Vem var Carl Johan Schlyter år 1835 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Carl Johan Schlyter och Samerna

Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”.

I verket menar professor Carl Johan Schlyter att samerna var Sveriges äldsta befolkning. Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige. Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker. Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”

 

Skåning framför allt trots tyskt ursprung

Carl Johan Schlyter föddes i Karlskrona den 29 januari 1795 och dog den 29 december 1888 i Lund.  Han kom från en välbärgad familj där fadern var generalkrigskommissarie. Schlyters släkt hade sedan 1600-talet bott i Skåne. Släkten Schlyter hade invandrat till Skåne från Tyskland medan området fortfarande var danskt. Carl Johan Schlyter föredrog Skåne framför allt. Fanns det möjlighet till tjänstgöring i Skåne så gjorde han det.

Samisk Historieblogg

Professor i Laghistoria

Schlyter bedrev sina studier i Lund och efter examen fortsatte han vid universitetet i Rostock där han avlade magistergrad 1814. Han återvände till Lunds universitet 1816 som docent och samma år blev doktor i juridik. Carl Johan Schlyter blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.

Samisk Historieblogg

Rättshistoria

Schlyter utgav ett flertal böcker i rättshistoria. Hans mest kända verk är Samling af Sweriges gamla lagar (Corpus juris sveogothorum antiqui), som publicerades under en lång tidsperiod mellan 1827–1877.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Carl Johan Schlyter år 1835 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Professor i Rättshistoria i Uppsala och Lund

Juristen Carl Johan Schlyter (1795 – 1888) blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.

Samisk Historieblogg

Samerna var Sveriges första innevånare

Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”. Av titeln kan man nästan tro att det handlar om en historiebok i geografi. Men så är inte fallet. Verket handlar om Sveriges äldre historia och uppkomsten av den äldsta lagstiftningen. När Schlyter talar om Sveriges äldre historia handlar det om svenskarnas invandring till Sverige liksom uppkomsten av de första rikena i Sverige.

Schlyters bok är en sammanställning av de föreläsningar han haft vid universitetet i ämnet rättshistoria.

Samisk Historieblogg

Samerna var Sveriges första innevånare

Professor Carl Johan Schlyter var övertygad att samerna var Sveriges äldsta befolkning.

Samisk Historieblogg

Samerna bodde över hela Sverige

Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige.

 

Samisk Historieblogg

Samerna trängs först undan från jordbruksmarker

Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker.

 

Samisk Historieblogg

Samerna kvar i skogsområden i Småland

Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter skriver; ”Tidigare hafva dock utan tvifvel nybyggare härifrån nedsatt sig på bördigare fläckar af det omkringliggande landet, och der bildat små landskap, som, hvad författningen beträffar, ej stått i någon förbindelse med moderlandet. Bland dessa Små land böra i första rummet nämnas de närmast Värend i vester och norr belägna Finnveden och Njudung. Finnveden eller, som den ock kallades, Finnheden, Finnöknen (Finneidi, i Knytl. S.), innefattade Sunnerbo, Vestbo och Östbo härad, har, enligt hvad namnet tillkännagifver, ursprungligen utgjort en af skogar och hedar bestående tillflyktsort f ör de från fruktbarare bygder undandrifna Lappar, eller som de fordom kallades, Finnar, hvilka sannolikt varit Sveriges äldsta, öfver hela landet utspridda, ehuru nu endast på dess nordligaste snöbetäckta gränsor irrande invånare.”

Samisk Historieblogg

Samerna trängdes bort från kustområden i norr

Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Vem var Niels Matthias Petersen år 1834 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen menade att samerna var ett urfolk i Norden och hade ett bosättningsområde som sträckte sig från ishavet söderut till och med Småland. När svenskarna och norrmännen invandrade till Sverige fördrev de samerna norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.

Vem var då den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Från fattig till rik uppväxt

Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen föddes  natten mellan den 24:e och 25:e 1791 i Sanderum, Odense, Danmark. hans far Matthias Pedersen var skräddare och Han växte upp till att börja med i mycket enkla förhållanden. När han var 1,5 år kom han dock i vårdnad hos sin faster som var gift med en rik handelsman.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Grundskola med Rask

År 1801 påbörjade han sin utbildning vid ”Odense lærde skole”. Samtidigt med Niels Matthias Petersen studerade vid samma skola den några år äldre Rasmus Christian Rask. Rask kom att bli en känd professor i Lingvistik som upptäckte Grims lag samtidigt som Jacob Grimm.

Grims lag handlar om regler i ljudskillnader mellan germanska språk och övriga indoeuropeiska språk. Ljudskillnader som uppstod som ljudförskjutningar redan genom uppkosten av urgermanskan. Grimms lag utvecklades 1876 i Verners lag av dansken Karl Verner. Exempel på ljudförskjutningar är p förändrades till f som i latinets pescis för svenskans fisk, g förändrades till k som i latinets gelu för svenskans kall, d förändrades till t som i latinets deci (decum) för svenskans tio etc

Urgermanskan bröt sig ur den indoeuropeiska språket omkring 2000 f.kr och delades upp i Väst, Öst och Nordgermanska omkring 500 f.kr – 200 e.kr. Svenska språket uppstod omkring 800 e.kr.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Från student till arkivarbetare

Niels Matthias Petersen tog studenten 1808 för att fortsätta som lärare och senare som registrator vid det kända Kungliga Geheimearkivet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kungliga Geheimearkivet

Geheime låter kanske inte särskilt danskt. Men, Geheimearkivet var ett av de viktigaste danska arkiven på sin tid med anor från 1500-talet då det upprättades genom överföring av andra arkiv vid de kungliga danska slotten till Köpenhamn. Geheimearkivet innehöll främst de äldsta och viktigaste diplomatiska källorna till Danmarks allmänna historia och därmed också samernas historia. För en lång tid sträckte sig Danmark genom hela Sameområdet ända upp till Kolahalvön i norr i nuvarande Ryssland.

I Geheimearkivet fanns ett omfattande arkivmaterial från Norge. De norska kungarna hade sina arkiv före år 1300 i Oslo, Akershus och naturligtvis på Bergens kungsgård. Men, de danska kungarna överförde alla de norska arkivmaterialen till Köpenhamn. Dock återfördes materialet till Norge åren 1820 – 1822 på grund av en bestämmelse i fördraget i Kielfreden. Ytterligare material skickades till Oslo år 1851. Det ska nämnas att en stor del av norska historiska dokument finns kvar i Danmark.

År 1883 sammanslogs Geheimearkivet med Statsarkivenoch Kungarikets arkiv. Sedan den 1:a april 1889 ingår Geheimearkivet i Danska Riksarkivet (Dansk Rigsarkiv).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

Geheimearkivet och samisk historia

Eftersom hela Norge och delar av norra Sverige tidigare tillhörde Danmark fanns en hel del gamla dokument som rörde samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Geheimearkivet och Lappkodicillen

I Geheimearkivet fanns dokument om förhandlingarna om riksgränsen 1752 mellan Norge och Sverige, som förövrigt är Europas näst äldsta riksgräns, och Lappkodicillen. I dessa handlingar ingår förhör med samerna om riksgränsen och områden runt omkring. Lappkodicillen är ett tillägg (Kodicill) till det egentliga gränstraktatet och berör samerna och samiska rättigheter i Norge och Sverige. Även om Lappkodicillen är ett tillägg så framgår i kodicillen att det ska gälla med samma rättsstatus som själva gränstraktatet. Man kan säga att Lappkodicillen är det första internationella rättsdokument om samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hemligt danskt arkiv, Geheimearkivet och sydsamernas historia

Jämtland och Härjedalen tillhörde tidigare Danmark och tillföll Sverige först genom freden i Brömsebro 1645. Det innebär att en stor del av de dokument som berör sydsamerna och sydsamernas historia finns i danska arkiv och i de delar av arkivmaterial som överförts till Norge.

Förste lantmätaren Ludvig B. Falkman skriver  att han fått kännedom ”att en mängd wigtiga handlingar rörande desse Provincer skulle förwaras i ett hemligt arkiv uti Köpenhamn” och tillskrev år 1842 till Kungliga Danska kansliet att få gå igenom dokument i Geheimearkivet. Falkman genomgick Geheimearkivet under åren 1845-1846. Falkmans arbete resulterade i ett register om ca. 7 500 historiska dokument som berörde de gamla danska provinserna som bl.a. Härjedalen och Jämtland. Falkmans sammanställning har kommit att kallas Falkmanska registret.

Betydelsen av de danska dokumenten över Jämtland – Härjedelaen uttalar Falkman ”men om jag ej upptagit dem, så skulle de utan tvifvel ha gått förlorade för Swerige, eftersom de äro instuckna emellan andra handlingar, der man minst kan wänta att finna dem”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Från arkivarbetare till professor

Niels Matthias Petersen förordnades 1845 till professor i nordiska språk vid Köpenhamns universitet. Som professor var han oerhört produktiv och utgett ett stort antal artiklar och böcker. Han skrev även om det svenska språkets liksom norska språkets historia. Som professor i nordiska språk blev han en förespråkare för norden.

Niels Matthias Petersen  dog den 11 maj 1862 och några år efter restes 1875 en minnessten över honom i hans födelseort Sanderum  vid Odense,  Danmark.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Niels Matthias Petersen år 1834 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Dansken Niels Matthias Petersen  (1791 – 1875) var professor i nordiska språk och historiker. Som historiker kom han att framför allt lägga vikt vid nordens äldsta historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagor

Historikern Niels Matthias Petersen utgår från de isländska sagorna i sin historiebeskrivning av nordbornas och samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna, samerna och finländarna

Det isländska orden ”finne” och ”finnar” i de isländska sagorna och i fornnordiskan betydde same. Spår av de fornnordiska orden ”finne” och ”finnar” finns fortfarande i Norge och i norskan såsom finne (same), Finnmark (Sameland), Finnebiff (Renskav) osv.

Finländare i de isländska sagorna kallades kvän och kväner.

För att skilja ut samerna och finländarna åt kallar Niels Matthias Petersen samerna för det äldsta finnarna i sina historiska verk..

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden utvandrade från Asien

Niels Matthias Petersen utgår i den nordiska historiebeskrivningen från den isländska sagan ”Heimskringla” av Snorre Sturlasson.  Heimskringla från ca 1230 inleds med ” Ynglingasagan”. Det är en saga om Oden och Asarna, som kom till Skandinavien från Asien under förhistorisk tid.

Niels Matthias Petersen utgår från att Oden varit en verklig historisk person som levat..

I Ynglingasagan kan man läsa att när Oden och Asarna utvandrade från Asien och norrut mot Skandinavien. I Heimskringla står det ”Asien” och som tolkas av Niels Matthias Petersen som Svarta Havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden och hans folk anländer till Skandinavien och möter tre folkslag

Oden anlände till Skandinavien från Asien med sina Asar så möttes han av tre folkslag; Finner, Kelter och ett Svevisk folk, dvs en germansk stam med deras kung Gylfe.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sameområdet sträckte sig ned till Småland

Enligt Niels Matthias Petersen bodde Kelterna på Jylland i Danmark och i sydligaste Norge.

Svevisk folkets område sträckte sig, enligt Petersen från ”egentliga Sverige” söderut till Själland i Danmark.

Finner bestod av två folkslag; Kväner (Finländare) och Samer. Samernas område gränsade i söder i Småland till det Sveviska folket och Kelterna. Enligt Niels Matthias Petersen finns spår av samerna i ortsnamn i Småland som ”Finnveden”. Spår av samer finns även på andra ställen i mellansverige som i Dalarna. I Dalarna finns spår av det ortsbefolkningen kallar ”Lappgravar” enligt Petersen.

Arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum har omnämnt för mig att det finns så kallade Lappgravar på lite olika ställen i Dalarna. Det rör sig dock i första hand om muntliga traditioner och vad han vet har ingen sådan grav kunnat beläggas.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Odens folk intar södra Sameland upp till Dalarna

Niels Matthias Petersen skriver vidare ”fra Sverige utbredte Asalären sig dels imod Norden, hvor Finner og Kväner, eller, som vi nu kalde dem, Lapper of Finner, bleve bekämpede.

Petersen menar att de invandrade germanerna vann krig mot samerna och trängde dem norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.

Ett stort tack till arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum för den information han delat med sig till mig om de sk. ”Lappgravarna” i Dalarna.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan