Carl Gustav Nordin år 1786 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 

Carl Gustav Nordin
Carl Gustav Nordin

Historikern Carl Gustaf Nordin föddes den 2:a januari 1749 i Stockholm och avled i Härnösand den 14:e mars 1814. Förutom att vara historiker var han även biskop, språkforskare, politiker. Han invaldes i den nyöppnade Svenska Akademien 1786 och var ledamot på stol 15 fram till 1812. Han utnämndes även till docent i gotisk litteratur och översatte Bibeln till samiska.

Carl Gustaf Nordin blev även känd som motståndare till den Rudbeckianska skolan, som var en extrem nationalistisk idé om att Sverige var världens och civilisationens urhem.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teorier om samernas ursprung i ett tal

De flesta historiker och teoretiker som haft teorier om samernas ursprung har publicerat sin teori i en bok. Ett undantag är Carl Gustav Nordin som framförde sin mening om samernas ursprung i ett tal. Nu ska det sägas att talet i efterhand publicerades av Svenska Akademien och finns även refererat i annan litteratur.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och urfolk

Under 1700-talet och tidigare fanns det en enighet att Sverige, som territoriet ser ut nu, att samer och svenskar bebott landet sedan urminnes tider. Frågan var i stället vilket folk som invandrade först till Sverige. Det var en fråga som uppkom först under 1700-talet. Detta om man bortser från frågan om Sverige var världens ursprungsland och alla världens folk utvandrat från Sverige

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och inträdestal till Svenska Akademien

Carl Gustav Nordin var inte den enda som kom att ta upp folkgruppers invandring till Sverige. Redan den 27:e maj 1786, d.v.s. samma månad som Carl Gustav Nordin inträdestal, höll historikern Olof Celsius (1716-1794) sitt inträdestal till Svenska Akademien. Olof Celsius tog i sitt tal upp svenskarnas invandring från mindre Asien till Sverige utan att nämna samerna. Dock poängterar han att svenskan är lika gammal som nordens innevånare; ”Hvem vet icke att Svenskan räknar sin ålder lika med nordens invånare. ..tala vi ännu, i anseende till grunden och arten, det gamla Asa målet, hvilket ifrån den mindre Asien fordom med nationen hitfördes.

Olof Celsius utgår från svenskarnas ursprung från krimhalvön, vid Svarta Havet, som överensstämmer om tolkningar av oden och Asarnas ursprung i de isländska sagorna; ” I Crim, eller det nu ryktbara Taurien, hvarmed den ärerika Catharina icke längesedan vidgat sitt välde, och hvarifrån vå-ra stamfäder förmodeligen utgått, talades Götiskan af ett folkslag skildt ifrån Musselmännen

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Carl Gustav Nordins inträdestal till Svenska Akademien

Nordin höll sitt inträdestal till Svenska Akademien den 13:e maj 1786. Han inleder talet med orden ”Jag har härvid funnit, att det är med språk, såsom med menniskoansigtet. Den första ålderns drag bibehålla sig sällan, och gifva en ganska osäker anvisning på utseendet i tillkommande åldrar” syftande på att ett språks ursprung inte är lätt att fastställa.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska var Europas urspråk

Carl Nordin ansåg att samerna var inte enbart Nordens urfolk utan även Europas urfolk och att i Europa talades samiska : ”hvilka talade det stamspråk, som varit gängse öfver Tyskland, Nederländerne, England, Frankrike, Ungern och Italien: till äfventyrs ett språk, som ännu oförryckt bibehåller sig under Svea välde”.

Nordin sade i sitt tal vidare; ”Jag vill ej förmoda, att vår egenkärlek, på Svenska språkets vägnar, må finna sig förfördelad af denna ättledning; åtminstone böra vi ej i detta afseende befara något förakt af Fransyska, Engelska, Tyska med flera södra Europas nationer, hvilka i namnen på sina orter och äfven i sjelfva deras gångbara språk, ej mindre än vi, förvara ojäfäktiga bevis af skyldskapen med Lapparne; och om jag ej bedrager mig, ligger förnämsta grunden till Europeiska tungomålens öfverensstämmelse i denna gemensamhet af urfäder och stamspråk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer flyktingar till Sverige

Nordin menade vidare att samerna var det folk som invandrat till Sverige först. Dock menar han att samerna ankommit som flyktingar. Han säger till och med att samerna ankommit till Sverige som ”nödställde flyktingar”. Han förklarar inte varför, hur eller vilken källa han använder. Dock kan man kanske logiskt utgå från att han menade att samer från kontinentala Europa fördrivits norrut till Norden av andra folk. Nordin sade vidare; ”sedan det låtit drifva sig till våra ofruktbara fjäll, der egennyttan ej räknat mödan värdt att vidare förfölja dem.” Något som kan tolkas att germaner och svenskar fördrivit samerna norrut från Europa till dagens fjälltrakter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer var det folk som först invandrade till Sverige

Carl Gustav Nordin menade att samerna var de första innevånarna i Sverige. Detta kunde man finna i samiskans spår i namn över landskapet i hela Sverige. Nordin menade vidare att i svenska språket fanns lämningar från samiskan.

Nordin säger således; ”Desse, som vi nu kalla Lappar, äro så mycket säkrare bördesmän till Svenska jorden, som de förvarat sin talan i de namn, dem de gifvit och vi ännu bruka på ganska många sjöar, vi- kar, vattudrag, skogar, berg, bebyggda ställen, m. m. och vore ej skäl att tro, det ett annat språk blifvit taladt och ett annat nyttjadt till orters nämnande. Om någon inflyttning till våra stränder vid Östersjön sedermera är skedd, lära desse ankommande i språket ej varit mera skiljaktige ifrån rikets gamla invånare, än att, efter de äldsta häfdatecknares berättelse, samtal och giftermål emellan de förre och sednare anställdes; äfvensom det är nog säkert, att vårt språk ännu i dag innefattar ganska många ord, hvilka antingen äro rent af Lappska, eller ock till sitt ursprung sådana.

BLOGGFRÅGA

Har det funnits ett urspråk i Europa?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Annonser

Erik Lindahl och Johan Öhrling år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibliska spåret och samernas ursprung

Om man ska tro historikern Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) så strandade Noaks ark på fjället Åreskutan ca 2 400 år f Kr. Enligt Olof Rudbeck d.ä. var bibelns berg ”Ararat” en felskrivning av ”Åreskutan”. Noaks son Magog vandrade med sin släktstam Jafet norrut och slog sig ner i trakten norr om Bottenviken, (Kemi Lappmark). Från ”Kemi lappmark” utvandrade så småningom människorna, under tidsperioden 2 000 f kr. till medeltiden, och som med tiden skapade alla världens folkstammar och språk. En av de stammar som stannade kvar i området var samerna. En teori som lades fram på 1600-talet.

Olof Rudbeck d.ä. son Olof Rudbeck d.y. (1660-1740), försökte senare påvisa att samiskan kommer från det Hebreiska språket och det samiska folket var närmast besläktat med Israels stammar.

Senare historiker påstod sig funnit samstämmighet mellan samer och israeler i seder, klädeskick, religiösa traditioner och även likheter i samernas och israelers språk. Under över hundra år kom ett flertal historiker att påstå att samerna hade ett ursprung från israelerna och samiska språket var nära besläktat med hebreiskan.

Vi ska också komma ihåg att under 1700-talet och tidigare så var berättelserna i bibeln obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia med Israels tio förlorade stammar, alla språks uppkomst och att alla människors utvandring. Det var naturligt att hitta samerna anknyta till bibelns historiebeskrivning.

lexicon-lapponicum-a-o

Kyrkans män ifrågasätter det bibliska spåret

Flera historiker hade hittat alternativa teorier om samernas ursprung. Dock bibliska spåret kvar som ett huvudalternativ för samernas ursprung under lång tid.

Det bibliska spåret skulle komma att ifrågasättas under slutet av 1700-talet. Bland de första att ifrågasätta samernas ursprung från israelerna och att samiska språket var nära besläktat med hebreiskan var kyrkans egna män.

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele ifrågasatte samiskans likhet med hebreiskan. De menade att om det samiska språket var besläktat med hebreiskan så måste alla andra språk på jorden också vara besläktat med hebreiska. De säger i en gemensam skrift Lexicon Lapponicum; ”flera lärda velat påstå att lapparna är israeliter och velat bevisa språkets överensstämmelse med hebreiskan, vilket ock ej synes vara utan all sannolikhet, såframt ej vart och ett språk blir då likt med hebreiskan, när man ej har något avseende på vokalerna och dessutom efter behag ombyter med varandra literas ejusdem organi”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Språket avslöjar ett folks ursprung

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Genom att undersöka det samiska språket så kan man, enligt Öhrling och Lindahl, få reda på samernas släktskap med andra folk, historia och härkomst. Dock menade de att språkforskning bara kan göra det sannolikt var samerna kommer ifrån. Öhrling och Lindahl uttalar i Lexicon Lapponicum; ”Språkkunskapen leder oss således till kunskapen om folkslagens släktskap och härkomst, den visar hur de ombytt orter och levnadssätt; en historia, som ofta torde vara lika artig och nöjsam för eftervärlden och lika nyttig som den, som förtäljer oss de förstöringar och våldsamheter, som krig har gjort och åstadkommit. Det är ej ännu fulleligen uppdagat, vadan lapska nationen har sin upprinnelse. De har själva inga sagor och berättelser härom bevarade till denna tiden. Deras språk blir därför det enda medlet att kunna sådant utforska, ty levnadssättet har utan tvivel blivit så förändrat som orten det har fordrat. Men som man vid dylika undersökningar oftast får nöja sig med det som blott är sannolikt, må man ej undra att om lapparnas ursprung olika meningar uppkommit.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med ungerska och finska folket

10 år före kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl utkom med sin bok Lexicon Lapponicum hade astronomen och jesuitprästen  János Sajnovics, (János Sajnovics de Tordas et Káloz) (1733 – 1785), publicerat verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse” år 1770. I verket påvisade Sajnovics att samiska och ungerska är besläktade. Att samiskan var besläktat med ett språk så lång bort var revolutionerande. Det måste ha påverkat Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl till deras uppfattning att språkforskning var nyckeln till att få fram folkslags ursprung.

Två år efter János Sajnovics verk om samiskan och ungerskans språkliga släktskap framlade E. J. Öhrling år 1772 vid Uppsala universitet avhandlingen ”Dissertatio academica de convenientia lingvse hungaricæ cum lapponica”. Avhandlingen handlade om språkliga likheter mellan ungerska och samiska.  Avhandlingen framlades inför Professor Johan Ihre.

Öhrling och Lindahl konstaterade vidare att samiskan är, förutom ungerskan, besläktat med finska. Något som andra långt tidigare konstaterat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska språkgåtor gör samernas ursprung okänt

Kyrkoherden Johan Öhrling i Jokkmokk och prosten Erik Lindahl i Lycksele menade vidare att samernas ursprung endast kunde avslöjas genom språkforskning. Johan Öhrling och Erik Lindahl konstaterat att samiskan är besläktat med ungerskan och finskan. Däremot kunde de inte fastslå samernas ursprung trots samiskans släktskap med ungerskan och finskan.

De båda fann att i det samiska språket fanns flera ord som inte fanns i något annat språk. Orden fanns inte ens i de för tiden konstaterade närmast besläktade språken finska och ungerska. Till råga på allt var det så kallade grundläggande ord för ett språk, dvs sådana ord som bör visa släktskap mellan språk. Ett sådant ord var ”Vatten”, som inte finns i något annat språk. De skriver; ” Lapskan behåller likafullt en myckenhet egna ord, som knappt torde kunna härledas annorstädes ifrån. Häribland är i synnerhet sådana ord, som av ljudet eller per onomatopoïam är formerade, av vilka rätt många finns. Således synes till exempel ordet tjatse, vatten, vara kommet av likheten det äger i uttalet med ljudet av vatten, när det skvalpar emot någonting. Swaskot, piska, slå, har ett nästan likstämmigt ljud med det som uppkommer när man hastigt svänger i luften ett spö eller en piska. Mekot, bräka som en get, kriskesset, knarra, nuwet, susa som väder eller eld, tsihret, gnälla som möss, har onekligen sådan upprinnelse, förutom många flera”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung och andra språk

Kyrkoherden Johan Öhrling och prosten Erik Lindahl ansåg det naturligt att det fanns norska och svenska lånord i samiskan eftersom det är samernas språkliga grannar. De fann dock ord i samiskan som hade polskt, engelskt och franskt ursprung. Öhrling och Erik Lindahl hänvisade vidare till en avhandling vid Åbo universitet som visade likheter mellan ord från samiskan och de nordamerikanska inuiternas (Eskimåers) språk. Något som skapade ytterligare förvirring i samernas ursprung. Öhrling och Erik Lindahl skriver ” Av de få ord av eskimåernas språk i norra Amerika som är anförda i en disputation under före detta professorn och riddaren KALMS inseende i Åbo, finns några som är lika med lapskan, som till exempel esk. kamakak, stövel, lapska kabmak, sko. Esk. monny, ägg, lapska, monne

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

1700-talets språkgåtor om samernas ursprung är fortfarande språkgåtor 2017

Det som Johan Öhrling och Erik Lindahl påpekat att det finns ord i samiska språket och som inte finns i något annat språk har gett upphov till nya teorier om samerna som att samerna bytt språk eller ett tecken på att samerna levt isolerat och tom överlevt inlandsisen. Fortfarande i dag har språkforskningen inte kunnat hitta en för alla godtagbar förklaring till typiskt ”samiska” ord.

 

BLOGGFRÅGA

Vad förutom ett språk avgör ett folks ursprung?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Abraham Abrahamsson Hülphers år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 

Abraham Abrahamsson Hülphers
Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Abraham Abrahamsson Hülphers

En av de som beskrev samernas ursprung och invandringsväg till nuvarande bosättningsområde var historikern Abraham Abrahamsson Hülphers. Det gjorde han i en reseskildring till Norrland 1758.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers resa till Norrland

Den 28 juni 1758 påbörjade Abraham Abrahamsson Hülphers en resa längst norrlandskusten upp till Torneå, samt ett stycke in i Finland till Kemi. Pass behövdes inte för att resa in i Finland. Däremot behövdes pass på denna tid för att passera länsgränserna. Hülphers resa till Norrland skulle pågå fram till den 24 augusti samma år då han återvände till Västerås..

Hülphers förde detaljerade anteckningar från resan. Anteckningarna var så omfattande att det tog 30 år innan reseskildringen i sin helhet kunde tryckas i hela 6 band ”Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758” med sista delen 1793.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers och samernas ursprung

Abraham Abrahamsson Hülphers gör egentligen en sammanfattning av andra historikers teorier om samerna och tar det till sin konklusion. Hülphers menar att samernas ursprungsområde legat längre söderut i Sverige och längst Norrlandskusten. De har sedan fördrivits norrut och inåt landet av jordbrukare som tagit deras land i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiskt självstyre

Hülphers menade vidare att samerna måste haft ett självstyre av någon form. Han kallar det samerna ”haft egen öfwer magt” och ”ej stått under annat wälde”. Hülphers är en av de första som talar om att samerna haft en egen övermagt, vilket mycket talar om att Hülphers trott att samerna haft någon form av organiserad självstyrelse

Det är svårt att veta varför  Hülphers drar dessa slutsatser. Möjligt att de dokument som producerades 30 tidigare om Lappkodicillen, samiska självstyrande enheter som Siidor och samiska domstolar haft inverkan? Lappkodicillen var ett internationellt dokument som var ett tillägg till gränstraktatet mellan Sverige och Danmark (Norge).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Besökte han samerna och Lappland?

Hülphers besökte aldrig Lappland. I tillägg kom hans verk om samerna ut efter hans död. Hans teorier om samerna bygger på sammanställning av tidigare historikers verk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Abraham Abrahamsson Hülphers?

Vem var då Abraham Abrahamsson Hülphers?

Abraham Abrahamsson Hülphers var den äldste bland en syskonskara på 13 barn. Han föddes den 27 november 1734 i Västerås och dog i Västerås den 24:e februari 1798.

Hans far var rådman i Västerås och som ägde fabriker samt drev en omfattande handelsrörelse. Uppvuxen i ett rikt och välmående hem fick Abraham en egen privatlärare, dvs. informatör, och därigenom en god utbildning.

Vid 19 års ålder blev han chef i sin fars affärsrörelse som då fick namnet Hülphers & Söner.

Han gifte sig 1761 med brukspatronsdottern Anna Christine Grave i Dalarna. Genom giftemålet fick han överta Fredriksbergs bruk som utökade hans affärsverksamhet.

En stor del av sitt liv var han på resande fot och besökte Norrland, Finland, Ryssland, övriga Sverige och Danmark. Resor resulterade i fler böcker med reseskildringar.

 

BLOGGFRÅGA

Vad kan historikern Hülphers ha menat med orden att samerna ”haft egen öfwer magt” (Samerna haft en egen Övermakt).

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Abraham Abrahamsson Hülphers år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 Abraham Abrahamsson Hülphers

Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Abraham Abrahamsson Hülphers

Västeråsbon Abraham Abrahamsson Hülphers var den äldste bland en syskonskara på 13 barn. Han föddes den 27 november 1734 i Västerås och dog i Västerås den 24:e februari 1798. Man skulle kanske tro att han tillbringat hela sitt liv i Västerås. Men, så var inte fallet. En stor del av sitt liv var han nämligen på resande fot till Norrland, Dalarna Finland, Ryssland, södra Sverige och Danmark. Alla dessa resor resulterade i fler resedagböcker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Carl von Linné blev Hülphers förebild

Carl von Linné hade företagit flera resor runt om i Sverige inklusive Linnés Lappländska resa. Linné hade dessutom utgett resedagböcker från sina resor. Utan tvekan kom Carl von Linné att bli en förebild för Hülphers resor och resedagböcker. Linnés resedagböcker är underhållande och intressant att läsa. Det kanske man inte kan säga om Hülphers resedagböcker enligt min mening. Dock slår Hülphers Linné med hästlängder när det gäller faktaspäckad detaljerad information om de platser han besökt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers – Troligen inte din resekamrat?

Hülphers var nog inte den resekamrat som du skulle vilja ha med på resan. Han stannade överallt och antecknade allt som gick att anteckna. Hans första resa var till Dalarna resulterade i en reseberättelse på 656 sidor ”Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757”. Hülphers dagboksanteckningar från dalarna är den äldsta utförliga beskrivningen av Dalarna. Boken utkom fem år efter resan, d.v.s. år 1762.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Resa skall ta tid

Inte nog att han antecknade allt som gick att anteckna. Han ville dessutom se allt som gick att se. Inte undra på att hans resor drog ut på tiden. Enbart hans resa till Dalarna tog 2 månader. Eftersom han hade dålig hälsa var resan tänkt som en rekreationsresa, men blev en till en upptäcktsresa. Resan till Dalarna kom att präglas alla hans senare resor. Det blev upptäcktsresor!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Faktaletande nörd?

Inte nog med att Hülphers förde noggranna anteckningar över allt han besökte på sina resor. Han brevväxlade dessutom med ett stort antal experter, tjänstemän, präster, lärare osv i jakten på fakta för sina böcker.

Förutom alla brev samlade Hülphers in  ett mycket stort antal faktainriktade böcker, avhandlingar och skrifter till stöd för sin bokutgivning. Hela sin samling som omfattar över 12000 avhandlingar på latin, 63 handskriftsvolymer med sin korrespondens och i stort sett samtliga i Sverige utgivna småtryck skänkte han till gymnasiet i sin hemstad.

Abraham Abrahamsson Hülphers

Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Inblick i lokal folkkultur

Å andra sidan så har Hülphers reseanteckningar och dagboksböcker gett eftervärlden en stor inblick i historia och då framför allt i folkkultur över stora delar av Sverige. Abraham Abrahamsson Hülphers reseanteckningar är underhållande läsning med faktaspäckad upplysning  av svenska folkets sätt att leva under andra hälften av 1700-talet med information om människor, seder, dräkter, platser och historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers resa till Norrland

I början av sommaren år 1758 påbörjade Abraham Abrahamsson Hülphers en resa längst norrlandskusten upp till Torneå, samt ett stycke in i Finland till Kemi. Pass behövdes inte för att resa in i Finland. Däremot behövdes pass på denna tid för att passera länsgränserna.

På grund av sin hälsa hade han med sig stadsläkaren för Gävle stad doktor Jacob Prinz. (Jacob Prinz är inte släkt med Johan Prinz som var Sveriges guvenör i Nya Sverige (New Sweden) 1643 – 1653 i Nordamerika och som egentligen hette Björnsson, men adlades Prinz och blev landshövding i Jönköping.) Stadsläkaren Jacob Prinz hade disputerat inför Carl von Linné vid Uppsala universitet och utsetts till medicine doktor.

Precis som resan till Dalarna förde Hülphers detaljerade anteckningar. Anteckningarna var så omfattande att det tog 30 år innan reseskildringen i sin helhet kunde tryckas i hela 6 band ”Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758” med sista delen 1793.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hülphers och samernas ursprung

Abraham Abrahamsson Hülphers gör egentligen en sammanfattning av andra historikers teorier om samerna och tar det till sin konklusion. Hülphers menar att samernas ursprungsområde legat längre söderut i Sverige och längst Norrlandskusten. De har sedan fördrivits norrut och inåt landet av jordbrukare som tagit deras land i besittning.

Samiskt självstyre

Hülphers menade vidare att samerna måste haft ett självstyre av någon form. Han kallar det samerna ”haft egen öfwer magt” och ”ej stått under annat wälde”. Hülphers är en av de första som talar om att samerna haft en egen övermagt, vilket mycket talar om att Hülphers trott att samerna haft någon form av organiserad självstyrelse

Det är svårt att veta varför  Hülphers drar dessa slutsatser. Möjligt att de dokument som producerades 30 tidigare om Lappkodicillen, samiska självstyrande enheter som Siidor och samiska domstolar haft inverkan? Lappkodicillen var ett internationellt dokument som var ett tillägg till gränstraktatet mellan Sverige och Danmark (Norge).

 

BLOGGFRÅGA

Tror du att samerna ursprungligen haft ett eget organiserad självstyrelse?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Johan Ihre år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Lexicon Lapponicum år 1780 och Johan Ihre

År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige.

Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.

lexicon-lapponicum-a-o

En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.

Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Johan Ihre hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket med samiska lånord

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska långborden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnorskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var då Johan Ihre?

Johan Ihre var son till teologiprofessorn Tomas Ihre och Brita Steucha. Hans mor härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 och växte upp i Lund. Dock, blev han föräldralös i tidig ungdom vid 13 års ålder och fick då flytta till sin morfar i Uppsala. Ihres morfar Matthias Steuchius var ärkebiskop i Uppsala. Hans mors bröder Johannes Steuch och Elof Steuch var båda professorer. Han hade således en bra start i livet för högre studier. Redan som tonåring talade han flytande de klassiska språken som latin och grekiska. Latin var det centrala språket vid universiteten vid denna tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Johan Ihre skrev in sig vid Uppsala universitet och efter studier i historia, filosofi, teologi, franska och tyska tog han filosofisk examen 21 år gammal år 1778.

Vanligt vid denna tid var att fortsätta högre studier utomlands vilket Johan Ihre gjorde i flera länder som Tyskland, Holland, England och Frankrike.

Yrke

Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet. Som professor Skytteanus undervisade han i historia, statsvetenskap och juridik.

Sin tjänst som professor Skytteanus vid Uppsala universitet kom han att behålla livet ut.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Johan Ihre dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samisk bondekultur och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

År 1912 påträffades ett häfte bland en inlämnad handskriftsasamling vid Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Häftet bestod av ett handskrivet dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet.

Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte utanför Gävle. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna i Gävletrakten som han intervjuade.

Det samiska språk som Holmberg nedtecknade kan komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samisk språk upptäckt?

Petrus Holmberg uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Dock måste man inta en viss försiktighet till Holmbergs uttalande. Han var ju själv ingen språkforskare. Mer forskning fodras för att konstatera om Petrus Holmbergs språklista är ren sydsamiska, en dialekt av sydsamiskan eller rent av en dialekt av sydsamiskan som skiljer sig ut så mycket att vi kan tala om en ny samisk språklig varietet?

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Var talades den nyupptäckta samiska språket?

Petrus Holmberg gjorde intervjuerna av samer i Valbo utanför Gävle. Vi vet således att den samiska som Holmberg nedtecknade talades i Gästrikland.

Förra året 2013 har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra).

Det intressanta är att blomman Bosyska huvudsakligen växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är traditionellt upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En ny samisk befolkningsgrupp upptäckt?

Vidare vet vi att det var bofasta samer enligt Petrus Holmberg. Holmberg betecknar dom i och för sig som sockenlappar. Men, det visar att det fanns bofasta samer i Gävleborg.

Intressant är vidare det samiska namnet ”Govse mielhkie kraesie” för Bosyska. ”Govse mielhkie kraesie” betyder direkt översatt från sydsamiska till svenska ”Komjölkgräs”. Om man namnger en växt utifrån kor, så är det sannolikt att det är fråga om samer som hade en nära anknytning till kor, d.v.s. samer som var samiska bönder.

Att fiskesamer längst Norrlandsälvarna övergått till jordbruk, eller som kombinationsnäring med fiske, är väl dokumenterat. Det är också väl dokumenterat den sjösamiska, dvs havssamiska,  kulturens utvecklande av bondekultur längst den nordnorska kusten. Likaså för den sjösamiska- och fiskesamiska kulturerna i Ryssland.

Vidare har man numera funnit en hel del exemplar av ”Govse mielhkie kraesie” längst Norrlandskusten. Det är således inte helt uteslutet att det kan ha funnits en sjösamisk kultur längst Norrlandskusten. Det är inte heller uteslutet att det funnits en samisk bondekultur såväl söder som norr om Dalälven. En samisk bondekultur som uppstått i den nära kontakten med det svenska bondefolket.

Att det funnits en samisk sjösamisk kultur längst Norrlandskusten liksom en samisk bondekultur är inte osannolikt, men en spekulation, som fordrar mer forskning.

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Johan Ihre år 1780, handskriftssamling och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Efterlämnade handlingar av historiker Ihre

Löjtnanten och ryttmästaren Bengt Johan Albrecht Ihre från Ekerö, Ekebyhov slott, deponerade år 1911 på Uppsala universitetsbibliotek (UUB) handlingar som tillhört historikern och språkforskaren Ihre. Handlingarna kom att handhas av bibliotekarien Anders Grape (1880-1959). Anders Grape hade sex år innan blivit utsedd till bibliotekarie vid UUB och skulle stanna där livet ut. Han kom att utses några år senare 1915 till chef för handskriftsavdelningen. Gävlebon Grape var högt kvalificerad som historiker och språkforskare. Han hade själv doktorerat den 31:a maj 1911 med avhandlingen ”Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen”. Anders Grape blev 1928 överbibliotekarie och därmed högste chef för Uppsala universitetsbibliotek.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

40 år att katalogisera Ihres handlingar

Anders Grape genomgick året 1912 Johan Ihres handlingar. Handlingar har kommit att kallas Ihres handskriftssamling. Den är så omfattande att det tog Anders Grape 40 år att fullborda en komplett katalog över Johan Ihres handlingar . Katalogen ”Ihreska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek” utgavs år 1949 i två delar på närmare 2000 sidor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

Bland alla handlingar påträffade Anders Grape ett häfte med anteckningar om samerna. Anders Grape tog kontakt med professor Karl Bernhard Wiklund vid Uppsala universitet för att närmare bestämma innehållet i häftet. K.B. Wiklund var professor i finsk-ugriska språk 1909–1933.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Häfte som dolde hemligheter om samerna

K.B. Wiklund fann att dokumenten var ytterst intressanta ur såväl språklig som etnografisk synvinkel. I häftet hittade Wiklund handskrivna dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet. Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna som han intervjuade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett litet häfte som blev 1900-talets och 2000-talets största samiska upptäckter

De nedtecknade samiska traditioner skulle visa sig bli 1900-talets största samiska upptäckter. Det samiska språk som Holmberg nedtecknade skulle komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Mest kompletta beskrivningen av en samisk björnfest

I den samiska världsbilden spelade björnen en mycket stor roll och ansågs så viktig att en särskild björnkult utvecklades i den samiska kulturen. I häftet beskrivs den samiska björn ceremonin tämligen ingående. Så ingående att häftet innehöll den mest utförliga och kompletta beskrivningen av en samisk björnfest som gjorts.

Enligt min uppfattning är den funna beskrivningen av samisk björnrit den största mest samiska upptäckt som gjort under 1900-talet. Möjligt att flera arkeologiska samiska fynd kan konkurera om den titeln?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Okänt samiskt språk

Inte nog med det! Häftet innehöll 1664 rubriker åtföljd av en ordlista på samiska.

Wiklund är inte riktigt säker på vilka samer som Petrus Holmberg intervjuat. Wiklund skriver ”Närmast tillhands ligger det kanske att antaga, att det varit utarmade skogslappar, som slagit sig ner på tiggeri”. Wiklund är inte heller helt säker på det språk som beskrivs i häftet. Wiklund uttalar ”De tiggarlappar, af hvilka manuskriptets författare fått sina uppgifter, torde att döma av språkformen ha kommit från Åsele lappmark”.

Någon undrar kanske vad som menas med Åsele Lappmark?

I kronans handlingar från 1500-talet sägs inte Åsele Lappmark utan ”Lapparne uti Ångermanneland”. Ordet ”Lappmark” tillkom i början av 1600-talet, varvid det kom att heta ”Lapperne uthi Angermanne Lapmarck”. I slutet av 1600-talet förändrades namnet Ångermanlands lappmark till Åsele lappmark. Åsele lappmark omfattade nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner.

Wiklund menar således att det var samer ursprungligen från nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner och talade en samiska som förekom i detta område, d.v.s. sydsamiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i södra Sverige

Ingvar Svanberg studerade i början av 1980-talet Petrus Holmbergs anteckningar och upptäckte, utifrån kyrkoböcker, att de samer som Holmberg intervjuat var bofasta samer i Valbo utanför Gävle i Gästrikland.

Jag använder här termen södra Sverige eftersom i norr brukar räknas allt söder om Dalälven som södra Sverige och Mellansverige ligger mitt i Sverige. I södra Sverige har man en lite annan terminologi och menar Mellansverige söder om Dalälven. Men, jag tror ni förstår vad jag menar!

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samiskt språk upptäckt?

Den samiska som finns nedtecknad i Petrus Holmbergs handskrift drar Ingvar Svanberg slutsatsen ”Man kan konstatera att sockenlapparna talade en sydsamisk dialekt men att deras ordförråd var starkt uppblandat med svenska.” Enligt Svanberg är det således fråga om en sydsamisk dialekt som utsatts för stark påverkan av det svenska språket. Kanske något som kan tolkas som naturligt eftersom sockenlapparna under så lång tid bott i omedelbar närhet till svensktalande.

Petrus Holmberg själv uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.” Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Nu under 2000-talet har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra). Utan tvekan skulle någon som talar sydsamiska eller umesamiska känna igen orden ”Govse”, ”mielhkie” och ”kraesie” var för sig. Däremot inte betydelsen vilken blomma eller grässort som alla tre orden ”Govse mielhkie kraesie” tillsammans utgör. ”Govse mielhkie kraesie” betyder rakt översatt betyder ”Komjölksgräs”.

I stora drag skulle en syd- eller umesamisktalande ända upp till och med Sorsele kommun i Västerbottens län och Arvidsjaurs-, Älvsbyns- och Piteå kommuner i Norrbottens län förstå orden, d.v.s. upp till Umesamiskans nordligaste gräns.

Det intressanta är att blomman Bosyska bara växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är norrut upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Låglandssamer och Låglandssamiska

Dom samer som Petrus Holmberg har i olika sammanhang och i olika äldre dokument kallats för Sockenlappar eller Tiggarlappar.

Eftersom ordet ”Lapp” inte längre anses politiskt korrekt och orden Sockenlappar eller Tiggarlappar får anses ha ramlat ur tiden bör en ny beteckning för dessa allra sydligaste samer införas. De är också begrepp som andra folk kallade samer för. Sockenlapparna eller Tiggarlapparna kallade säkerligen sig själva för bara samer.

Jag får därför föreslå att introducera orden Låglandssamer och de språk eller dialekt som de talade för Låglandssamiska

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samiskt namnskick och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska låneord i svenskan. Alla dessa samiska låneord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska låneorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska låneord uttalades i fornnordiskan på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska låneord i fornnordiskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Ihre menar att i samiskan är det vanligt att benämna skog med ordet ved eller trä. I germansk tradition skulle orter kunna heta Finnskogen, Tiskogen, Hålskogen och jämför med tyskans Holz och franskans Bois. Men, i stället heter det Finnveden, Tiveden, Hålveden etc där ved åsyftar skog. Ihre nämner;  ”Då jag ock finner, att mor, muor uti lapska språket bemärker trä (se LEEMS Nomencl. Lapp. s. 600) och att i åtskilliga språk trä och skogar har gemensamma namn, såsom Ved även betyder en skog uti Finnveden, Tiveden, Hålveden m.m. (jämför fransosernas bois och tyskarnas holz)”.

 

Bloggfråga

Vad tror du Johan Ihre åsyftar när han säger följande om ordledning;

De torde finnas som tycker att samma ordledning därav bekräftas, att den bergstrakt som skiljer Göta Rike ifrån Sverige, fordom kallades Skogen, ty därutav är att den delen av riket som vetter söderåt, fordom var kallad Sunnanskog, och den andra mot norr Nordanskog.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samiska namn i södra Sverige och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre (1707 -1780) med rötter från den norrländska birkarlaätten Bure var professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och en av de som lade grunden till den moderna språkforskningen i Sverige. Inom språkforskningen var hans främsta ämnen de germanska och gotiska språken.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska lånord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska lånord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter över hela Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne.

Ihre tar sjön Jerken i Roslagen som exempel på samisktinfluerade namn. Han skriver ” Ehuru mycken förändring orters namn av samma orsak hos oss undergått är dock ännu många så oförbytta, att de lätteligen ger sin härkomst till känna, såsom med några få exempel bevisas skall. En icke obetydlig insjö finns i Roslagen som kallas Järken, vilkens namn, om jag ej bedrager mig, för svenska öron faller främmande: visst är åtminstone, att det uti vårt språk icke har den minsta betydelse. Då jag nu ser att iargn uti lapska språket betecknar en större insjö tycker jag mig igenfinna namnets både bemärkelse och upphovsmän.

Samisk Historieblogg

Kalmar kommer från samiskans Köpman

Johan Ihre menar att staden Kalmar kan ha ett samiskt ursprung och omnämner; ”Men varutav samma stad fått sitt namn har man ej funnit någon som kunnat med sannolik gissning lära oss. Mig har förekommit, att sedan man förnummit den ganska nära gemenskap som är emellan ungerska och lapska språken, och utav de ungerska lexicographis intages att Kalmar i det språket betyder en köpman, Kalmaru en handelsvara, Kalmarbot, handelsbod; denna stadens namn, såsom vice bibliotekarien Mag. ERIC GÖTLIN även anmärkt uti sin Disputation de Situ Bircæ s. 8, fordom har bemärkt en ort, varthän de främmande handelsvaror blev förda”.

Samisk Historieblogg

Värmland kommer från samiskans Bergsland

Enligt Ihre kommer Värmland från samiskans land med berg ”Av andra är även anmärkt att Värmlands namn, som de gamla skrev Wærma och Wærmaland, har sin upprinnelse av lapska och finska orden ware och wuori, som betyder ett berg, och maa, land.”

Samisk Historieblogg

Järnväraland kommer från samiskans Järnbergsland

Även Järnväraland kan enligt Ihre ha ett samiskt ursprung; ”Några tror ock, att spår efter samma ord igenfinnes uti den nejdens gamla namn Jernbæraland, så kallat i stället för Jernwæraland, såsom bruket ofta sammanfogar särskilta språks ord”.

Samisk Historieblogg

Det samiska ordet för ved (muorra ) har gett namn till Mora, Hedemora, Kolmorden (tidigare Kolmoren), Södermöre och Norrmöre

Detta framgår av Ihres ordhar mig tyckts sannolikt att Mora socken i Dalarna, staden Hedemora, häraderna Södermöre och Norrmöre av förenämnda ord fått sina namn, kanske ock Kolmoren, eller, som det nu gemenligen uttalas, Kolmården”.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, fornnordiskan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket på den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

De nordiska språken och samernas ursprung

Ihre menade vidare att inte enbart Ynglingasagan bevisade att samerna var det folk som först anlände till Norden. Ett ytterligare bevis på att samerna redan fanns i Norden när germanerna ankom var de nordiska språken.

Johan Ihre menade att när Oden anlände till Norden, enligt Ynglingasagan, så förde han med sig de nordiska språken. De nordiska språken härstammar från de germanska språken. Men, Ihre fann något konstigt i de nordiska språken. De hade ord som inte fanns i de övriga nordgermanska språken. Enligt Ihre måste det vara lånord i svenskan, norskan och danskan från ett annat språk. Lånord som gjorde att de nordiska språken kom att särskilja sig från övriga nordgermanska. Enligt Ihre var det lånord från samiskan och som otvivelaktigt visade att de nordiska folken anlänt till ett samiskt språkligt område.

De nordiska folken måste dessutom ha anträffat samerna på ett mycket tidigt stadium före urnordiska delades upp i svenska, norska och danska. För de samiska lånorden fanns i alla de nordiska språk.

Jacob Ihre skriver om samerna ”jag var övertygad att detta folkslaget var Skandinaviens stamfäder och vårt fäderneslands första inbyggare, om vilka man alltså kunde föreställa sig att de under sammanlevnad med de ankommande götarna lånat dem många ord och många åter till låns tagit.”

Ihre menar således vidare att spår måste finnas i det samiska språket från fornnordiska eftersom de nordgermaner som invandrat till Skandinavien måste ha levat under lång tid med samerna. Hade lånorden i samiska varit från det senare språket svenska enbart skulle det visa det omvända, d.v.s. att samerna anlänt senare än de nordgermanska folken. Och mycket riktigt. Ihre fann fornnordiska ord i samiska.

Det finns faktiskt ganska många fornnordiska eller urnordiska ord i samiskan. Ett exempel är det samiska ordet ”Svainas” för dräng. Ordet svainas har bevarats i samiskan och är ett fornnordiskt ord som försvunnit från svenskan sedan mycket lång tid tillbaka.

Samisk Historieblogg

Svenskans låneord från samiska

Ihre menar att man i svenskan, norskan och danskan kan se stora likheter med övriga germanska språk. Många ord är lika och med samma ursprung. Men, enligt Ihre finns det ett stort antal främmande ord i svenskan, norskan och danskan som måste ha kommit från ett annat tungomål. Ihre skriver ”Om vi efter denna grund tar vårt modersmål uti en allmän betraktelse lär vi finna att största delen är av götisk upprinnelse och ganska tydligt befryndad med såväl de gamla och utur bruk komna mœsogötiska, anglosaxiska och alemaniska, som ock de ännu levande isländska, tyska, holländska, engelska, danska och norska språken. Men vi varder ock finnande andra ord, som med intet av förenämnda språk har någon den minsta gemenskap. Om nu dessa senare är många till antalet; om de betecknar sådana ting, som intet folkslag någon tid kunnat umbära (kyrko- och konstord, utrikes varor, främmande djur och sådant mera, finner var och en ej vara hithörande), sluter vi med säkerhet att sådana ord är främmande och av något annat tungomål antagna

Samisk Historieblogg

Ordet Stor kommer från samiskans Stour

Ihre menar att ordet ”Stor” är ett ord som är gemensamt för isländska, danska, norska och svenska. Men ordet stor finns inte i andra nordgermanska eller germanska ord där det heter Groz, Great etc. Dock finns ordet stour i samiskan med samma betydelse som stor i svenskan. Stor i svenskan uttalades tidigare dessutom som samiskans stour (stoår). Ihre skriver ”Stor är ett ord, som för hela Skandinavien och Island är lika så brukligt, som okunnigt för de övriga götiska dialekterna. Mœsogöterna brukade i dess ställe mikils (Isl. mikill), anglosaxarna great, alemannerna groz m.m. Om vi nu vill veta, vadan vi hämtat vårt stor, lär man icke finna något, som därmed har gemenskap, utan hos lapparna, vilka i samma betydelse som vi brukar sitt stuor.”

Samisk Historieblogg

Ordet Tok, Härd, Fåne har ett samiskt ursprung

Andra ord som är gemensamt för de nordiska länderna är TOK, FÅNE, HÄRD och som inte finns i andra nordgermanska språk. Även orden TOK FÅNE och HÄRD härleder Ihre från samiskan och uttrycker; ” Tok bemärker hos oss en dåraktig, och tokighet dårskap. Om man genomvandrar den götiska världen finner man väl saken överallt, men ingenstädes något ord som härmed har skyldskap. Det är finskt och lapskt. Den förre kallar en fåne tohco, de senare tajok och även taisok; sistnämnda tycks vara besläktat med tose och tosing, som i våra nedre provinser och hos de danska betyder en fåne. En dylik kallas hos oss även tölp: kanske av det lapska telpe, som betecknar ett fjolligt skämt. Den människokroppens del, som halsen är närmast, kallar vi skuldror, men våra förfäder och än idag landfolket uti åtskilliga landskap hærd, hærdar. Det förra är otvivelaktligen götiskt; ty anglosaxarna brukade sculdir, sculdor, alemannerna scultirr, engelsmännen shoulder, tyskarna schulter. Det senare åter finner i intet av nämnda språk något, som därmed har likhet, lärer ej heller träffas annorstädes än i lapska fjällen, varest, efter vår ordboks intygande, man får höra skuldror kallas hardo. Det nämnda ordet hærd förekommer uti den vackra boken, som bär namn av Konunga styrilse, varest då kännemärken av en duktig krigsman uppräknas, säges sid. 198, the skulu hava bret bryst ok hærda. Den latinske uttolkaren tager det sista ordet så, som meningen vore, att han bör ha brett och hårt bröst, såsom skulle sista ordet hänföras till hård, durus, men det är lätt att märka att språkets art i den meningen hade fordrat hårt och ej hærda.”

Ju längre tillbaka i tiden ju fler samiska ord i svenskan

Ihre menar att ju längre tillbaka i tiden vi går desto fler samiska lånord finns i svenskan. Ihre skriver ”Som lapska språkets förblandning med götiskan för aderton hundra år sedan börjats, och länge sedan tilltagei; tycks troligt vara, att dess överlevor måste dess flera igenfinnas, ju längre vi i tiden gå tillbaka.

Samisk Historieblogg

Äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av låneord från samiskan

Ihre hävdar vidare att antalet lånord från samiskan i svenska språket är omfattande och uttalar ”bestyrkes vad sagt är icke ringa”. Ihre säger också ”jag bevisar att åtskilliga ord, i våra gamla lagar och andra medeltida skrifter, av … lapska språken med mesta säkerheten kan upplysas”, dvs äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av lånord från samiskan.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Kristofers landslag är från år 1442

Som exempel tar han Kristoffers landslag. Kristofers landslag är från år 1442 och utarbetades under Kristofer av Bayerns regeringstid. Den kom faktiskt att gälla till år 1734 efter kompletteringar ur gammaltestamentlig. I Kristofers landslag finns ordet orden ”Sima”, ”hætte”, ”fara”, och ”hætta” liksom ”äventyrasom Ihre hänför till samiskt ursprungUti K. CHRISTOPHERS Lagbok B.B.L.L. kap. 23 läser vi, enghin måå raa til sima jagha: Vad sima här betyder, lär få utan uttolkning kunna förstå: men förenämnda språk kan tjäna till hjälpreda, såsom uti vilka ordet betyder ett rep eller snöre, att meningen alltså är, det ingen tillåtes till jägarnas rep eller nät driva någon rå, vilket oskyldiga och mera sällsynta djur lagstiftaren påbjöd fredas skulle. Uti samma Lagbok förekommer orden hætte, fara, och hætta, äventyra, vilka i götiska språkets dialekter alldeles är obrukliga.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Västgötalagen från år 1220 och Magni Smeks Gårdsrättsstadga från år 1335 med orden hætte och manhætte

Ihre tar även upp andra äldre lagar där han menar att lånord från samiskan fanns; ”Man finner uti Västgötalagen vid böters utsättande det ordalaget ofta förekomma, hætte vid sinum thrim markum, dvs. äventyrar att bliva pliktfälld till tre markers böter.

Vi har därutav manhætte, som betyder livsfara, såsom uti K. MAGNI SMEKS Stadga av år 1335 § 2 som säger: the mæn, som i manhættum æru, mugho full wappn hava sik til værn. Dvs: De vilka i livsfara är (för blodhämnarens anfall) har tillstånd att bära fullt vapen.

När vi undersöker varifrån dessa orden har sin härkomst, finner vi att de är okända bland alla götiska folkslagen, men att hættæ (hete) hos lapparna … betyder fara.”

Samisk Historieblogg

Gottlandslagen från 1300-talet och samiska låneord

Bland lagtexter tar Ihre även upp Gottlandslagen från 1300-talet och det samiska ordet ”kietta”, (”Gietka”), d.v.s. vagga för barn. I Gottlandslagens 18:e kapitel § 2 står att modern skall lägga sitt barn i en ”kietta”. Ihre menar att ordet ”kietta” är ett främmande ord i svenskan och ett lånord från samiskan. Ihre uttalar ”Uti Gotlandslagen kap. 18 § 2 läser vi följande: Cuna scal barns at gietta at mungati hueriu, leggi i kietta, oc hafi ner sir. Det är icke underligt, om min läsare stannar uti ovisshet vid ordet kietta, helst som det hos oss nu för tiden icke brukas utom om stängsel som i fårahusen göres, vilken bemärkelse här alldeles icke finner rum; men huru det bör förstås ger oss finska och lapska språken tillkänna, då kehto i det förra och kætka i det senare betecknar en vagga. Meningen är alltså denna: barnets moder bör efter varje dryckeslag draga försorg om sitt barn och lägga det på sin sida i vagga.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara