Samerna urfolk i Norden
Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen menade att samerna var ett urfolk i Norden och hade ett bosättningsområde som sträckte sig från ishavet söderut till och med Småland. När svenskarna och norrmännen invandrade till Sverige fördrev de samerna norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.
Vem var då den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen?
Från fattig till rik uppväxt
Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen föddes natten mellan den 24:e och 25:e 1791 i Sanderum, Odense, Danmark. hans far Matthias Pedersen var skräddare och Han växte upp till att börja med i mycket enkla förhållanden. När han var 1,5 år kom han dock i vårdnad hos sin faster som var gift med en rik handelsman.
Grundskola med Rask
År 1801 påbörjade han sin utbildning vid ”Odense lærde skole”. Samtidigt med Niels Matthias Petersen studerade vid samma skola den några år äldre Rasmus Christian Rask. Rask kom att bli en känd professor i Lingvistik som upptäckte Grims lag samtidigt som Jacob Grimm.
Grims lag handlar om regler i ljudskillnader mellan germanska språk och övriga indoeuropeiska språk. Ljudskillnader som uppstod som ljudförskjutningar redan genom uppkosten av urgermanskan. Grimms lag utvecklades 1876 i Verners lag av dansken Karl Verner. Exempel på ljudförskjutningar är p förändrades till f som i latinets pescis för svenskans fisk, g förändrades till k som i latinets gelu för svenskans kall, d förändrades till t som i latinets deci (decum) för svenskans tio etc
Urgermanskan bröt sig ur den indoeuropeiska språket omkring 2000 f.kr och delades upp i Väst, Öst och Nordgermanska omkring 500 f.kr – 200 e.kr. Svenska språket uppstod omkring 800 e.kr.
Från student till arkivarbetare
Niels Matthias Petersen tog studenten 1808 för att fortsätta som lärare och senare som registrator vid det kända Kungliga Geheimearkivet.
Kungliga Geheimearkivet
Geheime låter kanske inte särskilt danskt. Men, Geheimearkivet var ett av de viktigaste danska arkiven på sin tid med anor från 1500-talet då det upprättades genom överföring av andra arkiv vid de kungliga danska slotten till Köpenhamn. Geheimearkivet innehöll främst de äldsta och viktigaste diplomatiska källorna till Danmarks allmänna historia och därmed också samernas historia. För en lång tid sträckte sig Danmark genom hela Sameområdet ända upp till Kolahalvön i norr i nuvarande Ryssland.
I Geheimearkivet fanns ett omfattande arkivmaterial från Norge. De norska kungarna hade sina arkiv före år 1300 i Oslo, Akershus och naturligtvis på Bergens kungsgård. Men, de danska kungarna överförde alla de norska arkivmaterialen till Köpenhamn. Dock återfördes materialet till Norge åren 1820 – 1822 på grund av en bestämmelse i fördraget i Kielfreden. Ytterligare material skickades till Oslo år 1851. Det ska nämnas att en stor del av norska historiska dokument finns kvar i Danmark.
År 1883 sammanslogs Geheimearkivet med Statsarkivenoch Kungarikets arkiv. Sedan den 1:a april 1889 ingår Geheimearkivet i Danska Riksarkivet (Dansk Rigsarkiv).
Geheimearkivet och samisk historia
Eftersom hela Norge och delar av norra Sverige tidigare tillhörde Danmark fanns en hel del gamla dokument som rörde samerna.
Geheimearkivet och Lappkodicillen
I Geheimearkivet fanns dokument om förhandlingarna om riksgränsen 1752 mellan Norge och Sverige, som förövrigt är Europas näst äldsta riksgräns, och Lappkodicillen. I dessa handlingar ingår förhör med samerna om riksgränsen och områden runt omkring. Lappkodicillen är ett tillägg (Kodicill) till det egentliga gränstraktatet och berör samerna och samiska rättigheter i Norge och Sverige. Även om Lappkodicillen är ett tillägg så framgår i kodicillen att det ska gälla med samma rättsstatus som själva gränstraktatet. Man kan säga att Lappkodicillen är det första internationella rättsdokument om samerna.
Hemligt danskt arkiv, Geheimearkivet och sydsamernas historia
Jämtland och Härjedalen tillhörde tidigare Danmark och tillföll Sverige först genom freden i Brömsebro 1645. Det innebär att en stor del av de dokument som berör sydsamerna och sydsamernas historia finns i danska arkiv och i de delar av arkivmaterial som överförts till Norge.
Förste lantmätaren Ludvig B. Falkman skriver att han fått kännedom ”att en mängd wigtiga handlingar rörande desse Provincer skulle förwaras i ett hemligt arkiv uti Köpenhamn” och tillskrev år 1842 till Kungliga Danska kansliet att få gå igenom dokument i Geheimearkivet. Falkman genomgick Geheimearkivet under åren 1845-1846. Falkmans arbete resulterade i ett register om ca. 7 500 historiska dokument som berörde de gamla danska provinserna som bl.a. Härjedalen och Jämtland. Falkmans sammanställning har kommit att kallas Falkmanska registret.
Betydelsen av de danska dokumenten över Jämtland – Härjedelaen uttalar Falkman ”men om jag ej upptagit dem, så skulle de utan tvifvel ha gått förlorade för Swerige, eftersom de äro instuckna emellan andra handlingar, der man minst kan wänta att finna dem”.
Från arkivarbetare till professor
Niels Matthias Petersen förordnades 1845 till professor i nordiska språk vid Köpenhamns universitet. Som professor var han oerhört produktiv och utgett ett stort antal artiklar och böcker. Han skrev även om det svenska språkets liksom norska språkets historia. Som professor i nordiska språk blev han en förespråkare för norden.
Niels Matthias Petersen dog den 11 maj 1862 och några år efter restes 1875 en minnessten över honom i hans födelseort Sanderum vid Odense, Danmark.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 