Antalet samer i Sverige och äldre beräkningar av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Europas första folkregistrering

Den första folkregistreringen i Europa infördes i romarriket för skattläggning av den romerska befolkningen. Registreringen av romarrikets medborgare gjordes av censorerna, som var valda ämbetsmän. Censorerna hade även hand om taxering och beskattning, tullavgifter, uppdatering av lista över senatorer, samt övervakning av moralen i riket.

Det romerska riket registrerade sina medborgare utan hänsyn till etnicitet. Detta berodde på att det romerska riket inte såg något behov att registrera annat än medborgare för huvudsakligen skattläggning.

Carl Gustav Nordin

Registrering av folk blev kyrkans sak

Under 200-talet började kyrkan i det romerska riket registrera sina församlingsmedlemmar. Förebilden kom från det romerska rikets befolkningsregister och kyrkans olika församlingar började utformade listor över döpta, vigda och avlidna.

Men, när kristendomen blev statsreligion i det romerska riket och kyrkan statskyrka år 385 upphörde församlingsregistreringen.

Efter romarrikets fall uppstod församlingsregistreringen igen under början av 1300-talet. Den första registreringen gjordes på initiativ av enskilda präster för att hålla reda på församlingsmedlemmarna. De äldsta bevarade kyrkliga församlingsregister är just register av enskilda präster och från Italien år 1305 och från Frankrike år 1336.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kyrkans befolkningsregistrering i Sverige

I norra och västra Europa uppstod församlingsregister under 1400-talet. Det äldst bevarade är ett tyskt dopregister från slutet av 1400-talet. I Norden finns inget register bevarat från medeltiden. Men, det antas att enskilda präster tog egna initiativ till lokala församlingsregister som sedan spred sig till biskopsnivå för ett större område.

I Sverige utfärdades den första föreskrifterna om registrering av församlingsmedlemmar i Revals stift (Tallin) år 1586. I det egentliga Sverige är de äldsta föreskrifter om församlingsregister från ärkebiskopen Olaus Martini i Uppsala år 1608.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Den svenska kyrkan utökar sin registrering

Ursprungligen var kyrkan ansvarig för registrering av befolkningen i Sverige. I början av 1600-talet tillkom kyrkoböcker. Från början var det fråga om en kyrkobok. Senare uppdelades kyrkoboken i tre separata böcker; födelse- och dopbok, lysnings- och vigselbok respektive död- och begravningsbok,  (tillsammans kallade de olika registren i kyrkoboken för ministerialböcker).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kyrkans registrering av samer i Sverige

Vad som skulle införas i kyrkoboken var inte reglerad. Först genom 1686 års kyrkolag tillkom gemensamma bestämmelser för hela Sverige och vad som skulle införas i kyrkobokföringen. Genom 1686 års kyrkolag ålades präster att nedteckna uppgifter om sina församlingsmedlemmar som födelse, konfirmation, giftemål, flyttning, begravning etc.

Det stod inget i 1686 års kyrkolag att etnicitet skulle registreras utan allmänt om innevånarnas ”lägerställen”, stånd, villkor, leverne och ålder etc. Det var i och för sig ord i lagtexten som uppmuntrade prästen att registrera samer. Registrering av samer inleddes således när kyrkolagen började tillämpas år 1688 med antecknade av ordet ”Lapp”, ”Lappman” etc.

Även i husförhörslängder antecknades etniciteten ”Lapp”.

Kyrkans registrering av antalet Samer var mycket osäker

Makten att kategorisera samer och andra människor låg helt och hållet hos prästerna. I vilken kategori som enskilda samer hamnade i baserade sig helt och hållet på subjektiva kriterier. Eftersom det inte fanns objektiva kriterier för att kategorisera samer blev prästerskapets registrering mycket osäker.

Registreringen av samer varierade från församling till församling och det var upp till prästen själv att bestämma etnicitet. Det gjorde att etnicitet begreppet kunde variera från församling till församling.

Det ska tillägas att ”Lapp” kunde i Sameområdet även överföras till kategorin ”Nybyggare” om samen anlade ett fjälljordbruk eller hemman. Generationerna därefter kunde således i kyrkoböckerna förstås att inte tillhöra kategorin ”Lapp”. Det är möjligt att även andra faktorer kan ha inverkat på registreringen som språk i hemmet, klädsel eller enbart att inte vilja själv tillhöra kategorin ”Lapp”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Världens första befolkningsregister ”Tabellverket”

Den svenska staten införde världens första nationella befolkningsregister genom att etablera Tabellverket år 1749. Andra europeiska länder skulle under 1800-talet komma att följa efter Sverige och inrätta institutioner för befolkningsstatistik.

Det ska tilläggas att svenska staten hade, liksom andra länder, sedan flera hundra år tillbaka fastighetsregister (Jordabok) som låg till grund för skattläggning av befolkningen. Även samernas marker skattlades och kom då att kallas ”Lappskatteland”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Tabellverket inte intresserad av samer

Till en början var inte Tabellverket särskilt intresserat av etnicitet. Tabellverket inriktade sig i stället på uppgifter om födda, ålder, äktenskap, döda osv d.v.s. generell statistik för Sveriges befolkning.

1755 Pastor vill registrera samer

Riksdagsmannen och pastorn Carl Solander från Piteå inlämnade dock ett förslag till Tabellverket år 1755 om registrering av samer. På försök gjorde Tabellverket en statistikkategori som de kallade ”Fångar, Fattiga och Lappar”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1805 Tabellverket börjar registreta samer

År 1805 införde Tabellverket en kolumn om samerna. Kolumnen var uppdelad på ”Lappar som hafva ren”, ”lappar utan ren” och ”kringstrykande och vallhjon”, samt i samers kön. Detta visar statens syn på samer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Tabellverkets registrering av samer byggde på osäkra siffror

Insamling gjordes av prästerna genom att utdrag från kyrkoböckerna som skickades in till Tabellverket. Tabellverket var således beroende av kyrkan och prästerskapet för sin statistik. I andra länder kom institutioner för befolkningsstatistik att genomföra sina egna insamlingar av data för befolkningsstatistik. Sverige kom således på ett tidigt stadium att skilja sig ut från andra länder i sättet av datainsamling för befolkningsstatistik.

Det var således prästerna som bedömde om en person var same eller inte och om personen hade renar eller inte.

Det fanns inga klara instruktioner för hur prästerna skulle bedöma om en person var same eller inte fram till år 1894. År 1894 utkom Sveriges första kyrkoboksförordning som kom att gälla fram till år 1946 med smärre förändringar 1910 och 1915. Enligt 1894 års kyrkoboksförordning skulle anteckning göras i kyrkoböckerna om ”främmande stam”. Med främmande stam avsågs huvudsakligen ”finne, lapp eller zigenare”. Men, det fanns ingen definition av vem som skulle identifieras som same. Trots tillkomsten av 1894 års kyrkoboksförordning fick prästerna inget klarläggande i vilka kriterier som skulle användas när de skulle registrera den samiska befolkningen. Det enda som blev klart för prästerna med 1894 års kyrkoboksförordning var att samerna skulle registreras eftersom det var ett folk av en ”främmande stam”.

Till detta kom 1898 års renbeteslag och senare 1928 års renbeteslag med en ny samedefinition, som skapade ytterligare osäkerhet för prästerna i deras registrering av den samiska befolkningen.

Tabellverkets registrering av den samiska befolkningen byggde på mycket osäkra siffror för att inte tala om missvisande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1858 Statistiska Centralbyrån (SCB)

Statistiska Centralbyrån (SCB) inrättades år 1858. I och med tillkomsten av SCB förändras befolkningsstatistiken och som påverkar utformandet av kyrkböckerna. Prästerna förblev således uppgiftslämnare till SCB.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Rasbiologiskt institut kritiserade Statistiska Centralbyrån

Fredagen den 13 maj 1921 beslutade Sveriges Riksdag att inrätta en institution för rasforskning – den första i världen. Rasbiologiska institutet var inriktat på att kunna särskilja raserna i Sverige. Därför kom Rasbiologiska institutet att granska prästernas registrering av samer och kom fram till att SCBs befolkningsstatitit över samer inte stämde.  Rasbiologiska institutet menade att ett stort antal samer inte fanns med i SCBs material.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Europa undantar minoriteter

I hela Europa, inkluderat Sverige, finns det ingen aktuell statistik på etniska minoriteter.  Åtminstone inte efter 1945.  Före år 1945 fanns i olika länder i Europa folkräkningar och statistik på etniska befolkningsgrupper. Men, i och med andra världskrigets slut med i minne utrotning av judar och Holocaust förbjöds eller försvann registrering av etniska minoriteter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko

Antalet samer i Sverige i dag

Eftersom det sedan 1945 inte finns någon folkräkning eller statistik av samer i Sverige så vet vi inte hur många samer det finns i dag. Faktum vi vet inte ens hur många samer det fanns före 1945.

1975 gjordes en beräkning av antalet samer och som resulterade i att antalet samer fördubblades på an natt till 20 000 (17 500 samer). Studiens resultat var en hård kritik mot tidigare beräkningar av antalet samer av såväl Tabellverket som SCB.

Beräkningen från 1975 skulle utsättas för hård kritik av senare forskare från Lapplands Södra Forskningsenhet, som beräknade antalet samer till 36 000, och senare av forskare från Umeå universitet, som beräknade antalet samer till 70 000.

Jag ska i ett kommande blogginlägg visa på att även beräkningen av antalet samer till 70 000 samer är alldeles för lågt räknad. Den senaste beräkningen bygger nämligen på samma underlag som 1975 års beräkning av antalet samer.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Antalet samer i världen av Lars-Nila Lasko

Hur många samer finns det i världen?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Svaret är beroende på vem du frågar!

Frågar du finska regeringen eller går in på deras hemsida är svaret 40.000. Frågar du istället Sametinget i Finland svarar de 65.000 samer. Frågar du Sametinget i Sverige så säger de ungefär 70.000 samer och Sametingets myndighet Samiskt Informationscenter 80.000 – 100.000 samer. Frågar du Sametinget i Norge svarar de 100.000 samer och norska statens finansierade Galdu uppger 60.000-70.000 samer.

Svenska Wikipedia uppger 80.000 och norska Wikipedia skriver 50.000-80 000 samer.

Alla ovan källor beräknar det sammanlagda antalet samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Alla räknas inte?

Men, i tillägg uppger samiska huvudorganisationen North American Sami Siida (Davvi-Amerihká Sámi Siida), Sami Cultural Center of North America och den amerikanska samiska tidningen Baiki  att det finns minst 30.000 samer i Nordamerika;  “At least 30,000 people of Sami ancestry live in North America. Some are the descendants of Sami people who emigrated to the United States and Canada as Norwegians, Swedes, and Finns and some are the descendants of ”Lapp” herders from the Alaska Reindeer Project who introduced reindeer husbandry to the Inuit and Yup’ik peoples”.

Förutom ovan organisationer i Nordamerika finns även Pacific Sámi Searvi och California Sami Searvi.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

250 %

Det är med andra ord minst sagt svårt att veta hur många samer det finns i världen. Speciellt när det skiljer 250 % eller 60.000 samer beroende på vem man frågar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Alla samer räknas inte

I tillägg uppges finnas 30.000 samer enbart i Nordamerika, dvs i USA och Kanada. För inte så länge sedan lades sameföreningarna i Estland och samiska vänskapsföreningen på Island ner. Så, vem vet hur många samer det ytterligare finns i andra länder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vet man hur många samer det finns i världen?

Man kan konstatera att det råder förvirring i hur många samer det finns i världen!

Frågar man mig hur många samer det finns i världen så är mitt svar; Ingen vet!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Hur många samer finns det i Sverige?

Än mer förvirrad blir man om man frågar hur många samer det finns i respektive land. Enbart i Sverige uppges antalet samer från 17.500 upp till 70.000, dvs en skillnad på 400 % eller 52.200 samer som någon tappat bort.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Antalet samer oförändrat under 200 år?

Den officiella siffran på antalet samer i Sverige var under nästan 200 år, sedan Tabellverket tillkom år 1805, varit omkring 10 000 samer. Redan här börjar man undra varför samerna i Sverige haft en tillväxtprocent på 0 % under 200 år? Samerna måste vara världens mest stabilaste folk befolkningsmässigt!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samer tappades bort i svensk statistik?

Men, börjar man granska Tabellverkets statistik från år 1805 och framåt uppstår ett stort antal frågor. Var det egentligen antalet samer som Tabellverket förde statistik över? Kritik har framförts att svenska Tabellverket endast registrerade samisktalande samer och renskötande samer, dvs en minoritet i minoriteten.

Redan för nästan hundra år sedan anklagade en statlig forskningsinstitution att Tabellverket tappat bort ett stort antal samer. Dessutom anklagades Tabellverket att kontinuerligt tappa bort fler och fler samer. I ett kommande blogginlägg visas att Sveriges officiella statistik över antalet samer blev fel redan från början.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Antalet samer fördubblades på en natt

För 40 år sedan gjordes en översyn av Sveriges officiella siffra över antalet samer. På en natt fördubblades antalet samer i Sverige! Den officiella siffran på antalet samer förändrades från 10 000 till 20 000 (17 500).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Antalet samer oförändrat under 42 år?

Sedan dess har samerna i Sverige fortsatt inte haft någon tillväxt. Under tidsperioden 1975 till 2017 har den officiella siffran på antalet samer varit oförändrad 20 000. Tillväxtprocent för de svenska samerna är  0 % under 40 år? En tillväxtprocent på 0 för ett folk skapar otvetydigt frågor vad som är fel. Samerna måste fortsatt vara världens mest stabilaste folk befolkningsmässigt!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Gästbloggare förklarar

Som ett litet försök till nytänkande på min blogg har jag infört möjlighet till gästbloggare. En av gästbloggarna blir den man som fördubblade antalet samer på en natt.  Han kommer att visa att antalet samer i Sverige inte är en folkräkning. I stället var det en beräkning utifrån vissa förutsättningar. Om förutsättningarna ändras i beräkningsmetoden kan antalet samer i Sverige bli dramatiskt annorlunda.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Annat fördubblades också

Men, det är inte enbart svenska statens beräkning av antalet samer som fördubblats. Senare är år 1977 gjordes en beräkning av samisktalande som fördubblade antalet jämfört med Sveriges officiella siffror.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bokrecension av Samisk historiebok ”Samiska byggnader och konstruktioner inom Pitesamiskt område” av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Böcker om samiska byggnader

Det finns få böcker om samiska byggnader. Ännu färre böcker eller dokumentationer finns om samiska byggnader från ett historiskt perspektiv.

De böcker som finns tillkom från 1600-talet och framåt av missionärer, präster, resande och i viss mån av vetenskapsmän som Carl von Linné.

Under slutet av 1800-talet och 1900-talet kom ytterligare och mer detaljerade byggnadsbeskrivningar av tillfälligt besökande lappologer som Gustaf och Lotta von Düben, Ernst Manker m.fl. Men, fortfarande i dag är det få böcker om samiska byggnadstekniker.

En av de få bra böckerna om samiska byggnader utgavs av Randi Sjølie med titeln ”BYGGESKIKK I SÁPMI”. En omfattande bok som tar upp samisk byggnadshistoria till samiska byggnader i hela Sameland från norr till söder. Det är därför glädjande att en ny bok nu utkommit om samiska byggnader.

 

Bokrelease av det lite ovanliga slaget

Helt nyligen, fredagen den 10:e mars 2017 kl. 13.00, skedde en bokrelease där jag var tvungen att vara bland de första i kön. Något som inte händer mig varje dag.

Det var en bokrelease av det lite ovanliga slaget. Det var frågan om utgivning av boken ”Samiska byggnader och konstruktioner inom Pitesamiskt område”.

Ovanligt så till vida att boken handlade om Pitesamiskt kultur. En kultur och ett språk som finns i Sverige och som av FN utsett till ett av världens mest hotade.

Ovanligt är också att boken handlar om samisk byggnadsteknik. Ett ämne som inte behandlas var dag och som det finns väldigt få böcker. Dessutom tar boken även upp samisk byggnadsteknik från ett historiskt perspektiv.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ovanlig orten för en bokrelease

Även orten var ovanlig för en bokrelease; Arjeplog. Å andra sidan är Arjeplog centralorten för Pitesamerna och boken handlar om byggnadskultur i Pitesamiskt område.

Samisk byggnadsteknik

Boken handlar, som titeln anger, om samiska byggnader och konstruktioner inom Pitesamiskt område. Det är fråga om byggnadsskick bland Pitesamiska fjällsamer, skogssamer och bofasta samer. Det är stor skillnad mellan byggnadstyperna bland de olika Pitesamiska grupperna.

Boken lyckas väl i att täcka in i stort sett samtliga Pitesamiska byggnadstyper. Det som saknas är samiska byggnader och konstruktioner bland de Pitesamiska sjösamerna. Å andra sidan är de Pitesamiska sjösamerna sedan länge försvunna och man torde få leta länge för att hitta genuina sjösamiska byggnader. Om nu ens dessa finns kvar? Kanske ett framtida projekt för Pitesamiskt Center i Norge?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska byggnaders historiska utveckling

Boken tar även upp, på ett föredömligt sätt, den historiska utvecklingen av de olika konstruktionerna. Lite frågetecken blir det när historiska beskrivningar grundas utifrån en källa. Exempelvis hänvisas till den kände samepolitikern Lars Rensund, som levde under 1900-talet (1901-1993), att samiska stolpbodar kom i slutet av 1700-talet till fjällsamerna. Något belägg för detta finns inte. Mot detta står att bergmästaren Hans Philip Lübecker beskriver samiska stolpbodar i de högsta fjällregionerna bland fjällsamerna redan på 1600-talet. Det finns även en karta från 1600-talet som utmärker samiska stolpbodar i norra Arjeplogs fjällvärld.

Om just samiska stolpbodar i Arjeplog är det lite förvånande att inte samen Enarsson i Alesgiethtje (Västerfjäll) omnämns. Han tillverkade ett stort antal samiska stolpbodar på beställning för hela Arjeplogsområdet. Hans stolpbodars utformning känns även väl igen genom att använda, för Enarsson, typiska utvändiga reglar.

I tillägg måste även beaktas att få samiska byggnader har ålderdaterats.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Piteskogssamiska åskåtor

Det är glädjande att författaren ingående tar upp de Pitesamiska åskåtorna. Det är en kåtaform som helt försvunnit i dag. Kanske det vore en bra idé för Silvermuseumet eller Arjeplogs sameförening att återuppbygga en åskåta för att visa nya unga generation Pitesamer, ortsbor och besökande hur dessa såg ut.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Fyrkantiga Piteskogssamiska kåtor

I dag är de fyrkantiga Pitesamiska kåtorna vanligast i skogssamiskt område. Författaren spekulerar att så inte alltid varit fallet ”Förhållandet kan innebära att de rektangulära timrade kåtorna i första hand tillhör andra hälften av 1700-talet och framåt i tiden”. Även om det inte finns någon byggnadsforskning på området så vore det intressant och veta varför Pitesamer ändrade kåtornas form från mångkantig till fyrkantiga kåtor? De olika näringsformerna i skogssamiskt område har varit stabila i sin form åtminstone under dessa tidsperioder. Kan det vara så att inflyttade svenskar med fyrkantiga hus kanske påverkat samisk byggnadsstil? Eller kan det vara så att andra kåtaformer bara försvann och varför?

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sexkantiga Piteskogssamiska kåtor

Lappmarksprästen Samuel Rheen skrev på 1600-talet ”Granlappar, eller the som boo och wistas i Skogen och wid siöer och Elfwar, bruka kåttor af bräder medh sex wäggiar…”. Av det får vi veta att sexkantiga kåtor var väl utvecklade bland skogssamer på 1600-talet. Det är möjligt att skogssamernas sexkantiga timmerkåtor influerat senare inflyttade nybyggare till sexkantiga hus. Sexkantiga kåtor är inte så vanliga i dag bland skogssamerna.

Även Carl von Linné beskriver olika samiska byggnader på sin Lappländska resa 1732. Linné skriver att kåtor med många kanter var de vanligaste kåtorna i Västerbottens inland. Han har även ritningar på sexkantiga kåtor.

Författaren behandlar att sexkantskåtan ”byggdes sparsamt i de NÖ delarna av Arjeplog ända in på 1900-talet”. Man får nog tolka uttalandet utifrån de kåtor som man hittat och inventerat. En helhetlig inventering av samiska byggnader i Pitesamiskt område saknas. Om sexkantskåtan var vanlig i Västerbotten och i nordöstliga Arjeplog kan tolkas som att i området mellan Västerbotten och norra Arjeplog inte fanns sexkantiga kåtor, d.v.s. ett stort vitt område utan sexkantiga kåtor? Verkligheten torde logiskt inte vara så.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Åttakantiga Piteskogssamiska kåtor

Åttakantiga timrade kåtor finns beskrivna i andra skogssamiska områden. Författaren är dock sparsam om information om åttakantiga timrade kåtor inom Pitesamiskt område. Det skulle vara intressant att veta varför? Fanns dessa inte eller saknas byggnadsinventering?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Piteskogssamiska njallor

De Pitesamiska stolpbodarna skilde sig åt mellan fjällsamiskt och skogssamiskt område. Författaren tar upp skillnaderna på ett föredömligt sätt, beskrivning och historisk utveckling. Särskilt glad blir man när han använder pitesamiska benämningar på de olika byggnadsdelarna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Piteskogssamiska förådsbodar

Författaren behandlar de olika förådsbodatyperna som fanns inom skogspitesamiskt område inkluderat ”Luäppte” för torkning och förvaring. I boken får vi även veta att de olika bodatyper som finns i ”Lappstan” i Arvidsjaur så kommer de flesta faktiskt från Pitesamiskt område? De marknadsförs i vanliga fall som Umesamiska!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pitefjällsamiskt byggnadsskick

Författaren skriver ”de äldsta källorna från 1600-talet talar entydigt om att fjällsamerna bodde i tält året om”. Uttalande gäller troligen med syfte på områden där det bedrevs ”extensiv renskötsel” och sannolikt för tider inom högfjällsregioner? Personligen är jag mycket tveksam till att boformen gällde för Pitesamiskt område. Inom Pitesamiskt område bedrevs en annan renskötselform, intensiv renskötsel, bland fjällsamerna in till ett väldigt sent datum och långt in på 1900-talet. I tillägg hade många Pitesamer lappskatteland både i högfällen och i lågfjällsområdet. Till yttermera visso bedrev fjällsamerna fiske. Inte så konstigt med 8.727 sjöar och flera älvar enbart i Arjeplogs kommun. Vid en intensiv renskötsel i fjällen, liksom för skogssamerna, kombinationsnäring och fasta markområden som lappskatteland verkar det mer logiskt att fjällsamerna i Pitesamiskt område använde, förutom lavvo (tältkåtor) även fasta byggnader. I verkligheten finns ett stort antal kåtor och samiska byggnader i fjällområdet. Om de fanns förr verkar sannolikt om man studerar en karta över Arjeplogsfjällen från år 1660. Det är svårt att veta vilka källor som författaren utgår från när han konstaterar ”Frånsett stállotomtskonstruktionerna är fasta kåtor i pitesamiskt fjällområde sena, sannolikt från 1800-talet och framåt.” Det går ju inte att åberopa inventeringar när dessa bara är sporadiskt gjorda och man inte letat efter fasta konstruktioner i fjällområdet. Om man inte letar så hittar man inget?

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pitefiskesamiskt byggnadsskick

Inom Pitesamiskt område fanns ett stort antal fiskesamer med en gammal fiskesamisk kultur. Fiske och jakt tillhör dessutom samernas äldsta näringsfång omnämnt redan av den romerske historikern Tacitus år 98 e.kr. Att den fiskesamiska kulturen var omfattande är inte så konstigt med 8.727 sjöar och flera älvar enbart i Arjeplogs kommun. Författaren omnämner underligt nog inget om Pitefiskesamiskt byggnadsskick?

Här vill jag citera fransmannen Daniel von Hogguér som besökte pitesamerna år 1828; ”den fiskarlappkåta, som vi gästade tidigare på middagen. Den bildade en regelbunden åttahörning, vars hörn voro så trubbiga att den utifrån föreföll rund”.

 

 

Bofasta Pitesamer byggnadsskick

Författaren tar kortfattat upp de bofastas Pitesamerna byggnadsskick och på ett intressant sätt visar hur traditionell samisk byggnadsstil involverats i svenska byggnader från båthus till bostäder. Inte så konstigt kanske. Många av nybyggarna i Pitesamiskt område var samer.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Få faktafel

Boken innehåller få faktafel även om dessa finns. Det torde vara svårt att finna belägg för bokens påstående att ”Stora förändringar i renskötseln inträffade under slutet av 1800-talet”. Inom Arjeplog bedrevs intensiv renskötsel en bra bit in på 1930-talet. Med intensiv renskötsel menas kontinuerlig bevakning och flyttning av en renhjord. Huvudsakligen små renhjordar även om undantagen fanns. Den extensiva renskötseln kom i och med den svenska statens tvångsförflyttning av nordsamer till Pitesamiskt område under 1920-talet. Med extensiva renskötsel menas att renhjorden inte är bevakad eller flyttas kontinuerligt. Det finns många berättelser om den extensiva renskötseln uppkomst inom Pitesamiskt område och dess effekter för den intensiva renskötseln. En effekt var att många samer var tvungna att upphöra med renskötsel. Dock ska inte 1930-talets ekonomiska kris i hela samhället bortses som en huvudorsak. Dock måste det vara riktigt att förändringar i renskötseln påverkade de Pitesamiska fjällsamernas byggkonstruktioner.

Ett annat fel är texten ”Boplatsgrottan Stállo láhpá vid Låddeávrres östra strand. Grottan användes fram till 1900-talets första hälft.” Grottan användes som övernattningsgrotta ända fram till 1970-talets början. Vid grottan Stállo láhpá fanns tidigare flera båtar och grottan användes som skydd vid dåligt väder. Grottan ligger i slutet av en lång gångstig. I den rymliga grottan fanns tidigare kastruller, torr ved och näver för den som kom fram till Låddaure och behövde grottan som tillfälligt skydd vid dåligt väder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kartläggning av samiska byggnader

Boken ger en bra bild över kartläggningen av de samiska konstruktionerna i det Pitesamiska området. Det ska omnämnas att kartläggningen som gjorts är bara en liten bit av de byggnader som finns. Enbart längst övre delen av Piteälven finns flera kåtor, samevisten, palisadgärden inte medtagna. Dock har samiska byggnader, konstruktioner och kvarlämningar efter dessa inte varit ett prioriterat område i den svenska statens arkeologiska- eller kulturhistoriska satsningar. Letar man inte efter dessa så hittar man inte de.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Moderna Pitesamiska byggnader

Författaren koncentrerar sig om pitesamiska konstruktioner i historisk tid. Det gör boken extra intressant. Men, intressant skulle också vara att se hur samiska byggnader uppstått och förändrats i modern tid. Men, om detta får vi säkert vänta med till år 2117 när nuvarande byggnader blir historiskt intressanta?

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pitesamiskt område

Boken handlar i huvudsak om byggnader i Arjeplogs kommun. Det Pitesamiska området sträcker sig från norska kusten till och med in en bit i Arvidsjaurs kommun. Å andra sidan kallas Pitesamiskan även för Arjeplogssamiskan. Så, de centrala delarna av Pitesamiskt område täcks väl in.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Författaren Lars Liedgren

Bokens författare är Lars Liedgren som är 1:e antikvarie och fil.dr. i arkeologi, samt arbetar vid Silvermuseumet i Arjeplog.  Lars Liedgren har under ett antal år jobbat med renoveringar och rekonstruktioner av samiska byggnader. Inte minst för Arjeplogs sameförening. Boken är en sammanställning av hans arbete i museumets skriftserie  Anvarat nr 3 ”Samiska byggnader och konstruktioner inom pitesamiskt område”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Bok som kommer att bli en samisk klassiker

I förordet till boken skriver chefen för Silvermuseet Ingela Bergman ”Kära läsare – jag tror faktiskt att ni just nu håller en blivande klassiker i er hand”.

Det är bara att hålla med!

Det finns faktiskt ingen liknande bok om samiska byggnader och konstruktioner. Inte nog med att jag är glad att jag stod bland de första i kön för att köpa boken vid bokreleasen. Jag är också glad att kunna rekommendera den till alla som vill få en inblick i Pitesamiska byggnader och konstruktioner.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg – Nu över 11 000 läsare!

Samisk Historieblogg fortsätter öka!

Samisk Historieblogg – Nu över 11 000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg, i januari 7000, i februari 8000, i mars 9000, i april 10 000, samt nu i maj 2017 har besökstalet passerat 11 000.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk Historieblogg – Nu bland Sveriges mest lästa historiebloggar!

Bland Sveriges olika bloggar om historia är nu Samisk Historieblogg en av de mest lästa. Antalet läsare fortsätter dessutom att öka!

Historiker länkar till Samisk Historieblogg

 

Historiker länkar till Samisk Historieblogg!

Det är också särskilt glädjande att ett stort antal bloggar och sajter med historiskt innehåll i Sverige och utomlands länkar till Samisk Historieblogg.

Samisk Historieblogg – En av de populära historiebloggarna!

Glädjande är också att Nättidningen Svensk Historia upptagit Samisk Historieblogg i sin länksamling över centrala bloggar om historia i Sverige.

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt, samt länkar till de mest centrala historiebloggarna i Sverige.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden kan nog räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och för just denna blogg.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Daniel Mortenson – Samiska frihetskämpen som aldrig kom att hedras av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas första landsmöte 1917

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Tråante (Trondheim). Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

 

Elsa Laula blev nationalhjälte

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag. Det var Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd. Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening där Elsa Laula var ordförande. Elsa Laula kom att öppna det första samiska landsmötet och blev landsmötets ordförande.

År 2017 beslutades att Elsa Laulas födelsedag ska bli en samisk flaggdag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Daniel Mortenson – Samernas första president

Vid det första samiska landsmötet i Trondheim 1917 fanns det två samiska förgrundsgestalter; Elsa Laula och Daniel Mortenson.

Elsa Laula hade idén till landsmötet, var initiativtagare, organiserade och höll öppningsanförandet vid det första samiska landsmötet.

Daniel Mortenson valdes till ordförande att leda landsmötet. Förslaget till Daniel Mortenson som ordförande lades fram av Elsa Laula.

Daniel Mortenson

Två samiska frihetskämpar med två olika lösningar för samernas framtid

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Elsa Laulas och Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt. Detta var Daniel Mortensons hjärtefråga. Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen, som var Daniel Mortensons, ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Elsa Laula förespråkade undervisning på samiska och Daniel Mortenson var av motsatt ståndpunkt. Elsa Laula ville ha en samisk framtid baserad på traditionell samisk intensiv renskötsel medan Daniel Mortenson förespråkade den allt mer framväxande extensiv och rationell renskötsel baserad på köttproduktion. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Frihetskämpen som inte blev hedrad

Daniel Mortenson har inte fått någon samisk flaggdag uppkallad efter sig eller på något annat sätt blivit hedrad.

Vem var då Daniel Mortenson?

Daniel Mortenson föddes den 2:a juni 1860 i Verdal i Nord-Trøndelag, Norge. Hans föräldrar var renskötaren Morten Larsen och Maria Sofia Danielsdatter. Även om Daniel Mortenson var född i Norge så växte han upp i Undersåker och Kall i Jämtland, Sverige.

Daniel Mortenson fortsatte sin skolutbildning genom att utbilda sig till lärare i Östersund. Därefter blev Mortenson under fem år, 1881-1886, Kateskeslärare. Katekeslärare var den lärarform som fanns på den tiden för samebarn och innebar en mycket enkel utbildning för samebarnen i läsning, skrivkunnighet och kristendom.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Renskötare

År 1886 lämnade dock Mortenson läraryrket och fortsatte sin fars yrkesbana som renskötare. 10 år senare 1896 flyttade han till Norge och bosatte sig i Færen, Nord-Trøndelag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jordbrukare

År 1905 övergick Daniel Mortenson till kombinationsnäring som jordbrukare och renskötare. Detta gjorde han genom att gården Svukuriset i Elgå i Hedmark. Kombinationsnäring var en vanlig näringsgren under denna tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Socialdemokrat

Daniel Mortenson var medlem i det norska Socialdemokratiska arbetarpartiet, (”Arbeiderpartiet” bokmål eller ”Arbeidarpartiet” nynorska), och försökte driva samiska frågor utan framgång.

Den norska socialdemokraten Martin Tranmæl (1879-1967) deltog på det första samiska landsmötet 1917. Mycket tyder på att det var Daniel Mortenson som tog initiativet till inbjudan av Tranmæl. Martin Tranmæl var själv från Sør-Trøndelag och en central person i norska socialdemokraterna vid denna tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samepolitiker

Daniel Mortenson grundade 1907 sameföreningen ”Søndre-Trondhjems Amts lappeforening” och blev föreningens ordförande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk redaktör

Mortenson blev även redaktör för den samiska tidningen Waren Sardne. Waren Sardne betyder ”Fjällets röst”. Som redaktör utgav han tidningen under åren 1910–13 och 1922–24. Hans son Lars Danielsen fortsatte utgivningen av Waren Sardne några år efter sin död.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Familj

Daniel Mortenson var gift två gånger. Första gången den 3:e oktober 1886 i Jämtland med  Brita Elisabeth Andersdatter (17.1.1862–17.9.1899) som var dotter till renskötarna Anders Pålsson og Maria Nilsdatter och därefter med Elen Anna Larsdatter Duorra (4.8.1874–29.10.1922) som var dotter till renägarna Lars Olson Duorra og Maria Kristine Mortensdatter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Eget minnesmärke

Daniel Mortenson dog den 3:e september 1924 i Røros, Sør-Trøndelag, Norge. På hans gravsten på Røros kyrkogård, som näst intill tar formen av ett minnesmärke med sin flera meter höjd, står att läsa;

Samenes uredde fører Daniel Mortenson, f. 2/6 1860, død 3/9 1924. Den som går foran i den hete dyst, han seirer ei, men kjemper kun og faller

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Mystiken kring den samiska ikonen Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk legend

Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

 

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På hennes initiativ hölls det första samiska landsmötet i Trondheim och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Oförklarliga stora frågor kring Elsa Laula

Elsa Laulas liv och leverne har dokumenterats i flera historiska böcker, bibliografier och vetenskapliga arbeten. Trots alla böcker och dokumentärer om Elsa Laula finns det flera stora frågor som är obesvarade:

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Drev juridik till att Elsa Laula blev samepolitiskt aktiv?

Elsa Kristina Larsdotter Laula växte upp under mycket fattiga förhållanden med ett litet fjälljordbruk där det drevs kombinationsnäring med jakt, fiske och en liten renhjord. Hennes uppväxt präglades av familjens evig kamp om land-, jakt- och fiskerättigheter. Mycket tyder också på att fadern och brodern dränktes av nybyggare i konkurrens om näringsfång. Kanske familjens rättskamp var en bidragande orsak till att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kvinnorörelsens betydelse för att Elsa Laula blev aktivist?

Själv tillhör jag skaran som är övertygad att kvinnorörelsen hade en avgörande betydelse för att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv. Vi vet att Elsa Laula var i kontakt med Fredrika Bremerförbundet i Stockholm vid flera tillfällen. Säkerligen hade även hennes kontakter med andra organisationer som nykterhetsrörelsen och betydelsefulla personer i Stockholm som riksdagsman Lindhagen betydelse.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför flyttade Elsa Laula till Norge?

Några författare påstår att Elsa Laula inte flyttade till Norge utan flydde till Norge från Sverige. Det är i och för sig riktigt att Elsa Laula ansattes hårt av myndighetspersoner, massmedia och andra samer för sin radikala hållning. Men, inget av detta har kunnat styrkas.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför uppger Elsa Laula senare i livet att hon var född i Norge?

Det är utom alla tvivel att Elsa Laula föddes, döptes till namnet Elsa Kristina Larsdotter Laula och konfirmerades i Sverige. Trots detta uppger hon senare i livet att hon var född i Norge. Det finns olika teorier. Men, varför vet vi inte?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför bytte Elsa Laula efternamn?

När Elsa Laula gifte sig så bytte hon efternamn. Från att ha ett samiskt namn Laula blev det i stället Renberg. Men, bytet av efternamn berodde inte på giftermålet. Både Elsa Laula och hennes namn bytte efternamn samtidigt i och med giftermålet. Elsa Laula kom efter det att hon gift sig att kallas för Elsa Renberg. Men, varför valde Elsa Laula och hennes man att båda byta efternamn till ett mer norskklingande namn?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför fanns det konflikter i familjen?

Efter Elsa Laula gift sig utsattes hon för hårda angrepp från sin mans bror och svärmor.  Elsa Laula kallades av dessa för såväl utlänning som uppviglare. Varför vet vi inte?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vilka orter besökte Elsa Laula?

Elsa Laula reste land och rike kring i såväl Sverige som Norge och höll föredrag. Hon uppmanade samer att organisera sig och arbeta tillsammans mot gemensamma mål. I eftertid har det påståtts att hon besökt orter som hon aldrig besökt. Det är naturligtvis trevligt att kunna påstå att man hört den samiska ikonen Elsa Laula i verkligheten eller att Elsa Laula besökt en persons hemort. Men, vi vet inte i dag alla orter som Elsa Laula besökt. Kanske oviktigt att veta. Dock kan det ha en betydelse om en sameförening bildades på orten på grund av Elsa Laula?

Det finns ytterligare många frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan finns det ett behov av ytterligare forskning om Elsa Laula.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Ett torg i Oslo är nu uppkallat efter den samiska legenden Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Morgonen den 9:e maj 2017 vaknade förvirrade Oslobor upp med nya namn på gator och torg. Över natten hade den samiska legenden Elsa Laula fått en plats i Oslo tillfälligt uppkallad efter sig.

Elsa Laulas Torg

Anledningen var en gemensam protestaktion från Kvinnefronten, Feministisk Initiativ (FI) och Kvinnegruppa Ottar. Ett hundratal kvinnor gick på natten ut den 8:e maj 2017 och bytte ut gatuskyltar med namnsnam till kvinnonamn. Fridtjof Nansens plass blev Elsa Laulas Plass och så vidare...

Kvinnoaktionen var en protest att så många män och så få kvinnor har fått torg och gator uppkallade eftters sig i samhället. Och visst har dom rätt! Nästa gång du går ut på stan eller byn kolla in hur många gator och vägar har kvinnor uppkallade efter sig.

Läs mer på hemsidan Kvinnohistorisk natt 2017!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vad hände med samernas äganderätt till land och vatten av Lars-Nila Lasko

Den 6:e och 7:e maj 2017 hölls en intressant föredragsserie í samisk historia på Hotell Lappland i Lycksele.  Det första föredraget var inte bara intressant. Det var ett av årets märkligaste samiska föredrag.

Föredragshållare var en forskare från Universitetet i Karlstad och föredraget handlar om att samerna egentligen skulle vara markägare. Inte vilka markägare som helst utan Västerbottens största markägare. Detta om allt hade juridiskt gått rätt till!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska Siidasystemet

Ursprungligen var hela Sameområdet från sydsamiskt område till och med Kolahalvön i Ryssland indelat i avgränsade markområden som innehades av olika samefamiljer. De olika närliggande markområden bildade tillsammans en större gemensamhetsområde Siida med ett eget rättssystem, domstol etc.

Jag ska vid ett senare tillfälle beskriva det samiska rättssystemet och vilka rättsregler som fanns. Dessa är nämligen delvis nedtecknade av flera i äldre litteratur.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk äganderätt till land och vatten

För dessa markområden fick samerna senare betala skatt till staten och kom därmed att kallas Lappskatteland. Lappskatteland kunde gå i arv, säljas, köpas eller ges bort.

Jur. Dr. Kaisa Korpijaako har i en doktorsavhandling visat på att staten, myndigheter och domstolar betraktade Lappskatteland som samernas privata markområden. Lappskattelanden var dessutom inskrivna i en Jordebok (dåtidens fastighetsregister).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vad gick snett?

Hur kunde det då så snett att samerna förlorade sina markområden?

Hur kom det sig att bönderna, som betalade samma fastighetsskatt, som samerna blev markägare och inte samerna?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk äganderätt får inte utredas

För den som läser direktiv till statliga utredningar om samerna upptäcker snart en märklig sak. Så fort utredningen handlar om juridik står det alltid att utredningen inte får utreda samisk äganderätt! Något som skett gång på gång i direktiv till statliga utredningar om samerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Hur blev staten markägare i Sameland?

Officiellt är staten den störste markägaren i Sameland. Men, hur och på vilket sätt kom staten att ta över samisk äganderätt?

Ja, det var detta som föredraget handlade om!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Staten kan inte bevisa sin äganderätt?

Vad skulle hända om staten tvingades att bevisa sin äganderätt på samma sätt som privata markägare?

Konklusion av föredraget är att staten inte kan bevisa sin äganderätt!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samernas okända historia av Lars-Nila Lasko

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Okänd historia väcks till liv

Den lilla staden Lycksele ligger i dag centralt i det samiskt området. Traditionellt har Lycksele kommit att kallas för ”Lappstockholm”. Men, så har det inte alltid varit!

Tusen år tillbaka i tiden låg Lycksele i de norra delarna av det samiska område. De södra delarna av Sameområdet har i dag blivit samernas okända historia och som inte längre finns.

 

 

Samer i sydligare delar av Sverige

Samernas bosättning i mellan- och södra Sverige har intresserat historiker under lång tid. Flera professorer i historia har, under årens lopp, till och med hävdat att hela Skandinavien befolkades först av samer. Deras bevis har bland annat bestått i tolkning av namnet Finnveden i Småland, uppteckning av resande från Skåne till Norrköping passerat samer i Småland osv. Men, nu har mer handfasta bevis tagits fram.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samer i Mälardalen under 1 200 år

Krister Vallsten höll den 6:e maj 2017 ett intressant föredrag i just Lycksele om bevis om samernas närvaro i södra delarna av Sverige. I Västmanland har man funnit en samisk offerplats vid Gullaberget i Söderbärke, en båt av samiskt ursprung har använts vid en gravsättningen vid Tuna Badelunda strax utanför Västerås och så vidare. Vallsten hann i sitt föredrag rada upp ett stort antal fynd och bevis som visar på en stark samisk närvaro i Mellansverige.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Projekt för att synliggöra samernas historia

Krister Vallsten föredrag är ett led i projektet ”Samer i Mälardalen under 1 200 år” som han är projektledare för. Projektets syfte är att synliggöra och lyfta fram samisk historia i Mälardalen. I projektbeskrivningen ingår att utarbeta en internetsida med information om samer i syd. Vidare ska projektet utmynna i studiecirkelmaterial och annat som synliggör samernas okända historia i Mälardalen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samer i Västerbotten skulle egentligen vara länets största markägare av Lars-Nila Lasko

Lycksele i Samiskt Centrum

Den 6:e maj 2017 kl 14:00 hölls ett märkligt föredrag på Hotell Lappland i Lycksele. Det var ett av årets märkligaste samiska föredrag.

Föredragshållare är Fil. Dr. från Universitetet i Karlstad och föredraget handlar om att samerna egentligen skulle vara markägare. Inte vilka markägare som helst utan Västerbottens största markägare. Detta om allt hade juridiskt gått rätt till!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska Siidasystemet

Ursprungligen var hela Sameområdet från sydsamiskt område till och med Kolahalvön i Ryssland indelat i avgränsade markområden som innehades av olika samefamiljer. De olika närliggande markområden bildade tillsammans en större gemensamhetsområde Siida med ett eget rättssystem, domstol etc.

Jag ska vid ett senare tillfälle beskriva det samiska rättssystemet och vilka rättsregler som fanns. Dessa är nämligen delvis nedtecknade av flera i äldre litteratur.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk äganderätt till land och vatten

För dessa markområden fick samerna senare betala skatt till staten och kom därmed att kallas Lappskatteland. Lappskatteland kunde gå i arv, säljas, köpas eller ges bort.

Jur. Dr. Kaisa Korpijaako har i en doktorsavhandling visat på att staten, myndigheter och domstolar betraktade Lappskatteland som samernas privata markområden. Lappskattelanden var dessutom inskrivna i en Jordebok (dåtidens fastighetsregister).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vad gick snett?

Hur kunde det då så snett att samerna förlorade sina markområden?

Hur kom det sig att bönderna, som betalade samma fastighetsskatt som samerna, blev markägare och inte samerna?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk äganderätt får inte utredas

För den som läser direktiv till statliga utredningar om samerna upptäcker snart en märklig sak. Så fort utredningen handlar om juridik står det alltid att utredningen inte får utreda samisk äganderätt! Något som skett gång på gång i direktiv till statliga utredningar om samerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Hur blev staten markägare i Sameland?

Officiellt är staten den störste markägaren i Sameland. Men, hur och på vilket sätt kom staten att ta över samisk äganderätt?

Ja, det är detta föredraget handlade om!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Staten kan inte bevisa sin äganderätt?

Vad skulle hända om staten tvingades att bevisa sin äganderätt på samma sätt som privata markägare?

Föredragshållaren har granskat statens bevisföring i Skattefjällsmålet och i Girjasmålet där samerna vann mot staten. Hans konklusion är att staten inte kan bevisa sin äganderätt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan