Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 1)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiskt verk om samerna

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825. Titeln på verket ”Svea rikes häfder” kan kort översättas till nutidssvenskans ”Sveriges Historia

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer enligt Harald Hårfagers isländska saga Heimskringla

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå (om man bortser från mindre antal fornfynd).

I dag ser situationen för historiker helt annorlunda ut. Historiker i dagens informationssamhälle har ett stort antal nya källor, digitaliserade arkiv, globaliserade kontaktnät, internationella forskarteam och forskningsresultat, samt nya vetenskaper som ger helt andra förutsättningar för historieforskning än tidigare. Dessutom har vi kommit lite längre i historiska resultat.

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas. Dessutom skulle såväl bibeln som de isländska sagorna tolkas bokstavligen.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. Du kan ju fundera ut vad du vet om din släkt för 300 år sedan? I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Dessutom är dagens tryckta isländska sagor avskrifter av avskrifter av avskrifter. Vid varje avskrift kan något ha förändrats? Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, Islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Dock kommer dagens blogginlägg endast att handla om Heimskringla.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Heimskringla

Namnet Heimskringla kommer från de isländska orden Heimsins och Kringla, som betyder jordens krets (eller på dagens svenska ”omkring jorden”). Namnet kommer från inledningen till sagan Heimskringla som beskriver Jorden; ”Den runda jordskivan, som bebos av människorna, är mycket sönderskuren av vikar; stora havsbukter gå från världshavet in i jorden. Det är bekant, att ett hav går in från Norvasund ända till Jorsalaland; från detta hav sträcker sig åt nordost en lång havsvik, som kallas Svarta havet. Där går gränsen mellan de tre världsdelarna; den östra heter Asien, den västra kalla somliga Europa, andra Enea.”

Heimskringla handlar om de nordiska kungaätterna eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ynglingasagan

Heimskringla utgör, som de flesta isländska sagor, släktkrönikor. Heimskringla har en inledning av Snorre Sturlasson och som följs av den första släktkrönikanYnglingasagan.

Ynglingasagan handlar om germanernas ankomst till Norden, samt om Sveriges och Norges första kungaätter, som kan härledas från Oden och Asarna. Den svenska kungaättens stamfader är ”Yngve Frej”, d.v.s. den fornnordiska guden Frej, som slog sig ner i Uppsala och efterträddes av hans son kung ”Fjölner” (Ynglingaätten). Enligt nuvarande historiker består hela Ynglingaätten av uppdiktade svenska kungar. Det ska dock tilläggas att Snorre själv skriver ”även om vi inte säkert kan bedöma sanningen i [dessa berättelser] vet vi att forna tiders [män] hållit dem för sanna”.

Ynglingasagan inleds med att Oden ankommer med Asarna till Norden från Asien. Vid ankomsten till Norden så möter Oden ett annat folk ”Joter”, som redan bor i Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Historieprofessor Erik Gustaf Geijer menar att Joterna är det samiska folket.

Geijer hänvisar till att det i kapitel 25 i ”Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla och skriver ”der Jotun Svase säger om sig sjelf, att han är Finne”, samt till kapitel 26 i ”Saga om Harald Hårfager” där det framgår attHans dotter, en af Harald Hårfagers gemåler, kallas en Finska”.

Geijer konstaterar således att folket Joterna är finnar. Sedan går Geijer vidare och hänvisar att äldre historiker, som Procopius och Adam av Bremen, vid denna tidpunkt i historien kallas samer för finnar, samt beskriver finnar som samer. Geijer anför även att i vikingen Ottars berättelse för Kung Alfred att ”finnar bor längst den norska fjällkedjan”, liksom att ”Saxo kallar samma folk Skricfinni”. Geijer hänvisar även till andra geografiska beskrivningar att finnarnas utbredningsområde är detsamma som samernas. Erik Gustaf Geijers konklusion är således att folket Joterna är det samiska folket som germanerna mötte när de kom till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

 

BLOGGFRÅGA

Finns det någon sanning i de isländska sagorna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.