Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 2)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

1800-talets mest inflytelserikaste historiker

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historieprofessorn som ville gå till grunden för att utreda samernas ursprung

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå om man bortser från fornfynd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historiska dokument

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna var sann och verklig historia

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna och bokstavstolkning

Eftersom bibeln som de isländska sagorna var verklig och sann historia så skulle de båda dessutom tolkas bokstavligen. Med bokstavstolkning, (”Subsumtion” eller ”Egentlig tolkning”), innebär att man tolkar en text utifrån dess ordalydelse. Bokstavstolkning var vanligt förr för att förstå en text i en lag, bibeln eller de isländska sagorna. Svårigheten med bokstavstolkning är att veta hur man ska bestämma ett ords betydelse.

Bokstäverna och texten är ju det första som möter läsaren. Dock, har bokstavstolkning av de flesta kristna övergivits när det gäller att tolka och förstå alla bibeltexter. Men, det har alltid funnits flera olika tolkningar parallellt och fortfarande. Bland extrema religiösa grupper är däremot bokstavstolkning vanligt.

Andra sätt att tolka texter är;

  • Systematisk tolkning — att tolka en texts mening utifrån dess systematik,
  • Subjektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess syfte,
  • Objektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess funktion.

Sen kan man oberoende av dessa tolkningstekniker naturligtvis bestämma et ords eller begrepps innebörd utifrån restriktiv tolkning, extensivt tolkning, analogisk tolkning eller genom é-contrarioslut.

När det gäller isländska sagor så har det idag nästan helt övergetts som historiska sanna dokument. Därför är ingen tolkningsmetod eller tolkningsskola aktuell när det gäller isländska sagor. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna i biblioteken under årens lopp flyttats från historiehyllan till hyllor till historiska romaner.

Jag skriver nästan därför vissa grupper och organisationer bygger en stor del av sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna. Exempelvis har några nationalistiska organisationer och fornnordiska religiösa grupperingar hänvisningar till de isländska sagorna. Några få bygger dock hela sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna som exempelvis Kväner och Kvenlandsförbundet, dvs Kveenimaayhistys. Skulle de isländska sagorna inte vara sanna så faller grunden för dessa organisationer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna, (Íslendingasögur), skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De nordiska folkens ursprung

Vill man i de isländska sagorna utreda de nordiska folkens ursprung måste man studera Snorre Sturlassons Heimskringla. Heimskringla inleds med de folk som invandrade till Norden och de folk som redan fanns i Norden.

Heimskringla handlar vidare om de nordiska kungaätternas uppkomst eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna”. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer konstaterar, utifrån Heimskringla, att vid det germanska folkets ankomst till Norden fanns samerna redan i Skandinavien. Samerna var således Nordens urfolk.

I Heimskringla kallas samerna för det Jotiska folket. I  Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla framgår att folket Joterna är finnar. Historieprofessor Erik Gustaf Geijer går vidare och konstaterar att i fornnordiskan är ordet ”Finne” beteckning för samerna.

I Norge används fortfarande ordet finne som namn för same. Exempelvis heter det nordligaste länet i Norge ”Finnmark”, som betyder Sameland, Det norska ordet ”Finnebiff” betyder Samebiff (Renskav) osv. Finnar kallas i fornnordiskan för kväner och i norskan finns ordet kväner fortfarande kvar som beteckning på finsktalande i Nordnorge.

Även på Island användes tidigare ordet Finner för samer enligt geijer.

Man kan således sammanfatta Geijer på så vis att när germanerna kom till Norden fanns redan Joterna där, som var finnar och finnar var det fornnordiska ordet för samer. Det var alltså samerna som germanerna stötte på när de anlände till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur långt söderut bodde samerna?

Erik Gustaf Geijer ville även utreda var de invandrande germanerna stötte på samerna eller med andra ord hur långt söderut bodde samerna ursprungligen?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i Skandinavien och på kontinenten

Erik Gustaf Geijer hänvisar till de romerska historikerna Tacitus och Ptolemaeus om samernas bosättningsområde under romersk tid. Han tolkar de romerska historikerna att samernas utbredningsområde sträckte sig söderut till Litauen och till Polen. Enligt Erik Gustaf Geijer bodde samerna i nordöstra Europa i Skandinavien och på kontinenten.

Det var på kontinenten som Oden och germanerna träffade på samerna för första gången enligt Erik Gustaf Geijer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

BLOGGFRÅGA

Är de isländska sagorna historia, delvis historia eller helt uppdiktade?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s