Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 2)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

1800-talets mest inflytelserikaste historiker

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historieprofessorn som ville gå till grunden för att utreda samernas ursprung

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå om man bortser från fornfynd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historiska dokument

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna var sann och verklig historia

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna och bokstavstolkning

Eftersom bibeln som de isländska sagorna var verklig och sann historia så skulle de båda dessutom tolkas bokstavligen. Med bokstavstolkning, (”Subsumtion” eller ”Egentlig tolkning”), innebär att man tolkar en text utifrån dess ordalydelse. Bokstavstolkning var vanligt förr för att förstå en text i en lag, bibeln eller de isländska sagorna. Svårigheten med bokstavstolkning är att veta hur man ska bestämma ett ords betydelse.

Bokstäverna och texten är ju det första som möter läsaren. Dock, har bokstavstolkning av de flesta kristna övergivits när det gäller att tolka och förstå alla bibeltexter. Men, det har alltid funnits flera olika tolkningar parallellt och fortfarande. Bland extrema religiösa grupper är däremot bokstavstolkning vanligt.

Andra sätt att tolka texter är;

  • Systematisk tolkning — att tolka en texts mening utifrån dess systematik,
  • Subjektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess syfte,
  • Objektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess funktion.

Sen kan man oberoende av dessa tolkningstekniker naturligtvis bestämma et ords eller begrepps innebörd utifrån restriktiv tolkning, extensivt tolkning, analogisk tolkning eller genom é-contrarioslut.

När det gäller isländska sagor så har det idag nästan helt övergetts som historiska sanna dokument. Därför är ingen tolkningsmetod eller tolkningsskola aktuell när det gäller isländska sagor. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna i biblioteken under årens lopp flyttats från historiehyllan till hyllor till historiska romaner.

Jag skriver nästan därför vissa grupper och organisationer bygger en stor del av sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna. Exempelvis har några nationalistiska organisationer och fornnordiska religiösa grupperingar hänvisningar till de isländska sagorna. Några få bygger dock hela sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna som exempelvis Kväner och Kvenlandsförbundet, dvs Kveenimaayhistys. Skulle de isländska sagorna inte vara sanna så faller grunden för dessa organisationer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna, (Íslendingasögur), skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De nordiska folkens ursprung

Vill man i de isländska sagorna utreda de nordiska folkens ursprung måste man studera Snorre Sturlassons Heimskringla. Heimskringla inleds med de folk som invandrade till Norden och de folk som redan fanns i Norden.

Heimskringla handlar vidare om de nordiska kungaätternas uppkomst eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna”. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer konstaterar, utifrån Heimskringla, att vid det germanska folkets ankomst till Norden fanns samerna redan i Skandinavien. Samerna var således Nordens urfolk.

I Heimskringla kallas samerna för det Jotiska folket. I  Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla framgår att folket Joterna är finnar. Historieprofessor Erik Gustaf Geijer går vidare och konstaterar att i fornnordiskan är ordet ”Finne” beteckning för samerna.

I Norge används fortfarande ordet finne som namn för same. Exempelvis heter det nordligaste länet i Norge ”Finnmark”, som betyder Sameland, Det norska ordet ”Finnebiff” betyder Samebiff (Renskav) osv. Finnar kallas i fornnordiskan för kväner och i norskan finns ordet kväner fortfarande kvar som beteckning på finsktalande i Nordnorge.

Även på Island användes tidigare ordet Finner för samer enligt geijer.

Man kan således sammanfatta Geijer på så vis att när germanerna kom till Norden fanns redan Joterna där, som var finnar och finnar var det fornnordiska ordet för samer. Det var alltså samerna som germanerna stötte på när de anlände till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur långt söderut bodde samerna?

Erik Gustaf Geijer ville även utreda var de invandrande germanerna stötte på samerna eller med andra ord hur långt söderut bodde samerna ursprungligen?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i Skandinavien och på kontinenten

Erik Gustaf Geijer hänvisar till de romerska historikerna Tacitus och Ptolemaeus om samernas bosättningsområde under romersk tid. Han tolkar de romerska historikerna att samernas utbredningsområde sträckte sig söderut till Litauen och till Polen. Enligt Erik Gustaf Geijer bodde samerna i nordöstra Europa i Skandinavien och på kontinenten.

Det var på kontinenten som Oden och germanerna träffade på samerna för första gången enligt Erik Gustaf Geijer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

BLOGGFRÅGA

Är de isländska sagorna historia, delvis historia eller helt uppdiktade?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 1)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiskt verk om samerna

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825. Titeln på verket ”Svea rikes häfder” kan kort översättas till nutidssvenskans ”Sveriges Historia

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer enligt Harald Hårfagers isländska saga Heimskringla

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå (om man bortser från mindre antal fornfynd).

I dag ser situationen för historiker helt annorlunda ut. Historiker i dagens informationssamhälle har ett stort antal nya källor, digitaliserade arkiv, globaliserade kontaktnät, internationella forskarteam och forskningsresultat, samt nya vetenskaper som ger helt andra förutsättningar för historieforskning än tidigare. Dessutom har vi kommit lite längre i historiska resultat.

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas. Dessutom skulle såväl bibeln som de isländska sagorna tolkas bokstavligen.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. Du kan ju fundera ut vad du vet om din släkt för 300 år sedan? I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Dessutom är dagens tryckta isländska sagor avskrifter av avskrifter av avskrifter. Vid varje avskrift kan något ha förändrats? Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, Islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Dock kommer dagens blogginlägg endast att handla om Heimskringla.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Heimskringla

Namnet Heimskringla kommer från de isländska orden Heimsins och Kringla, som betyder jordens krets (eller på dagens svenska ”omkring jorden”). Namnet kommer från inledningen till sagan Heimskringla som beskriver Jorden; ”Den runda jordskivan, som bebos av människorna, är mycket sönderskuren av vikar; stora havsbukter gå från världshavet in i jorden. Det är bekant, att ett hav går in från Norvasund ända till Jorsalaland; från detta hav sträcker sig åt nordost en lång havsvik, som kallas Svarta havet. Där går gränsen mellan de tre världsdelarna; den östra heter Asien, den västra kalla somliga Europa, andra Enea.”

Heimskringla handlar om de nordiska kungaätterna eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ynglingasagan

Heimskringla utgör, som de flesta isländska sagor, släktkrönikor. Heimskringla har en inledning av Snorre Sturlasson och som följs av den första släktkrönikanYnglingasagan.

Ynglingasagan handlar om germanernas ankomst till Norden, samt om Sveriges och Norges första kungaätter, som kan härledas från Oden och Asarna. Den svenska kungaättens stamfader är ”Yngve Frej”, d.v.s. den fornnordiska guden Frej, som slog sig ner i Uppsala och efterträddes av hans son kung ”Fjölner” (Ynglingaätten). Enligt nuvarande historiker består hela Ynglingaätten av uppdiktade svenska kungar. Det ska dock tilläggas att Snorre själv skriver ”även om vi inte säkert kan bedöma sanningen i [dessa berättelser] vet vi att forna tiders [män] hållit dem för sanna”.

Ynglingasagan inleds med att Oden ankommer med Asarna till Norden från Asien. Vid ankomsten till Norden så möter Oden ett annat folk ”Joter”, som redan bor i Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Historieprofessor Erik Gustaf Geijer menar att Joterna är det samiska folket.

Geijer hänvisar till att det i kapitel 25 i ”Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla och skriver ”der Jotun Svase säger om sig sjelf, att han är Finne”, samt till kapitel 26 i ”Saga om Harald Hårfager” där det framgår attHans dotter, en af Harald Hårfagers gemåler, kallas en Finska”.

Geijer konstaterar således att folket Joterna är finnar. Sedan går Geijer vidare och hänvisar att äldre historiker, som Procopius och Adam av Bremen, vid denna tidpunkt i historien kallas samer för finnar, samt beskriver finnar som samer. Geijer anför även att i vikingen Ottars berättelse för Kung Alfred att ”finnar bor längst den norska fjällkedjan”, liksom att ”Saxo kallar samma folk Skricfinni”. Geijer hänvisar även till andra geografiska beskrivningar att finnarnas utbredningsområde är detsamma som samernas. Erik Gustaf Geijers konklusion är således att folket Joterna är det samiska folket som germanerna mötte när de kom till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

 

BLOGGFRÅGA

Finns det någon sanning i de isländska sagorna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Haqvin Wallman år 1822 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Johan Haquin Wallman ansågs under sin levnadstid som en stor auktoritet inom fornforskningen. I dag är han nästan helt bortglömd i samisk historieforskning trots sin ”moderna” teori om samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Modern teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman (1792–1853), framlade teori om samernas ursprung som skulle kunna kallas för synnerligen modern för 2000-talet. Till och med någon av dagens DNA-forskare eller historiker skulle eventuellt kunna hålla med om delar av hans teori om de nordiska folkens uppkomst och ursprung. Trots detta lade han fram sin teori om samernas ursprung redan i början av 1800-talet, d.v.s. för nästan 200 år sedan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sveriges första arkeolog

Att utnämna Sveriges första arkeolog är kanske inte det lättaste. Allt sedan 1600-talet har det utförts utgrävningar i syfte att studera forntiden. Dessa tidigare utgrävningar kallades fornforskning och utfördes främst av historiker. För fornforskning beslutades redan år 1666 att upprätta ett särskilt ämbetsverk ”Antikvitetskollegium” med egen instruktion från november 1667. Ledamot för Antikvitetskollegium blev bland annat den för samisk historia betydelsefulla personen Johannes Schefferus. Året innan den 14:e december 1666 fick Sverige sin första förordning om fornminnens bevarande.

Hans Hildebrand räknas av några som Sveriges förste arkeolog. Han lade fram den första svenska arkeologiska avhandlingen i Sverige år 1866 och företog arkeologiska utgrävningar avgravfälten på Björkön. Andra menar att Johan Haquin Wallman var Sveriges första arkeolog.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – sjuklig, utfattig, skuldsatt upp över öronen och arbetslös

Wallman föddes den 7:e september 1792 i Linköping och växte upp i ett religiöst hem. Hans far var nämligen prost i staden

Han inledde sina studier vid Linköpings gymnasium och fortsatte som student vid Uppsala universitet 1810. 1815 avlade han magisterexamen och blev 1822 docent i naturalhistoria, som det hette på den tiden, vid sitt tidigare läroverk, Linköpings gymnasium.

Johan Haquin Wallman hade under större delen av sitt liv dålig hälsa. Det har spekulerats i att han led av tuberkulos. Till detta kom att Wallman var ekonomiskt utblottad och fattig. Till stor del berodde det på att han tvingats påta sig sin fars enorma skulder. I tillägg blev han arbetslös från sin tjänst vid Linköpings gymnasium. Wallman var således arbetslös, sjuklig, utfattig och skuldsatt upp över öronen.

Dock kunde han fortsatta sitt intresse för arkeologi och historia genom finansiering från goda rika vänner som årligen tillsammans avsatte 50 riksdaler var för hans forskning. Han var nämligen mycket produktiv.

År 1829 blev Wallman ledamot i Vitterhetsakademien och Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Danmark.

Johan Haquin Wallman prästvigdes 1836 och blev kyrkoherde i Slaka. Wallman var även riksdagsman 1844 -1851.

Wallman var ledamot av Götiska förbundet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – gav upp fornforskning

I mitten av 1830-talet slutar Wallman helt med all fornforskning. Han avstår från erbjudanden om fortsatt finansiering av fornforskningsexpeditioner. Det har aldrig klarats ut varför?

Möjligt har det med hans prästutbildning och prästvigning, samt kyrkoherdeuppdrag att göra? Mer sannolikt är att han under 1830-talet drabbades av malaria förutom tuberkulos. Expeditionsresor på under 1830-talet var påfrestande jämfört med dagens resor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

År 1822 ”Historisk och geographisk afhandling om Skandinaviens bebyggande efter orientaliska och vesterländska källor”. Han erhöll Vitterhetsakademins stora pris för denna skrift. Något som var ett erkännande av sitt ,forskningsarbete.

År 1824 ”Anmärkningar öfwer Skandinaviens fordna handelsförbindelser med Orienten; i anledning af ett i en ättehög funnet Kufiskt mynt från Persien”,

År 1824 ”Beskrifning öfwer en Wikinga-Wård på Öland”,

År 1824 ”Lemningar efter gamla boningar ifrån hednatiden på Öland”,

År 1828 ” Öfversigt öfver svenska fornlemningar med anvisning till deras kännedom och beskrifning”. Han erhöll även för denna skrift Vitterhetsakademins stora pris.

År 1838 ”Undersökningar om Svenska monument ifrån fornåldern och deras förbindelse med Historien”.

I tillägg finns ett stort antal dokument och brev bevarade som berör hans forskning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Finländarna inte urfolk

Flera historiker före Johan Haquin Wallman hade hävdat att finländarna och samerna varit ett folk och var den ursprungliga folkgruppen i Sverige. Wallman tar inte ställning till om samer och finländare varit ett folk. Däremot avvisar han tanken att finländare varit det första folket i Skandinavien; ”man hittills icke med minsta sannolikhet kunnat upp visa några fasta minnesmärken; ty de hemisphe riska grafrör eller kummel af sten, dem man i Finland kallar lappgrafvar och äfven i Sverige ansett tillhöra denna folkstam, äro, såsom talrika undersökningar lärt, verkligen Scandinaviska monumenter, till större delen ifrån den sednare perioden af hedendomen, som bildar öfvergång en till Christna tiden”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman menade, utifrån sina skrifter 1922 och 1928, att ursprungligen fanns samerna som urfolk i Sverige. Han menade vidare, som det får förstås, att samerna var ett urfolk i Europa, d.v.s. ett europeiskt urfolk.

Spår av samerna finns fortfarande i namn på orter, vattendrag och berg. Namn som bara kan förklaras utifrån det samiska språket.

Detta tidiga europeiska urfolk samerna trängdes bort av från Asien invandrande germanska stammar. I Norden trängdes samerna allt längre norrut genom två vågor av germanska invandring.

Den första invandringsvågen av germaner till Norden skedde av göter eller goter 500 före Kristi födelse. De trängde upp i hela Skandinavien fram till Trondheim i Norge och Ångermanland i Sverige.

Den andra invandringsvågen av germaner till Norden skedde av svear under det första århundradet efter Kristi födelse.

Trots invandring av svear förblev götarna dock självständiga och bevarade sin kultur och särart till dess en konung av svearna enade Sverige.

Johan Haquin Wallmans teori var såväl radikal som nyskapande. Väl medveten om detta lägger han till ett förbehåll om att vad kan man egentligen uppfatta på 1800-talet om forntiden; ”men hvem förmår i fornverldens häfder bestämdt åtskilja de till ett nästan oupplösligt förenade mythologiska och historiska elementerna, eller till bevislig sanning bringa sina forskningar; mycket är vunnet om den ledande idéen är sann och forntidens art och de gamla folkens öden i sina hufvuddrag rätt uppfattade.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderade idéer att läsa vidare

Johan Haquin Wallman sa sig ha utvecklat till fulländning en arkeologs syn på landskapet för att komma till en konklusion att veta var i landskapet han skulle leta efter fornfynd.  En fascinerande läsning som rekommenderas och ett måste för blivande arkeologer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderad litteratur för att läsa vidare

Påvel Nicklasson: Att aldrig vandra vill – Johan Haquin Wallman Sveriges förste arkeolog. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet 2011. 496 sidor med en hel del illustrationer. (ISBN 978-91-89578-43-2).

Lars-Nila Lasko

 

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

 

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna i södra Sverige

Historikern Hallenberg avvisade tidigare historikers påståenden att samerna fanns redan i södra Sverige när nordgermanerna ankom. Följaktligen avvisade han även att samerna lämnat spår i svenska språket eller i ortsnamn i södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var då Jonas Hallenberg?

Jonas Hallenberg föddes i en liten bondfamilj den 7:e november 1748 och dog i Stockholm den 30:e oktober 1834 i Stockholm.

Hallenberg inskrevs som student vid Uppsala universitet 1771 och avlade filosofie magistergrad år 1776. Efter att ha utsetts till docent blev han professor i historia 1781.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rikshistograf

Jonas Hallenberg var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien

Hallenberg var även sekreterare i ”Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien” eller som det kallas i dagligt tal ”Vitterhetsakademien”. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför vinns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Riksantikvarie

Kung Gustav II Adolf inrättades den 20 maj 1630 ämbetet som riksantikvarie. Uppdraget var klart och enkelt att ta fram svenska nationens historia; ”vår svenske och göte nations gamla och märkelige bedrifter och åminnelse tecken ifrån deras föråldrande och mörker åter uti ljuset draga.”

Riksantikvarien har numera omvandlats till en särskild myndighet ”Riksantikvarieämbetet”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kansliråd och adlad

1812 erhöll Hallenberg titeln kansliråd, utsedd till ledamot i Vetenskapsakademin och adlades 1818.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska låneord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet, kansliråd, riksantikvarie och ärofylld sekreterare i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför finns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Men, för att förstå Jonas Hallbergs historiska verk måste vi först gå till en annan känd svensk historiker som levde före Hallberg; Nämligen juristen och historikern Sven Bring. Namnet och juristen Bring – De som är insatta i folkrätt spärrar säkert upp ögonen nu och känner igen namnet!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juristen och historikern Sven Lagerbring (Sven Bring) 1707 – 1787

Juristen Sven Lagerbring är historikern med många namn. Han var en av 1700-talets främsta historiker. Han föddes den 24:e februari 1707 i Klinta, Skåne och dog den 5:e december 1787. Sven Bring adlades och tog namnet Sven Lager Bring som senare blev Sven Lagerbring.

Som många jurister övergick han till ämnet historia. Det är egentligen två ämnen som ligger mycket nära varandra. För att förstå juridik måste man inte enbart förstå juridikens utveckling utan även historia. Det är ingen tillfällighet att de båda ämnena förenats i ett gemensamt ämne Rättshistoria.

Sven Lagerbring blev professor i historia vid Lunds universitet.

Sven Bring eller Sven Lagerbring kommer ursprungligen från en norsk släkt som genom Mathias Enertssen Bring flyttade till Skåne under 1500-talet. Bland juristen Sven Brings eller Sven Lagerbrings nu levande släktingar är kanske Sveriges främsta folkrättsexpertert juristen Ove Bring. Ove Bring är professor i folkrätt vid Uppsala och Stockholms universitet och ledamot av den permanenta Skiljedomstolen i Haag, förutom uppdrag från UD.

Historieprofessor Sven Bring eller Sven Lagerbring  skall inte förväxlas med en annan historieprofessor Samuel Ebbe Bring från samma släkt.

De flesta har nog inte funderat över varför de olika namnen i den svenska almanackan har namnsdag en viss dag. Det finns en historisk grund för att varje dag i almanackan har getts ett visst namn. Historiker Sven Lagerbring dog den 5:e december 1787. För att hedra honom infördes år 1901 den 5:e december som namnsdag för Sven. Fortfarande har alla med namnet Sven namnsdag den  5:e december. Det är första gången en historiker fått en dag på året uppkallad efter sig. En annan som fått sin dödsdag uppkallad efter sig är Sten Sture den äldre med Sten som namnsdag den 14:e december.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sven Lagerbrings huvudverk Svea Rikes Historia 1769 – 1776

Historieprofessor och juristen Sven Lagerbrings huvudverk var ”Svea Rikes Historia” vars första del utgavs år 1769. Verket bestod av 4 delar som utgavs under hela 14 års tid mellan åren 1769 och 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Första Delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige och svenskarna från början till år 1060, samt utgavs år 1769.

Andra delen av Svea Rikes Historia. innefattar Sverige från år 1060 till 1300, samt utgavs år 1773.

Tredje delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1300 till 1397, samt utgavs år år 1776.

Fjärde delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1397 till 1457, samt utgavs år 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i norra Sverige

Sven Lagerbring hade hävdat att samerna var det folk som först bebodde norra Sverige. Lagerbring säger; ”Lapparne kalla sig sjelf Same och hafva de bodt i dessa nordliga orter sedan urminnes tider”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i södra Sverige

Om samerna säger Lagerbring vidare ”Deras förfäder innehaft hela Sverige, hwilket kan medgifas, så wida man anser Dem såsom en stam med Finnarna.” Historiker Sven Lagerbring säger här att finländare och samer kommer från samma ”stam”, dvs de har varit ett folk ursprungligen; ”Att Finnar och Lappar äro ett Folk intyga både språket och namnen”. Med namnen menar han Same (Sápmi) och Suomi är likartade.

Lagerbring baserar sina slutsatser på Snorre Sturlasons Ynglingasagan där det stadgas att Oden ankom till Sverige och mötte Joterna och Joternas land. Enligt historiker Sven Lagerbring var Joterna ett samiskt-finskt folk och Joternas land var ett samiskt-finskt land.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna

I de isländska sagorna så möter nordgermanerna ett folk när de kommer till Norden. Sven Lagerbring påstod att det var samer. Historikern Jonas Hallenberg avfärdar Sven Lagerbrings tolkning av de isländska sagorna och menar att det var ett annat nordgermanskt folk (Joterna) som redan fanns i Norden. En av grunderna för Hallenbergs påstående var att de båda folken kunde kommunicera med varandra, dvs de talade samma språk. Men, Hallenberg hänvisar även till romerska källor och gör tolkningar av dessa.

Historikern Ihre hade menat att samerna lämnat spår av samiska ord i svenskan. Ord som Ihre menade gjorde att fornnordiska språket kom att skilja sig ut från andra nordgermanska språk.

Ihre menar exempelvis att ordet ”Stor” kommer från samiska ordet ”Stour” och finns inte i något annat germanskt språk. Likadant menade Ihre att andra ord som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” var låneord från samiskan och visade att nordgermanerna invandrade till ett samiskt talande Norden. De samiska låneorden var kvarlämningar av samer i södra Sverige.

Hallenberg avvisade Ihres påståenden och menade att det svenska ordet ”Stor” kommer från Neder-Saxiskans ”Stur” och inte från samiskans ”Stour”. Liknande avvisar Hallenberg att andra ord i svenskan  som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” som att inte vara låneord från samiskan.

Ävenså avfärdar Hallenberg historikern Ihres påståenden att sjön ”Järken” i Roslagen kommer från samiska Javri för sjö. Likaså avvisade Hallenberg även Ihres påståenden att ortsnamnen som Trollhättan, Mora, Kolmården, källan Loka, Kalmar hade ett samiskt ursprung.

Ihre menade vidare att samiska lånord fanns i de äldsta svenska lagtexterna som exempelvis det samiska ordet för vagga ”Gierkam”. Något som Hallenberg avfärdardade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska lånord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Christian Friedrich Rühs och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Christian Friedrich Rühs var född den 1:a mars 1781 i i Greifswald, svenska pommern i Tyskland och dog den 1:a februari  1820 oturligt nog på en hälsoresa till Florens, Italien.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

1808 blev Rühs extra ordinarie professor i historia vid Greifswalds universitet. Christian Friedrich Rühs blev år 1810 professor i historia vid universitetet i Berlin. Han år 1817 kunglig preussisk rikshistoriograf och medlem av vetenskapsakademien

Christian Friedrich Rühs skrev den första svenska historieboken ”Svea rikes historia från de äldsta tider till konung Carl XII:s död” i 5 delar. Han talade flytande svenska. Rühs intresserade sig för samernas historia och var den förste som tolkade folkgruppen Fenni som samer i den romerska historikern Tacitus skrift om Germania. Rühs ansåg att samerna var de som först bebodde Finland.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung i Finland av Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från kontinenten

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) utgår från att samerna kommer från kontinenten någonstans nordost om floden Wisla i Polen, dvs från Balticum.

Till stöd för detta hänvisar han till den romerske historikern Tacitus. Rühs skriver ”Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46).”

MedFinnarne” i Tacitus historiebeskrivning måste enligt Christian Friedrich Rühs avsett folkgruppen samerna.

 WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

 

Samerna väg mot Finland

Christian Friedrich Rühs menar vidare att den samiska folkgruppen vandrat norrut och efter sig haft det ”Finska folket”. Rühs skriver ”Vid tåget mot norden, synas de Finska folken alltid haft sina stamförvanter Lapparne framför sig.”

 

Samiska ortsnamn i Finland

Christian Friedrich Rühs menar också att samerna bebott hela Finland inklusive Åland.  Rühs skriver ”Spår  efter Lappar anträffas öfver hela Finland, både i ortsnamn, (T.ex. Lappeenranta m.fl. i Wiborgs län; Lappträsk, Lappom, m.fl. i Nyland; Lappwesi, vid Åland; Lappia, Lappo m.fl. i Åbo län; Lapinkangas, Lapinlaks, Lapinsalmi, Lappfjärd, Lappajärwi, Lappo m.fl. i Österbotten; Lapiniemi, Lapinsalo, m.fl. i Savolax; o.s.v.).”

 

Samiska gravar och stenrösen i Finland

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Rühs bååde till andra lämningar som samiska stenrösen, samiska gravar och namnen på dessa, samt folktradition. Rühs hänvisar ocks till lämningar vid dessa som renhorn m.m. Rühs skriver ”Och i de lemningar efter dem, hvilka kallas Lapp-Grafvar, Lapprös (Lapin hauat, Lapin Rauniot) (Högre eller lägre stenkummel, kända under detta namn. Sådana finnas nästan öfver allt i Finland (Åbo Tidningar, år 1775, s. 190, år 1776, s.19; År 1777, s.67; år 1782, s.221, ff.; år 178 3, s. 186, ff. – Tuneld, Geographie, Del III, s. 323, 365, 430, 468. – Ganander,1c, s. 13, 22) ”

Folktraditionen härleder deras ursprung från Lapparne; hvilket ock troligtvis är förhållandet med dem man anträffat ini landet, och innehållit renhorn, fogelben, m.m. Svårare är det att antaga sådant om dem, som funnits längst kusten).”

 

Samerna bebodde hela Finland får stöd av andra inklusive statliga utredningar i Finland

Nu skall det omnämnas att det finns en enighet bland historiker att samernas utbredningsområde långt tillbaka inkluderade hela Finland. Även finska statliga utredningar stöder detta ställningstagande.

Dock skall omnämnas att teorin att samerna bebott hela Finland bestridits av några amatörforskare, inklusive de som hävdar att det funnits ett kungarike i norra Skandinavien benämnt Kvänland. Om Kungariket ”Kvänland” skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg eftersom jag menar att det är så intressant som en påhittad historisk konstruktion.  Det skal också nämnas att tanken om ett kungarike Kvänland inte stöds av någon historiker eller arkeolog.

 

Källor för vidare studier

Ovan citat kommer från Christian Friedrich Rühs “Finland och dess innevånare” år 1811 och Christian Friedrich Rühs “Finland och dess innevånare” 2:a omarbetade upplaga år 1827.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung på kontinenten av Lars-Nila Lasko

Rühs finns i nästan alla historieböcker om samerna och ändå inte

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns den romerske historikern Tacitus som den äldsta skriftliga källan från år 98 om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna refererar till Tacitus som den första beskrivningen av samerna i historien. Men, utan källkritiskta granskningar.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs

 

Första skriftliga källan om samerna?

Christian Friedrich Rühs var den förste som redan år 1811 nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna.  Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46. (De moribus Germaniae; c 46 syftar till den romerske historikerns verk ” De moribus Germaniae”, kapitel 46 där folkgruppen ”Finni” omnämns).

Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

 tacitus

Tacitus

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar också bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner Fenni i sitt verk om Germania år 98. Men, vad skriver Cornelius Tacitus om Fennis geografiska placering?

 

Fennis släktskap till andra folk okänd

Cornelius Tacitus skriver ”Huruvida jag skall räkna pevcinernas och venedernas samt fennernas  folk till germanerna eller till sarmaterna, vet jag icke säkert”, (“Peucinorum Vene dorumque et Fennorum nationes Germanis an Sarmatis ascribam, dubito: )

Det är uppenbart att Finni, enligt Cornelius Tacitus, skiljer ut sig så mycket från germanska folkstammar att han är tveksam att Fenni är besläktade med germaner, sarmaterna eller kanske ingendera av dem.

Sarmaterna antas vara ett asiatisk ryttarfolk som senare drog de sig mot väster över skyternas f.d. territorium mot Karpaterna. Karpaterna är ett bergssystem om 1 450 km lång båge av berg som löper från Polen genom Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ukraina, Rumänien och Serbien. Sarmater kom under 200-talet e.Kr. att strida mot romarna. Skyterna var under antiken en geografisk, politisk och kulturell enhet snarare än en etnisk folkgrupp, som levde på bl.a. de ukrainska stäpperna,

Scythia-Parthia_100_BC

Skogs- och bergområde skiljer Finner i norr från pevcinerna:

Cornelius Tacitus fortsätter ”Ty hela det skogs- och bergsområde, som höjer sig mellan pevcinerna och fennerna, (Nam quidquid inter Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur, latrociniis pererrant.) Pevcinerna, vilka av några benämnas bastarner, likna emellertid i språk, skick, bosättning och byggnadssätt germanerna. (quanquam Peucini, quos quidam Bastarnas vocant, sermone, cultu, sede ac domiciliis, ut Germani, agunt.)

Bastarnerna var en östgermansk folkgrupp. Dock var de starkt uppblandade med andra okända folkslag, vilket tyder att de levde i germanernas yttergräns österut i närheten till annat folkslag. Bastarnerna  levde först vid övre delen av floden Wisla i Polen för att senare ca. år 200 tränga ner mot Donau.  Bastarnerna försvinner ur historien ca. år 300. Hur denna folkgrupp försvinner finns olika teorier från att de fördrevs av goterna till att de gick upp i goterna.

Wisła (äldre svenska Weichsel) är Polens viktigaste och längsta flod. Wisła är 1 047 km lång och flyter från Karpaterna i söder förbi Kraków och genom Warszawa, för att sedan rinna ut i  Gdanskbukten i Östersjön genom ett 2000 km² stort delta. Bastarnerna levde således i närheten till Gdanskbukten. Vilka Pevcinerna var är inte helt klarlagt förutom att Bastarnerna var en del av dem. Det är möjligt att Pevcinerna levde i nuvarande Polen och Balticum eller delar därav.

Hur som helst var Balticum vid denna tidsperiod ett stort skogsområde utan kända uppodlade ytor.

Det som stöder att Fenni utbredningsområde gått i söder ända ner till Lettland och Litauen är att det finns inga bergsområden i Estland. Dock finns Gaiziņkalns som är det högsta berget i Lettland med 311 meter över havet, Juozapine är ett berg i Litauen som når 293 meter över havet och Littauens högsta ber är Aukštojas med sina 294 meter. För Vitrysslands del finns Dzerishinskaja Gora med 345 meter över havet.

Nu ska man inte dra alltför förhastade slutsatser av Cornelius Tacitus beskrivelse av landterängen enär han inte besökt området, bygger sin berättelse på andrahands källor och området som beskrivs sannolikt var okänt för romarna.

 

Tacitus placerar Fenni öster om floden Wisła i Polen

Tacitus placerar folkgruppen Fenni geografiskt öster om floden Wisla i Polen eller åtminstone Fennis sydligaste område i förhållande till folkgruppenerna Pevcinerna och Bastarnerna. Hur långt öster eller nordöst om dessa folkgrupper kan tolkas utifrån Tacitus geografiska beskrivning till Baltikum.

 

Samer på sydliga breddgrader?

Christian Friedrich Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom.” Rühs är mycket väl medveten om att enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

800px-Roman_Empire_125_de.svg

Karta över folkstammar i Europa inklusive ”Fenni” (samer) ca. år 125 baserad på Tacitus verk Germania år 98 (Författare Andrei Nacu, Wikipedia 2009-02-21)

Se mer: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Roman_Empire_125.svg#file

 

Hade historiker om samer omnämnt Tacitus?

Tacitus beskrivning av samerna som jägarfolk passar bra in på samerna. Men, om historiker också tittat på var Tacitus placerar in samerna geografiskt så är det tveksamt om Tacitus hade blivit omnämnd som första skriftliga källan om samerna?

 

Samer i Skandinavien och på kontinenten

Men, historieprofessorn Christian Friedrich Rühs stannar inte vid Tacitus i beskrivelsen av samernas ursprung och tidigare utbredningsområde. Till detta skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung i romerskt källmaterial av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Aldrig och alltid omnämnd

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

 WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

Christian Friedrich Rühs och svensk nationalism

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) hade ett stort intresse i Nordens historia. Hans huvudverk ”Geschichte Schwedens” , som i svensk översättning kom att lyda ” Svea rikes historia från de äldsta tider till konung Carl XII:s död” utgavs i 5 delar mellan 1803 och 1814. Rühs fick en enorm betydelse i beskrivning av svenskarnas ursprung och historia. Den mest inflytelserike svenske professorn i historia under början av 1800-talet Erik Gustav Geijer uttalade ”ej blott utan jemförelse det bästa af främmande arbeten om Sverige: den är på det hela inom oss och af oss sjelfva ännu oöfverträffad”. Christian Friedrich Rühs tolkningar av äldre romerska historikers skrifter har haft en enorm betydelse för senare svenska historiker liksom för svensk nationalism. Detta trots att flera historiker numera avvisat Rühs tolkningar av svenskarnas ursprung.

tacitus

Romerske historikern Cornelius Tacitus (55-120)

Christian Friedrich Rühs ansåg att folkgruppen ”Fenni” är samerna

Christian Friedrich Rühs var den förste och redan år 1811 som nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna. Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rühs har satt spår i historieböcker om samerna

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns Tacitus som den äldsta skriftliga källan om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna nämner Tacitus som äldsta skriftliga dokument om samerna. Men, utan källkritiskta granskningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Nu skall det dock nämnas att några forskare har i litteraturen försökt anknyta ”Fenni” i Cornelius Tacitus Germanica med de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig, Tyskland. Detta är, enligt min mening, alltför långsökt förklaring utan ha ytterligare belägg än ortsnamn. Till detta kommer att de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig ligger relativt långt från det område som Cornelius Tacitus utpekar som jägarfolket Fennis utbredningsområde. Det är dock troligt att ordet ”Fenni” i forngermanskan kan ha haft betydelse för namngivningen av de tyska orterna Finniland och berget Finne.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bok om svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpeindelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

I läroboken tar Silverstolpe upp samernas och svenskarnas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Guden Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson, som var ett annat namn för guden Oden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Gustaf Abraham Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den svenske guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gustaf Abraham Silverstolpe

Docent Gustaf Abraham Silverstolpe föddes den 31 oktober 1772och var son till riksdagsmannen och godsägaren Gustaf Silfverstolpe.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juntan

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad, ett stenhus i korsningen S:t Larsgatan och S:t Johannesgatan, samlades regelbundet en radikal studentklubb för att diskutera politik och litteratur. Studentklubben kom att kallas juntan med förebild från franska revolutionens Club des Jacobin. Club des Jacobins leddes av Maximilien de Robespierre med diskussion om frihetsideal och republik.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bokhandlare

I Uppsala startade Silfverstolpe enbokhandel och utgav en tidning om litteratur ”Litteraturtidningen” åren 1795–1797. Han utgav även samt ”Journal för svensk litteratur” tidsperioden 1791–1803 och senare 1809–1812.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Musikskandalen

Gustaf Abraham Silverstolpe hade ett stort musikintresse och invaldes som ledamot år 1799 i Kungliga Musikaliska Akademin.

Men, hans musikintresse skulle få en stor vändning året därpå 1800. Silfverstolpe var violinist i Kungliga Musikaliska Kapellet. Inför Kung Gustaf IV Adolfs kröning hade han övertalat kapellmästaren att spela ”Marseljäsen” från franska revolutionen. Kapellmästaren ändrade sig dock i sista sekund och ersatte ”Marseljäsen” med en symfoni av Haydn. När Silfverstolpe och några andra musiker, som alla tillhörde Juntan,  upptäckte detta lämnade de konsertsalen. Det hela resulterade i en halvdan orkester med ett minst sagt misshagligt framförande.

Silfverstolpe ställdes inför rätta tillsammans med andra orkestermedlemmar och han förvisades från Uppsala. Han förlorade även sin titel docent.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uplands Nation

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad såldes till Uplands nation för 7666 riksdaler 32 skilling banco och utgör fortfarande nationens huvudbyggnad.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

I Kyrkans tjänst

Silverstolpe avslutade sina dagar med att prästviga sig år 1822 och tjänstgöra som kyrkoherde i Söderköping. Han avled den 2:a september 1824.

 

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara