Vem var samernas störste skald genom tiderna och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Anders Fjellner och samernas ursprung

Anders Fjellner skapade, som det får förstås, det mytologiska eposet ”Solens och månens söner och döttrar” som handlar om samernas ursprung. Fjellner själv menade att det var nedteckning av en äldre jojk från Kemi lappmark.

Fjelllner själv var övertygad att samerna var det första folk som kom att bebo Norden. Enligt Fjellner hade samerna invandrat från den europeiska kontinenten söderifrån och kom till det öde Skandinavien. Det framgår av ett annat epos av Anders Fjellner om samernas ursprung. Enligt Fjellner var även detta epos en nedteckning av en gammal samisk legend.

Anders Fjellner

Vem var Anders Fjellner?

Anders Fjellner föddes den 18 september 1795 vid Länsmansstenen på det kala Rutfjället i närheten av Tänndalen i Härjedalen under namnet Anders Thomasson, enligt kyrkböckerna. Han växte upp i en renskötarfamilj och fadern hette Thomas Jonsson och modern Märta Andersdotter. De flyttade mellan sommarbetet i Norge och vinterbetet vid Hede årligen.

Vid 9 års ålder förlorade dock Anders Fjellner sin far år1804. Han togs därför omhand av nära släktingar och fick av dessa lära sig läsa.

Samisk Historieblogg

Grundskolestudier vid svensk assimilationsskola

Anders Fjellner skickades av anhöriga året efter att fadern gått bort, år 1805, till den ”stora” staden Östersund och påbörja studier vid Frösö Trivialskola, Jämtland. Studierna skulle komma att förändra hans liv från en tilltänkt renskötarbana till teolog och poet.

I 1561 års kyrkoordning finns den första ansatsen till allmän skolstadga att ersätta de tidigare försvunna katolska skolorna från medeltiden. Detta följdes av stadganden år 1575 om en skola skulle finnas i varje stad. Den grundläggande skolutbildningen var uppdelad i en enklare ”Trivialskola” med undervisning i ”Trivium” och ett ”Gymnasium”. Trivialskola var således en enklare läroanstalt med undervisning i tre ämnen grammatik, dialektik (logik) samt retorik. Trivium kommer från latinet och betyder där tre vägar möts (tri, dvs. tre och via, dvs väg). Precis som det låter på läroämnena ledde Trivialskolorna ofta till utbildning av präster. Så skulle också komma att ske med Anders Fjellner.

Frösö Trivialskola var en enklare grundskola och öppnades för elever första gången år 1679. Beslutet om att inrätta skolan togs dock redan år 1674 som ett politiskt verktyg att försvenska norrmännen. Jämtland och Härjedalen hade under lång tid varit en norsk provins. Det är kanske därför som minnesstenen över skolan vid Stocke på västra Frösön har texten ”Hinc lumen ortum Jemtlandiam illustravit” (Härifrån strålade ljuset ut över Jämtland). Det som finns kvar av skolans byggnader är det s.k. Zetterströmska biblioteket från 1833 och som numera är ett museum.

Samisk Historieblogg

Från Anders Thomasson till Anders Fjellner

Under tiden vid Frösö Trivialskola byter Anders Thomasson namn till Anders Fjellner. I vissa dokument förekommer namnet Anders Thomasson Fjellner.

Samisk Historieblogg

Gymnasietid med Lars-Levi Laestadius och långa vandringar

Efter Frösö Trivialskola i Östersund fortsatte Anders Fjellner studier vid Härnösands gymnasium. Studierna bedrevs vintertid och varje sommar vandrade Anders Fjellner till fots från Härnösand till Härjedalen för att besöka modern och att hjälpa till syskonen i renskötseln.

Åren 1816-1818 var även den kände väckelsepredikanten och prästen Lars-Levi Læstadius från Jäckvik, Arjeplog, studerande vid Härnösands gymnasium. Under denna tid fick Fjellner för första gången lära känna Læstadius.

Samisk Historieblogg

Högre studier vid Uppsala universitet

Fjellner skrev in sig vid Uppsala universitet den 3:e april 1818. Fjellner avbröt dock studierna år 1820 och kom inte att prästvigas förrän långt senare.

Samisk Historieblogg

Missionär i nordligaste Sverige

Anders Fjellner förordnades år 1821 som vikarierande missionär i Jukkasjärvi och Karesuando ”lappmarksdistrikt” som det hette.

Samisk Historieblogg

Prästvigning i Härnösand

Fjellner prästvigdes den 23:e augusti år 1828 i Härnösand.

Samisk Historieblogg

Nya kyrkliga tjänster

Anders Fjellner utnämndes efter prästvigningen till adjungerande pastor i Jukkasjärvi och till vakans-predikant, samt tjänsteförrättare i kyrkliga ärenden, (Curam gerens).

Fjellner innehade även pastorsgöremål i Karesuando från 1:a maj 1838 till och med december 1841. Lars Levi Læstadius tillträdde den 1:a maj 1826 sin kyrkoherdetjänsten i Karesuando efter att ha varit  vice pastor i födelsesocknen Arjeplog och missionär ett år bland samerna i Piteå Lappmark. Lars Levi Læstadius hade inte ansökt om lediga tjänsten utan ansökan inlämnades i Læstadius namn utan hans vetskap av biskop Erik Abraham Almquist. Intressant är att Anders Fjellner inte verkar ha tagit intryck av Læstadius och aldrig omnämner väckelsepredikanten i sina verk eller skrifter.

Samisk Historieblogg

Språkkunskaper och tolk vid domstol

Här lärde han sig såväl finska som nordsamiska. Fjellners modersmål var sydsamiska. Anders Fjellners språkkunskaper gjorde att han anlitades som tingstolk i nordsamiska och finska från december år 1835 till april månad år 1842.

Samisk Historieblogg

Äktenskap

I Karesuando mötte han Christina Päiviö, (Päivadtj enligt kyrkböckerna), som han gifte sig med år 1839. Christina Päiviö, (dotter till Petrus Persson Peiviö (1777-1857) och Elsa Rasmidotter Kitti (1781-1868),  föddes den 18:e oktober i Kongama, Enontekiö kommun och avled i Sorsele 10:e september 1876 i Sorsele. I och med äktenskapet blev Anders Fjellner renskötare på nytt.

 

Anders Fjellner

Vådlig färd

Anders Fjellners utnämndes den 24:e februari. 1841 till pastor i Sorsele. Men det skulle dröja till den 1:a maj 1843 innan han tillträdde pastorstjänsten.

Flytten från Jukkasjärvi på omkring 45 mil, (Fågelvägen bara 29 mil), var minst sagt vådlig. Före flytten sålde och slaktade Anders Fjellners ut sin renhjord och behöll 11 körrenar. Med dessa 11 körrenar påbörjades en 6 veckor lång färd med hustru och barn. Färden gick med renrajd över tidvis svaga isar och Fjellner med familj var flera gånger nära att omkomma på färden.

Ankomsten till Sorsele har målande fångats av författaren Ernst Manker i sin bok ”Vägen går krokigt” med orden ”Man väntade, helt naturligt, att kyrkoherden skulle komma den enda för herremän farbara vägen till Sorsele, uppför Vindeldalen , skjutsad med frustande hästar . Så ivrig t spejade man utefter stora vägen, att man inte lade märke till en liten lapprajd, ett tiotal renar med akjor, som ringlade fram ur skogen, förrän denna var inne i byn. Ur den första akjan reste sig en liten lapp som lappar mest. Det var kyrkoherde Anders Fjellner. I en annan akja satt prästfrun . Barnungar och bohag fyllde akjorna för övrigt . De goda Sorseleborna kände sig nog besvikna, men det var nu inte värt att låtsas om. Duktigt var de t i alla fall att ha kört över fjäll, skog och myr väl sjuttio mil . Han färdades som sina fäder…”

Samisk Historieblogg

Separatister till angrepp

Fjellner tjänstgjorde som präst i Sorsele, Västerbotens län, livet ut som kyrkoherde. Dock var tiden i Sorsele inte allt för enkel. Främst mötte han ett kraftigt motstånd av de kristna separatisterna eller som de kallades Sorseleläsarna. Separatisterna anmälde flera gånger Fjellner till domkapitlet. Något som gjorde att han var tvungen att bege sig till fots till den stora staden Härnösand för att besvara anklagelserna.

Den nya kyrkohandboken och psalmboken som utkom 1819 ledde till stort missnöje hos en grupp som kom att kallas ”Separatisterna” eller ”Sorseleläsarna”. Dessa menade att de sk. ”Nyböckerna” var ”Djävulens verk” skapade av människor  och spred inte Guds ord. År 1840 drogs Sorseleläsarna inför rätta, anklagade för grov smädelse av Gud. Rättegången skulle dock ta lång tid från Tingsrätt till hovrätt för att slutligen 1852 avskrivas. Sorseleläsarnas främsta förespråkare var Margareta Sophia Mårtensdotter, (1804-1883), eller som hon kallades ”Mor Greta” från  byn Grundträsk, (idag Krutträsk).

Samisk Historieblogg

Tänketallen och Minnesstenen

Fjellner dog den 22:a februari 1876 i Sorsele. Som alla andra präster i Sorsele begravdes han närmast bakom koret på Sorsele kyrkas östra sida vid prästernas gravar. En gammal smal sten visar platsen för kyrkoherde Anders Fjellners grav.

Anders Fjellners ”tänketall” växer än idag precis utanför kyrkogårdsstaketet och som han ofta satt uppe i när han författade sina predikotexter.

I Sorsele invigdes en minnessten söndagen den 20 juli 2014 kl. 11.00 till minne av Anders Fjellner.

Lars-Nila Lasko

History is a mighty dramos, enacted upon the theatre of times, with suns for lamps and eternity for a background. ~Thomas Carlyle

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annons

Samisk legend år 1873 om samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Samisk legend

Den samiska poeten Anders Fjellner berättade i början av 1870-talet före sin död om en gammal samisk legend om samernas ursprung. Anders Fjellner menade att han själv nedtecknat sägnen som, enligt honom, var allmänt känd bland samer i Härjedalen och angränsande område i Norge. Anders Fjellner menade vidare att sägnen, i en kortare version, även fanns bland samerna i Tornio.

Legenden publicerades första gången 1873. I publikationen hette det ”denna berättelse, antecknad hos Fjellner, uppläst för honom och följaktligen fullt autentik..”

 

Anders Fjellner

Sägen om samernas ursprung

Enligt den samiska poeten Anders Fjellner lyder legenden som följande:

”Lapparna, heter det, voro månge, bodde länge vidt och bredt i ett syd-ostligt land.

Lapparna skiljes då af mellan dem trängande fiender. En del, som icke hade renar och förmodligen voro åkerbrukare, stannade qvar på stället, kämpade med fienderna. De andre åter, som egde renar, flydde och utvandrade med dem på två vägar: en sydligare och en nordligare.

Det sydliga tåget gick förbi ”Guakasi”, der funnos hästar och en stor sjö; vidare förbi Alpasa; slutligen öfver Jutas, Datjas– och Skane-tjålme. Öfer dem färdades man på små skinn-båtar och förde sina saker på hopsydda, uppblåsta renhudar, dragna af simmande renar i lugnt vatten; man lät hjorden färdas simmande.

Så kom man till Skandinavien, hvars först besökta del man kallade Skane (Bogbladsbrosk); till minne här af skrapar Lappen än i dag med bog-blad sitt mjölk-kärl, under yttrande: ”moiteh Skane (Kom i hog Skåne). Der var Lappen godt vara.

Der ifrån vandrade Lapparne efter en lång tid mot norden, i det fullkomligt öde, obebodda landet. Der funno de Helle-keunjah eller Garra guoika (förskräckligt vattenfall); de funno Vänar och Vättar-jaure (vättar = sjö med bråda-djupa, höjd-omgifna, myrfyllda stränder), hvilka de ansågo vara haf; de funno Melli-jaure (Mälaren). Der vandrade de länge oqvalde omkring ; de arbetade med fiske och fogel-fångst; de fångade vild-renar och elgar u fällor, gropar och snaror.

De vandrade äfven in åt Norge, der en höfding: Arben-vahrda-veksak (arf-frihets-kämpen) fann ett stort vattenfall:Skåma; elgar, vild-renar och foglar möttes der öfver allt, så och väldiga fisk-stim i hafvet; der diktade sjelfa floderna en sång öfver att Lapparne nu voro i ett stort rikt land, icke stängde på trånga hafs-öar.

Men så kommo andra folk.

Först Roiterne, ett sturskt, oförväget, vildt slägte, hvilket bröt in på dem i Norge;

så Jödah-lads (Götarne): ett väl-lefvande, fett, hyggligt folk;

så slutligen Svia-lads (Svearne): poeter, vise, konstnärer, krigare.

Dessa folk ofredade dem först, så att de blefvo tvungne gömma sig i hålor och jordkulor; slutligen öferväldigades Lapparne och drefvos undan mot norden. En del följde Östersjöns kust, förbi Quarken, som de kallade ”hafs-strupen”, de gingo ända upp till Tana. En annan del höll sig åt norska fjällen.

När de på dessa kommo högt upp, mötte de kring Helgeland, vid Ume och Skellefte elfvars öfre grenar, et annat folk, hvilka de icke kände och hvilket de kallade ”Pil-händer”, ty de sköt ypperligt med stål-bågar. Dess språk hade någon likhet med deras eget, men var tung och hårtdt mot deras mjuka, klingande och fjäderlätta. Men då det varit en tid i beröring med det samma, igen kände de deri den nordligt utvandrade lapp-stammen, på anletsdragen, på sånger, på sägner, på sed och på guda-tro.”

Samisk Historieblogg

Verklighet eller saga?

Anders Fjellner själv menade att berättelsen bygger på en av honom nedtecknat samisk legend. Några dokument av Fjellner har dock inte bevarats. Dock är det mest sannolika, enligt min mening, att Anders Fjellner själv står som författare till poemet. Hur som helst, om inte Anders Fjellner nedtecknat en samisk legend så har han skapat en samisk legend.

Anders Fjellner har skapat flera poem om samernas ursprung. Den mest kända av dessa är ”Solens söner”.

Samisk Historieblogg

Mot Fjellner

Anders Fjellners verk kritiserades från några som osakliga. Exempelvis skrev Torsten Kolmodin i Turistföreningens årsskrift år 1916 om Anders Fjellner ”Den för alla lappforskare välbekante storljugaren”. Den kanske mest kritiske till Anders Fjellners verk var sameforskaren K.B. Wiklund.

Samisk Historieblogg

För Fjellner

Den samiske redaktören Torkel Tomasson underkände år 1938 i en studie K.B. Wiklunds kritik på historisk korrekthet med att Wiklund i så fall borde börja rensa bort hela den isländska eddan. Torkel Tomasson kommenterade Anders Fjellner med orden ”Han är, om inte samernas Homeros, så åtminstone en samernas Snorre.^”

Sameprästen och författaren Bo Lundmark, som skrivit den mest omfattande monografin om Anders Fjellner, sammanfattar Anders Fjellners betydelse på följande sätt: ”I sitt folks historia skall Fjellner helt visst framstå som en Homeros, Snorre eller Lönnrot, denne ’den märkligaste av alla samiska poeter’.”

Samisk Historieblogg

Om Fjellner

Professor i finsk-ugriska språk Björn Collinder, (1894-1983), skrev en egen kommentar om kritiken av Fjellner: ”Även om Fjellner torde ha varit road av att leda de lärde på villospår, är det inte rättvist att brännmärka honom som en bedragare. Av gammal hävd har varje författare, som är ute i lovliga ärenden, rätt att dölja vem han är. Kvädet om solsonen är mera naturalistiskt erotiskt än som lämpade sig för en svensk kyrkoherde på mitten av 1800-talet. Om F var personligen anspråkslös, men mer yverboren å sin folkstams vägnar än som var förenligt med sanningen, bör han inte dömas strängare än Olaus Rudbeck.”

 

Anders Fjellner

1800-talets samiska nationalist

Anders Fjellner är utan tvekan samernas mest kände poet. I hans verk framstår samerna som ärofulla med en lång historia, samt är Skandinaviens urfolk.

Sameforskaren Gustav von Düben (1822-1892) uttalade följande om Anders Fjellner;

”Det är ett ganska vanligt drag hos lapparna, att, så snart de på ett eller annat sätt kommit från de t för dem egendomliga lifvet, de ringakta sitt eget och ogärna vilja höra talas om sitt ursprung . Detta fel hade Fjellner icke; han hyste snarare en motsatt åsikt; han var ett slags lapsk Rudbeckian, som öfver skattade sitt folks historia. För honom var lappen Nordens urinvånare, denne hade vandrat från sitt hem vid Alta i till Norden, icke den nordliga vägen öfver Ural och norra Rysslands ödemarker, utan nedåt Kaukasus, åt södra Europa, öfver Danmark och Skåne, af allt detta och mycket mera ville han se spåren i de gamla sånger han samlade, och på hvilkas bokstafliga innehåll han trodde. Med detta drag av lättro förenade han ett annat lapskt drag af öfvertro och detta fastän han var prest och hade rätt god skolbildning”.

Gustav von Düben karakteriserar Anders Fjellner som en ”lapsk Rudbeckian”, dvs. som en överdriven samisk nationalist. Att kalla Anders Fjellner för samisk rudbeckian är kanske att ta i. Dock var Anders Fjellner utan tvekan en samisk nationalist.

Samisk Historieblogg

Samiskt poem som syns i alla samiska nationalsymboler

Författaren Ernst Manker (1893-1972) uttalade ”Måhända kommer en senare generation att ge honom den upprättelse, han helt visst förtjänar. Var han inte den exakte forskaren, så var han diktaren, och det kan, när allt kommer omkring, vara ett strå vassare. ”Solens söner ” är även som dikt ett ståtligt epos, och detta epos är skrivet av en äkta same” .

Samisk Historieblogg

Spår av Fjellner i dag

Och visst fick författaren Ernst Manker rätt!

Sydsamen Anders Fjellner har med sina poem och framför allt poemet ”Solens söner”  satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Likaså finns spår av Anders fjällner i samernas nationalsång;

”Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!”

”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”

Samisk Historieblogg

Tänk om Fjellner hade rätt?

Sydsamen Anders Fjellner sa vid flera tillfällen och alltid att hans poem var hämtade från samiska sägner och legender. De flesta har ifrågasatt detta inklusive mig själv.

Flera forskare, författare och historiker som analyserat och tolkat Anders Fjellner verk har dock haft reservationer av olika slag. Den sameforskare, som gjort en omfattande analys av Fjellners verk, Gustav von Düben säger ”Utan tvifel ligga till grund för honom ett par sanningar…” Tänk om han hade rätt och vilka konsekvenser får detta för folkdiktning, sägner och legender?

Samisk Historieblogg

Bloggfrågor

Kan det finnas sanningar i sägner och legender?

Tror du Anders Fjellner nedtecknat samiska legender eller författat dessa själv?

Samisk Historieblogg

Lars-Nila Lasko

History with its flickering lamp stumbles along the trail of the past, trying to reconstruct its scenes, to revive its echoes, and kindle with pale gleams the passion of former days. ~Winston Churchill

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Johan Turi och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Turi (1854-1936)

Samernas författare och samisk nationalskald

Jägaren och fiskaren Johan Turi var en av de första samiska författarna och har betraktats som en samisk nationalskald. Johans efternamn kan även skrivas Thuri, vilket han själv gjorde under senare delen av sin levnad.
Johan Turi föddes den 10:e mars 1854 i Ávži, Norge och dog den 30:e november 1936 i Jukkasjärvi församling, Sverige. På hans gravsten vid Jukkasjärvi kyrka står det med röda bokstäver ”Samernas författare”.

 

Muitalus sámiid birra

Johan Turi  var den förste som skrev en bok på samiska  ”Muitalus sámiid birra” som publicerades 1910 med dansk översättning. Den svenska översättningen kom sex år senare 1917. Johan Turi s verk har översatts till bland annat tyska, engelska, franska, finska, ungerska under åren och så sent som 2002 till japanska. Boken utkom även på norska 2011.

Turi var den första samiska författaren som skrev på samiska och den förste same som gav ut en bok om samerna. Boken var således banbrytande genom att vara den var den första boken om samiskt liv, skriven på samiska av en same.

Man kan undra varför Turi hade en önskan att utge en bok?

Det var ju en högst ovanlig tanke i början av 1900-talet och än mindre möjligt att genomföra. Vid Johan Turis levnad var synen på samer inte så positiv och full av fördomar. Turi ville därför själv ta initiativ till att sprida information och kunskap om samerna. Hans erfarenhet var att samerna var sedda som ett problem. Turi trodde att situationen skulle förbättras för samerna om svenska staten och myndigheterna bara förstod samerna. Då skulle myndigheterna förändra sin politik. Det som står emot Johan Turis tankegång är att hans bok utgavs ursprungligen på samiska och danska. Samiska och danska läses ju inte direkt av svenska myndigheter. Å andra sidan vad hade Turi för alternativ?

Boken är huvudsakligen en berättelse om de renskötande samernas liv. Men boken tar även upp ämnen som samisk folktro, traditionell samisk folkmedicin och om andra nordiska folks inflyttning till Sameland. Boken är illustrerad med teckningar som Turi gjorde själv.

Samisk Historieblogg

Samernas ursprung

I boken Muitalus sámiid birra tar Johan Turi upp samernas ursprung. Turi är själv helt övertygad om varifrån samerna kommer och förklarar samernas ursprung med att de alltid bott i Sameland. Enligt Turi har alla andra folkgrupper invandrat till Sameland efter samerna och under senare tid.

I ett avsnitt, som av flera recensenter tolkats som en politisk pamflett, beskriver Johan Turi sitt eget folk som ”Samelands okända varelser”.  Avsnittet beskriver kolonisation av Sameland och har egna värderingar om  samerna utan kunskap om vare sig det land de koloniserar eller dess folk.

Det ska också nämnas att Professor Israel Ruong (1903-1986), Uppsala universitet,  har menat att Turi i boken ”Muitalus sámiid birra”, som utkom för över hundra år sedan, sammanfattande och träffande beskriver  statens och majoritetens förhållningssätt till den samiska minoriteten, samt svenska statens minoritetspolitik ”Felbedömningarna i den statliga politiken berodde till stor del på bristande insikter i samernas levnadsvillkor”.

Samisk Historieblogg

Författaren som uppfann ett skriftspråk – Språket i Muitalus sámiid birra

Författaren fick ingen egentlig skolutbildning och än mindre lärt sig skriva på samiska. Trots detta uppfann Turi sitt eget samiska skriftspråk.

Samisk Historieblogg

Emilie Demant Hatt

Emilie Demant (Hansen), (senare Demant Hatt), växte upp på den danska landsbygden på halvön Jylland, Danmark, och studerade konst i Köpenhamn. När Emeli var 31 år, 1904, föreslog hennes syster att de skulle resa med det nya tåget ”Lappland Express” till norra Skandinavien.

Tågresan skulle komma att förändra både hennes och Johan Turis liv. Vid stationen Torneträsk steg Turi på tåget och de kom i konversation med varandra på resan till Riksgränsen. Konversationen skedde via finsk tolk där Emelie Demant förklarade att hon ville bo med samerna och Johan Turi att han ville skriva en bok.

De beslutade att hålla kontakten och Emelie Demant återvände till Köpenhamn där hon studerade samiska under professor Vilhelm Thomsson vid Köpenhamns universitet. Enligt uppgift skall detta vara den enda gång som Köpenhamns universitet hållit en kurs i samiska.

Johan Turi hjälpte Emelie Demants önskan om att få bo hos samerna. Emelie Demant fick således bo hos Johans Turis bror från juni 1907 till juli 1908. Emelie Demant hjälpte i sin tur Johans Turis önskan om att skriva en bok om samerna.

Hösten 1908 pågick ett intensivt arbete under 6-8 veckor med boken i en stuga vid Torneträsk och som resulterade i boken Muitalus sámiid birra, som utkom år 1910 i Köpenhamn på samiska med dansk översättning.

Andra verk av Johan Turi

Johan Turi skrev ytterligare två böcker: Sámi deavsttat – samiska texter (1920) och Duoddaris – från fjället (1931).

Samisk Historieblogg

Bevingad ord av Turi

Förutom boken ”Muitalus sámiid birra” blev Johan Turi , även känd för de bevingade orden om vad jojk är : ”Det är en konst till att minnas andra människor. Somliga minns i hat eller minns i kärlek och andra minns i sorg. Och dessa sånger begagnas också om vissa trakter och om djur, om vargen och renen och vildrenen.”

Samisk Historieblogg

Kunglig medalj

Johan Turi fick konungens medalj av guld i åttonde storleken 1934. Kunglig profil var naturligtvis Gustaf V:e. Numera är konungens medalj av guld i åttonde storleken förgyllt silver. På den tiden var den av rent guld. Det var således inte bara ett erkännande av Turi som författare det var således också en mindre förmögenhet för honom. Men, Turi sålde aldrig medaljen trots sin ringa inkomst. Det kan väl också tilläggas att Johan Turi medalj tillverkades av det rent av historiska och numera nedlagda statliga Myntverket i Eskilstuna.  Numera är kungens medaljtillverkning utlagd, som allt annat, på entreprenad fr o m 2013 till Svenska Medalj AB i Eskilstuna. Montering sker hos Kungl. Ordensjuvelerare Lars Kjellander i Stockholm.

Personligen har jag full förståelse att Johan Turi, som under sin livstid betraktades som samisk nationalskald, erhöll kungens medalj. Men, är det någon som kan förklara hur Sameminister Alice Bah Kuhnke erhöll samma medalj år 2013?

Hur såg medaljen ut på den tiden? Ja, den såg ut så här.

Om du är intresserad av medaljer kan jag rekommendera Medaljbloggen 

Kungens egen medaljsida finns här.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Vad kan ha gjort att Turi drömde att utge en bok?

Att vara en vanlig jägare och renskötare, samt vilja utge en bok i början av 1900-talet måste ha varit en högst ovanlig tanke.  Än ovanligare måste det ha varit att genomföra tanken. Att dessutom vilja utge en bok på samiska som inte hade något officiellt skriftspråk eller läsekrets för 106 år sedan! Kanske de båda samiska författarna Johan Turi och Anders Fjellner, (Om Fjellner se tidigare blogginlägg), hade en gemensam orsak och drivkraft?

Lars-Nila Lasko

– Historien upprepar sig därför att ingen lyssnar

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Varifrån kommer samerna av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg

Johan Turi och samernas ursprung

Johan Turi 

Johan Turi (1854-1936)

”Man har inte hört, att lapparna skulle ha kommit hit någonstädes ifrån. Lappen har varit en urgammal invånare överallt här i Lappland, och då lappen fordom bodde här vid havskusten, då fanns det inte en enda annan inbyggare vid havskusten, och då var det lapparna gott att vara. Och lapparna ha också fordom bott överallt på den svenska sidan. Då fanns det inte bönder någonstädes; lapparna visste inte av att det fanns andra människor än de själva.”

Johan Turi   (Turi, Johan, ” Muitalus sámiid birra” ,”En bok om samernas liv” 1910)

Samisk Historieblogg

Samerna kommer från Sameland enligt Johan Turi

Johan Turi förklarar samernas ursprung med att de alltid bott i Sameland och att alla andra folkgrupper har invandrat till Sameland efter samerna och under senare tid.

Samisk Historieblogg

Samerna ursprung ifrågasätts årligen

Men, Johan Turis förklaring om samernas ursprung delas inte av alla. Samernas ursprung har länge varit en omdiskuterad fråga….och är det fortfarande. Varje år kan man läsa insändare i Norrlandspressen, på olika bloggar och diskussionsforum om att samerna borde åka hem till Kina och Mongoliet, att de invandrat till Sverige nyligen österifrån eller att de inte är ett urfolk i Sverige, (Se tidigare blogginlägg om internetadresser på olika inlägg om samernas ursprung).

Samisk Historieblogg

Johan Turi har en poäng om samernas ursprung

Johan Turis förklaring är inte så dum.  Bland historiker och i forskarvärlden råder en stor enighet att samerna varit i Norden och nordvästra Ryssland åtminstone över flera tusen år.

Samernas ursprung blir dock mer komplicerat om man går tillbaka mer än 3000 år i tiden till år 1000 före vår tidräkning och tiden innan dess. För att förstå tidsperspektivet skall man sätta detta i relation till exempelvis svenska språket uppstod 2000 år senare än samiskan, d.v.s. omkring år 800. Detta var en tid före fornnordiskan, gotiska, lombardiska och andra äldre germanska språk uppstod. Vi talar om tiden för när urgermanska talades för att komma till tiden när det är komplicerat att förstå samernas och samiskans ursprung.

I kommande inlägg skall jag närmare gå in på samernas ursprung, olika teorier och fakta.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Har varje folkgrupp en pipeline tillbaka till istiden?

Etnicitet är egentligen en intellektuell konstruktion som dessutom förändras över tiden och utvecklas i kontaktytan mellan olika grupper. Dagens etniska karta kanske kan inte överföras 10 000 år tillbaka eller kan den?

Lars-Nila Lasko

– Vi lär av historien, att vi inte lär någonting av historien

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Anders Fjellner och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Anders Fjellner och samernas ursprung

Anders Fjellner skapade, som det får förstås, det mytologiska eposet ”Solens och månens söner och döttrar” som handlar om samernas ursprung. Fjellner själv menade att det var nedteckning av en äldre jojk från Kemi lappmark, Finland. (Se föregående inlägg på denna blogg).

Fjellner själv var övertygad att samerna var det första folk som kom att bebo Norden. Enligt Fjellner hade samerna invandrat från den europeiska kontinenten söderifrån och kom till det öde Skandinavien. Det framgår av ett annat epos av Anders Fjellner om samernas ursprung. Enligt Fjellner var även detta epos en nedteckning av en gammal samisk legend.

 

Anders Fjellner

 

Vem var Anders Fjellner

Anders Fjellner föddes den 18 september 1795, vid Länsmansstenen på det kala Rutfjället, i närheten av Tänndalen i Härjedalen under namnet Anders Thomasson, enligt kyrkböckerna. Han växte upp i en renskötarfamilj och fadern hette Thomas Jonsson och modern Märta Andersdotter. De flyttade mellan sommarbetet i Norge och vinterbetet vid Hede i Sverige årligen.

Vid 9 års ålder förlorade dock Anders Fjellner sin far år 1804. Han togs därför omhand av nära släktingar och fick av dessa lära sig läsa.

Samisk Historieblogg

Grundskolestudier vid svensk assimilationsskola

Anders Fjellner skickades av anhöriga året efter att fadern gått bort, dvs. år 1805, till den ”stora” staden Östersund, Jämtland. Där och påbörja han studier vid Frösö Trivialskola. Studierna skulle komma att förändra hans liv från en tilltänkt renskötarbana till teolog och poet.

Samisk Historieblogg

Frösö Trivialskola (Grundskola med undervisning i tre ämnen)

I 1561 års kyrkoordning finns den första ansatsen till allmän skolstadga att ersätta de tidigare försvunna katolska skolorna från medeltiden. 1561 års kyrkoordning följdes av stadganden år 1575 om en skola skulle finnas i varje stad. Den grundläggande skolutbildningen var uppdelad i en enklare ”Trivialskola” med undervisning i ”Trivium”, (undervisning i tre ämnen), och ett ”Gymnasium”. Trivialskola var således en enklare läroanstalt med undervisning i tre ämnen grammatik, dialektik (logik) samt retorik. Trivium kommer från latinet och betyder där tre vägar möts (”tri” dvs. tre och ”via” dvs väg). Precis som det låter på läroämnena ledde Trivialskolorna ofta till utbildning av präster. Så skulle också komma att ske med Anders Fjellner.

Utbildning av samer till präster var ett ytterligare verktyg, förutom grundskolan, i svenska statens kolonisationspolitik för att assimilera samerna till svenskar.

Samisk Historieblogg

Jämtlänningar och samer skulle försvenskas genom grundskolan

Frösö Trivialskola var en enklare grundskola och öppnades för elever första gången år 1679. Beslutet om att inrätta skolan togs dock redan år 1674 som ett politiskt verktyg att försvenska norrmännen och samerna i området. Jämtland och Härjedalen hade under lång tid varit en norsk provins. Det är kanske därför som minnesstenen över Frösö Trivialskola vid Stocke på västra Frösön har texten ”Hinc lumen ortum Jemtlandiam illustravit” (Härifrån strålade ljuset ut över Jämtland). Det som finns kvar av skolans byggnader är det s.k. Zetterströmska biblioteket från 1833 och som numera är ett museum.

Samisk Historieblogg

Från Anders Thomasson till Anders Fjellner

Under tiden vid Frösö Trivialskola byter Anders Thomasson namn till Anders Fjellner. I vissa dokument förekommer namnet Anders Thomasson Fjellner.

Samisk Historieblogg

Gymnasietid med Lars-Levi Laestadius och långa vandringar

Efter Frösö Trivialskola i Östersund fortsatte Anders Fjellner studier vid Härnösands gymnasium. Studierna bedrevs vintertid och varje sommar vandrade Anders Fjellner till fots från Härnösand till Härjedalen för att besöka modern och att hjälpa till syskonen i renskötseln.

Åren 1816-1818 var även den kände väckelsepredikanten och prästen Lars-Levi Læstadius studerande vid Härnösands gymnasium. Lars-Levi Læstadius var same från Jäckvik, Arjeplog, Norrbottens län. Under denna tid fick Fjellner för första gången lära känna Læstadius.

Min farfars farfars far Lars P. Tjånk Lasko (1788-1855) hade hand om  Lars-Levi Læstadius far bergsfogden Carl Læstadius (1746-1832)  och hans familjs renar (Skötesrenar) fram till Söndagen den 9:e september 1827. Lars-Levi Læstadius far  Carl Læstadius hade totalt 105 renar hos Lars Lasko, dvs en relativt stor renhjord. Årsavgiften till Lars Lasko för att han tog hand om Carl Læstadius renar var på den tiden 4 Riksdaler Banco per år. I tillägg erhöll Lars Lasko skattebefrielse från såväl statlig skatt, ”Kronoutskylderan”, som kommunal skatt, ”Socknetungan” för detta. Sköteslegan 4 Riksdaler Banco per år var en ganska liten summa. Årsavgiften för skötesrenar i skogssamiskt område år 1827 låg normalt på 12 Riksdaler Banco per år . (Se Petrus Laestadius Journal s. 448).

Samisk Historieblogg

Högre studier vid Uppsala universitet

Fjellner skrev in sig vid Uppsala universitet den 3:e april 1818. Fjellner avbröt dock studierna år 1820 och kom inte att prästvigas förrän långt senare.

Samisk Historieblogg

Missionär i nordligaste Sverige

Anders Fjellner förordnades år 1821 som vikarierande missionär i Jukkasjärvi och Karesuando ”lappmarksdistrikt” som det hette.

Samisk Historieblogg

Prästvigning i Härnösand

Fjellner prästvigdes den 23:e augusti år 1828 i Härnösand.

Samisk Historieblogg

Nya kyrkliga tjänster

Anders Fjellner utnämndes efter prästvigningen till adjungerande pastor i Jukkasjärvi och till vakans-predikant, samt tjänsteförrättare i kyrkliga ärenden, (Curam gerens).

Fjellner innehade även pastorsgöremål i Karesuando från 1:a maj 1838 till och med december 1841. Lars Levi Læstadius tillträdde den 1:a maj 1826 sin kyrkoherdetjänsten i Karesuando efter att ha varit  vice pastor i födelsesocknen Arjeplog och missionär ett år bland samerna i Piteå Lappmark. Lars Levi Læstadius hade inte ansökt om lediga tjänsten utan ansökan inlämnades i Læstadius namn utan hans vetskap av biskop Erik Abraham Almquist. Intressant är att Anders Fjellner inte verkar ha tagit intryck av Læstadius och aldrig omnämner väckelsepredikanten i sina verk eller skrifter.

Samisk Historieblogg

Språkkunskaper och tolk vid domstol

Här lärde han sig såväl finska som nordsamiska. Fjellners modersmål var sydsamiska. Anders Fjellners språkkunskaper gjorde att han anlitades som tingstolk i nordsamiska och finska från december år 1835 till april månad år 1842.

Samisk Historieblogg

Äktenskap

I Karesuando mötte han Christina Päiviö, (Päivadtj enligt kyrkböckerna), som han gifte sig med år 1839. Christina Päiviö, (dotter till Petrus Persson Peiviö (1777-1857) och Elsa Rasmidotter Kitti (1781-1868),  föddes den 18:e oktober i Kongama, Enontekiö kommun och avled i Sorsele 10:e september 1876 i Sorsele. I och med äktenskapet blev Anders Fjellner renskötare på nytt.

Anders Fjellner

 

Vådlig färd

Anders Fjellners utnämndes den 24:e februari. 1841 till pastor i Sorsele. Men det skulle dröja till den 1:a maj 1843 innan han tillträdde pastorstjänsten.

Flytten från Jukkasjärvi på omkring 45 mil, (Fågelvägen bara 29 mil), var minst sagt vådlig. Före flytten sålde och slaktade Anders Fjellners ut sin renhjord och behöll 11 körrenar. Med dessa 11 körrenar påbörjades en 6 veckor lång färd med hustru och barn. Färden gick med renrajd över tidvis svaga isar och Fjellner med familj var flera gånger nära att omkomma på färden.

Ankomsten till Sorsele har målande fångats av författaren Ernst Manker i sin bok ”Vägen går krokigt” med orden ”Man väntade, helt naturligt, att kyrkoherden skulle komma den enda för herremän farbara vägen till Sorsele, uppför Vindeldalen , skjutsad med frustande hästar . Så ivrig t spejade man utefter stora vägen, att man inte lade märke till en liten lapprajd, ett tiotal renar med akjor, som ringlade fram ur skogen, förrän denna var inne i byn. Ur den första akjan reste sig en liten lapp som lappar mest. Det var kyrkoherde Anders Fjellner. I en annan akja satt prästfrun . Barnungar och bohag fyllde akjorna för övrigt . De goda Sorseleborna kände sig nog besvikna, men det var nu inte värt att låtsas om. Duktigt var de t i alla fall att ha kört över fjäll, skog och myr väl sjuttio mil . Han färdades som sina fäder…”

Samisk Historieblogg

Separatister till angrepp

Fjellner tjänstgjorde som präst i Sorsele, Västerbotens län, livet ut som kyrkoherde. Dock var tiden i Sorsele inte allt för enkel. Främst mötte han ett kraftigt motstånd av de kristna separatisterna eller som de kallades Sorseleläsarna. Separatisterna anmälde flera gånger Fjellner till domkapitlet. Något som gjorde att han var tvungen att bege sig till fots till den stora staden Härnösand för att besvara anklagelserna.

Den nya kyrkohandboken och psalmboken som utkom 1819 ledde till stort missnöje hos en grupp som kom att kallas ”Separatisterna” eller ”Sorseleläsarna”. Dessa menade att de sk. ”Nyböckerna” var ”Djävulens verk” skapade av människor  och spred inte Guds ord. År 1840 drogs Sorseleläsarna inför rätta, anklagade för grov smädelse av Gud. Rättegången skulle dock ta lång tid från Tingsrätt till hovrätt för att slutligen 1852 avskrivas. Sorseleläsarnas främsta förespråkare var Margareta Sophia Mårtensdotter, (1804-1883), eller som hon kallades ”Mor Greta” från  byn Grundträsk, (idag Krutträsk).

Samisk Historieblogg

Tänketallen och Minnesstenen

Fjellner dog den 22:a februari 1876 i Sorsele. Som alla andra präster i Sorsele begravdes han närmast bakom koret på Sorsele kyrkas östra sida vid prästernas gravar. En gammal smal sten visar platsen för kyrkoherde Anders Fjellners grav.

Anders Fjellners ”tänketall” växer än idag precis utanför kyrkogårdsstaketet och som han ofta satt uppe i när han författade sina predikotexter.

I Sorsele invigdes en minnessten söndagen den 20 juli 2014 kl. 11.00 till minne av Anders Fjellner.

Lars-Nila Lasko

History is a poem written by Time upon the memories of man
– Percy Bysshe Shelley

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samernas ursprung – Samiska skapelseberättelsen om Solens och Månens söner och döttrar av Lars-Nila Lasko

Anders Fjellner

 

Samiska skapelseberättelsen

om

Solens och Månens söner och döttrar

”En sägen har sagt,

En saga har sjungit:

fjerran bortom fasta stjernan,

vester ut om sol och måne,

fanns i lafvar guld och silfver,

ärilstenar, sänkesstenar;

guldet blänker, silfver skiner,

Jöklar sina bilder spegla;

Solar, månar, stjernor skina,

Le åt sina spegelbilder.

Solens son sitt fartyg löser,

Tar ombord förnärmste männen.

Vinden uti seglen blåser,

Sjörätt drifver båten frammåt;

Vågorna fly undan vinden,

Rullande de vrida styråran,

Östanvinden bringar båten

Förbi månen, förbi solens

glänsande och runda skifva.

Sol och måne blifva mindre

Än den fasta stjernan, denna

Större blir än stora solen,

Rodnande med andra strålar,

bländande med annat skimmer,

År de höllo på att segla,

slogo vågorna med skeppet,

klämtade mot färjan böljor,

Sist ur vågen stiger landet,

sist sig öppnar jättestranden

skymtar fram för ögat, glänser.

Jättens unga dotter, blinde

Gubbens enda sömmarinna,

vid ett näfverbloss på stranden…”

 

Så börjar det samiska eposet om samernas ursprung.

Poemet handlar om solsönernas frieri till jättarnas land och den samiska skapelseberättelsen om samerna som barn till solen och månen.

 

Samiskt poem som syns i alla samiska nationalsymboler

Sydsamen Anders Fjellner har med poemet satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. De 4 färgerna representerar de vanligaste samiska färgerna som finns i samedräkter i Norge, Finland, Ryssland och Sverige. (I en efterkonstruktion har intolkats att de fyra färgerna representerar att samerna bor i 4 länder och cirkeln att samerna, trots detta, är förenade i ett folk. I en ytterligare efterkonstruktion har Sametinget i Sverige försökt uttolka den samiska flaggans färgers betydelse. Lycksele kommun har gjort en annan tolkning av färgerna i samernas flagga som att de ”symboliserar de fyra elementen; natur, vatten, eld och sol. Cirkeln är en symbol för andlighet…”. Sorsele kommun menar ”Färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna”). Det är uppenbart att den samiska flaggan har blivit mytomspunnen!

Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Samen Nils-Aslak Valkeapää, som var finsk medborgare, hedrades med statsbegravning i Norge.

Likaså finns spår av Anders fjällner i samernas nationalsång ”Sámi soga lávlla”;

”Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!”

”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”

År 1986 utsågs Sámi soga lávlla som den officiella samiska nationalsången. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.

 

Ett samiskt nationalpoem skapas

Inför konungafesten i Gillesnuole, Sorsele, den 9:e juli 1843 skrev Anders Fjellner poemet om ”Solens söner”. Poemet publicerades första gången i Norrlands Tidningar den 2:a september 1843 och på tyska 1849 ” Sonnensöhne. Éin episches Ge-dicht der Lappen”.  Poemet publicerades i en rad tidningar såväl inom Sverige som utomlands som i S:t Petersburger Zeitung och Helsingfors Morgonblad, samt i ett flertal böcker.

Samisk legend

Anders Fjellner själv menade att poemet bygger på en av honom nedtecknat jojk av samen Leuhnje i Torne Lappmark. Poemet skulle i så fall kunna bygga på en samisk legend. Några dokument av Fjellner har dock inte bevarats. Det har skapat svårigheter i dels tolkning av verkets innebörd liksom att flera översättningar finns. Dock är det mest sannolika, enligt min mening, att Anders Fjellner själv står som författare till poemet. Hur som helst, om inte Anders Fjellner nedtecknat en samisk legend så har han skapat en samisk legend.

Anders Fjellner

 

Anders Fjellner – Samisk nationalskald

Sameprästen Bo Lundmark kallar Anders Fjellner för samernas Homeros i sin doktorsavhandling, Uppsala universitet 1982,”Baeivi Mánno Nástit – Sol och månkult samt astrala och celesta föreställningar bland samerna”. Lundmark har även publicerat en bok om poemet ” Anders Fjellner – samernas Homeros – och diktningen om solsönerna” 1979.

Anders Fjellner är utan tvivel samernas största poet och nationalskald.

 

Översättningar av poemet

Anders Fjellner, som var sydsame och talade sydsamiska, tjänstgjorde under lång tid i norra Sverige och lärde sig nordsamiska. Poemet är skrivet på en blandning av nord- och sydsamiska. Detta har gjort att det finns flera översättningar och därmed olika tolkningar av dikten. Ovan översättning är en av de ursprungliga medan exempelvis Sameprästen Bo Lundmark har en något annorlunda översättning i sin bok om Anders Fjellner.

.

Poemets innebörd

Vid en första anblick ser dikten ”Solsönerna” enkelt ut att förstå. ”Fasta stjärnan” är utan tvekan polstjärnan. Men vad menas med ”Solsidans folk” och ”Månsidans folk” för att ta några exempel? Kan det handla om folk från ett soligare och sydligare område (Solsidans folk) och ett annat folk från ett vintermörkare och nordligare område (Månsidans folk)?

Anders Fjellner

Andra poem om samernas ursprung

Det finns ett ytterligare samiskt poem om samernas ursprung som vållat en stor debatt när den publicerades på sin tid för över 150 år sedan. Poemet är, enligt en källa, en nedtecknad samisk legend i en jojk som talar om samernas vandringsväg norrut till ett öde land. Vandringsvägen gick, enligt legenden, över Skane (Bogbladbrosk på samiska), Vettarjaure (Vättern?) (Bråddjup sjö med höga stränder på samiska), Garraguoika, (Trollhättan?) (Stridbart/Tufft vattenfall på samiska) och Mellijaure (Mälaren?) förföljda av det ofredande folket Svialads (Svear?). Legenden utsattes för analyser, publicering och debatt på sin tid. Legenden skall jag återkomma till senare i denna blogg!

 

Bloggfråga

Har legender eller gamla sagor betydelse för dagens samhälle?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara