Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet och som försökte utröna samernas ursprung.
Verk om samernas historia
Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.
Samerna urfolk i Norden
Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.
Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.
Samerna har tidigare bott i låglänt område
Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.
Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.
Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa
Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.
Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.
Samerna och Finländare varit ett folk
Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konstaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.
Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.
Samerna drevs norrut
Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.
Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.
Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.
Samerna har lämnat spår efter sig
Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.
Baltikum
En provins i Estland omnämns som ”Lappegrunda” i äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.
Finland
I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.
Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.
Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt Geijer, använt öarna mellan Sverige och Finland som överfart.
Norge
Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.
Sverige
Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.
Erik Gustaf Geijer
Vem var då Erik Gustaf Geijer?
Historikern Erik Gustaf Geijer är kanske en av de svåraste historiker att förstå sig på. Personligen tror jag det beror på att han har skrivit så mycket om sig själv.
Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästeståndet.
Nationalromantikern Geijer
Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.
Nationalismens ursprung är omtvistat bland historiker och forskare. En del vill hänföra nationalismens födelse till slutet av 1700-talets franska revolution och napoleonkrigen.
Hur som helst utformades en speciell form av nationalism i Europa – Nationalromantiken. Under 1800-talet slog industrialismen igenom i hela Europa. Stora delar av folken kom att flytta in till städer och fick nya arbeten som inte existerat tidigare. Det innebar att städerna växte och landsbygden började avfolkas. I och med städerna växte uppstod en ny urban stadskultur som ersatte det lantliga livet och bondekulturen. Detta skapade en romantisering av naturen, bondesamhället och gamla traditioner. En form av ”Gröna vågen tänkande” och nostalgi tillkom med längtan tillbaka till naturen och landet från industristaden.
Med nationalromantiken följde nationalismen.
Medlem i Svea Orden
Geijer var även medlem av Svea Orden. Svea Orden är ett av de Sveriges äldsta ordenssällskap och bildades redan den 19:e oktober 1793 på krogen den Engelska källaren i Gamla Stan. Valspråket för Svea Orden är ”VÄNSKAP – FÄDERNESLAND” och orden säger sig vila på ”Nationell grund”. Svea Orden vill ”vidga kunskapen om våra förfäders – de gamla svearnas – levnadssätt och förhållanden samt hålla levande insikten om att förfädernas egenskaper”. Kung Carl XVI Gustaf som ordens Höge beskyddare. Mer om Svea Orden finns på deras hemsida.
Medlem i Götiska förbundet
Geijer var även medlem av Götiska förbundet, som hade som målsättning att återupprätta ”de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne”. Förbundet är numera nedlagt. Dock finns ett ordenssällskap med samma namn.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 