om samernas ursprung som skulle kunna kallas för synnerligen modern för 2000-talet. Till och med någon av dagens DNA-forskare eller historiker skulle eventuellt kunna hålla med om delar av hans teori om de nordiska folkens uppkomst och ursprung. Trots detta lade han fram sin teori om samernas ursprung redan i början av 1800-talet, d.v.s. för nästan 200 år sedan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sveriges första arkeolog

Att utnämna Sveriges första arkeolog är kanske inte det lättaste. Allt sedan 1600-talet har det utförts utgrävningar i syfte att studera forntiden. Dessa tidigare utgrävningar kallades fornforskning och utfördes främst av historiker. För fornforskning beslutades redan år 1666 att upprätta ett särskilt ämbetsverk ”Antikvitetskollegium” med egen instruktion från november 1667. Ledamot för Antikvitetskollegium blev bland annat den för samisk historia betydelsefulla personen Johannes Schefferus. Året innan den 14:e december 1666 fick Sverige sin första förordning om fornminnens bevarande.

Hans Hildebrand räknas av några som Sveriges förste arkeolog. Han lade fram den första svenska arkeologiska avhandlingen i Sverige år 1866 och företog arkeologiska utgrävningar avgravfälten på Björkön. Andra menar att Johan Haquin Wallman var Sveriges första arkeolog.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – sjuklig, utfattig, skuldsatt upp över öronen och arbetslös

Wallman föddes den 7:e september 1792 i Linköping och växte upp i ett religiöst hem. Hans far var nämligen prost i staden

Han inledde sina studier vid Linköpings gymnasium och fortsatte som student vid Uppsala universitet 1810. 1815 avlade han magisterexamen och blev 1822 docent i naturalhistoria, som det hette på den tiden, vid sitt tidigare läroverk, Linköpings gymnasium.

Johan Haquin Wallman hade under större delen av sitt liv dålig hälsa. Det har spekulerats i att han led av tuberkulos. Till detta kom att Wallman var ekonomiskt utblottad och fattig. Till stor del berodde det på att han tvingats påta sig sin fars enorma skulder. I tillägg blev han arbetslös från sin tjänst vid Linköpings gymnasium. Wallman var således arbetslös, sjuklig, utfattig och skuldsatt upp över öronen.

Dock kunde han fortsatta sitt intresse för arkeologi och historia genom finansiering från goda rika vänner som årligen tillsammans avsatte 50 riksdaler var för hans forskning. Han var nämligen mycket produktiv.

År 1829 blev Wallman ledamot i Vitterhetsakademien och Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Danmark.

Johan Haquin Wallman prästvigdes 1836 och blev kyrkoherde i Slaka. Wallman var även riksdagsman 1844 -1851.

Wallman var ledamot av Götiska förbundet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – gav upp fornforskning

I mitten av 1830-talet slutar Wallman helt med all fornforskning. Han avstår från erbjudanden om fortsatt finansiering av fornforskningsexpeditioner. Det har aldrig klarats ut varför?

Möjligt har det med hans prästutbildning och prästvigning, samt kyrkoherdeuppdrag att göra? Mer sannolikt är att han under 1830-talet drabbades av malaria förutom tuberkulos. Expeditionsresor på under 1830-talet var påfrestande jämfört med dagens resor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

År 1822 ”Historisk och geographisk afhandling om Skandinaviens bebyggande efter orientaliska och vesterländska källor”. Han erhöll Vitterhetsakademins stora pris för denna skrift. Något som var ett erkännande av sitt ,forskningsarbete.

År 1824 ”Anmärkningar öfwer Skandinaviens fordna handelsförbindelser med Orienten; i anledning af ett i en ättehög funnet Kufiskt mynt från Persien”,

År 1824 ”Beskrifning öfwer en Wikinga-Wård på Öland”,

År 1824 ”Lemningar efter gamla boningar ifrån hednatiden på Öland”,

År 1828 ” Öfversigt öfver svenska fornlemningar med anvisning till deras kännedom och beskrifning”. Han erhöll även för denna skrift Vitterhetsakademins stora pris.

År 1838 ”Undersökningar om Svenska monument ifrån fornåldern och deras förbindelse med Historien”.

I tillägg finns ett stort antal dokument och brev bevarade som berör hans forskning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Finländarna inte urfolk

Flera historiker före Johan Haquin Wallman hade hävdat att finländarna och samerna varit ett folk och var den ursprungliga folkgruppen i Sverige. Wallman tar inte ställning till om samer och finländare varit ett folk. Däremot avvisar han tanken att finländare varit det första folket i Skandinavien; ”man hittills icke med minsta sannolikhet kunnat upp visa några fasta minnesmärken; ty de hemisphe riska grafrör eller kummel af sten, dem man i Finland kallar lappgrafvar och äfven i Sverige ansett tillhöra denna folkstam, äro, såsom talrika undersökningar lärt, verkligen Scandinaviska monumenter, till större delen ifrån den sednare perioden af hedendomen, som bildar öfvergång en till Christna tiden”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman menade, utifrån sina skrifter 1922 och 1928, att ursprungligen fanns samerna som urfolk i Sverige. Han menade vidare, som det får förstås, att samerna var ett urfolk i Europa, d.v.s. ett europeiskt urfolk.

Spår av samerna finns fortfarande i namn på orter, vattendrag och berg. Namn som bara kan förklaras utifrån det samiska språket.

Detta tidiga europeiska urfolk samerna trängdes bort av från Asien invandrande germanska stammar. I Norden trängdes samerna allt längre norrut genom två vågor av germanska invandring.

Den första invandringsvågen av germaner till Norden skedde av göter eller goter 500 före Kristi födelse. De trängde upp i hela Skandinavien fram till Trondheim i Norge och Ångermanland i Sverige.

Den andra invandringsvågen av germaner till Norden skedde av svear under det första århundradet efter Kristi födelse.

Trots invandring av svear förblev götarna dock självständiga och bevarade sin kultur och särart till dess en konung av svearna enade Sverige.

Johan Haquin Wallmans teori var såväl radikal som nyskapande. Väl medveten om detta lägger han till ett förbehåll om att vad kan man egentligen uppfatta på 1800-talet om forntiden; ”men hvem förmår i fornverldens häfder bestämdt åtskilja de till ett nästan oupplösligt förenade mythologiska och historiska elementerna, eller till bevislig sanning bringa sina forskningar; mycket är vunnet om den ledande idéen är sann och forntidens art och de gamla folkens öden i sina hufvuddrag rätt uppfattade.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderade idéer att läsa vidare

Johan Haquin Wallman sa sig ha utvecklat till fulländning en arkeologs syn på landskapet för att komma till en konklusion att veta var i landskapet han skulle leta efter fornfynd.  En fascinerande läsning som rekommenderas och ett måste för blivande arkeologer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderad litteratur för att läsa vidare

Påvel Nicklasson: Att aldrig vandra vill – Johan Haquin Wallman Sveriges förste arkeolog. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet 2011. 496 sidor med en hel del illustrationer. (ISBN 978-91-89578-43-2).

Lars-Nila Lasko

 

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara