Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”.
I verket menar professor Carl Johan Schlyter att samerna var Sveriges äldsta befolkning. Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige. Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker. Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”
Skåning framför allt trots tyskt ursprung
Carl Johan Schlyter föddes i Karlskrona den 29 januari 1795 och dog den 29 december 1888 i Lund. Han kom från en välbärgad familj där fadern var generalkrigskommissarie. Schlyters släkt hade sedan 1600-talet bott i Skåne. Släkten Schlyter hade invandrat till Skåne från Tyskland medan området fortfarande var danskt. Carl Johan Schlyter föredrog Skåne framför allt. Fanns det möjlighet till tjänstgöring i Skåne så gjorde han det.
Samisk Historieblogg
Professor i Laghistoria
Schlyter bedrev sina studier i Lund och efter examen fortsatte han vid universitetet i Rostock där han avlade magistergrad 1814. Han återvände till Lunds universitet 1816 som docent och samma år blev doktor i juridik. Carl Johan Schlyter blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.
Samisk Historieblogg
Rättshistoria
Schlyter utgav ett flertal böcker i rättshistoria. Hans mest kända verk är Samling af Sweriges gamla lagar (Corpus juris sveogothorum antiqui), som publicerades under en lång tidsperiod mellan 1827–1877.
Juristen Carl Johan Schlyter (1795 – 1888) blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.
Samisk Historieblogg
Samerna var Sveriges första innevånare
Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”. Av titeln kan man nästan tro att det handlar om en historiebok i geografi. Men så är inte fallet. Verket handlar om Sveriges äldre historia och uppkomsten av den äldsta lagstiftningen. När Schlyter talar om Sveriges äldre historia handlar det om svenskarnas invandring till Sverige liksom uppkomsten av de första rikena i Sverige.
Schlyters bok är en sammanställning av de föreläsningar han haft vid universitetet i ämnet rättshistoria.
Samisk Historieblogg
Samerna var Sveriges första innevånare
Professor Carl Johan Schlyter var övertygad att samerna var Sveriges äldsta befolkning.
Samisk Historieblogg
Samerna bodde över hela Sverige
Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige.
Samisk Historieblogg
Samerna trängs först undan från jordbruksmarker
Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker.
Samisk Historieblogg
Samerna kvar i skogsområden i Småland
Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter skriver; ”Tidigare hafva dock utan tvifvel nybyggare härifrån nedsatt sig på bördigare fläckar af det omkringliggande landet, och der bildat små landskap, som, hvad författningen beträffar, ej stått i någon förbindelse med moderlandet. Bland dessa Små land böra i första rummet nämnas de närmast Värend i vester och norr belägna Finnveden och Njudung. Finnveden eller, som den ock kallades, Finnheden, Finnöknen (Finneidi, i Knytl. S.), innefattade Sunnerbo, Vestbo och Östbo härad, har, enligt hvad namnet tillkännagifver, ursprungligen utgjort en af skogar och hedar bestående tillflyktsort f ör de från fruktbarare bygder undandrifna Lappar, eller som de fordom kallades, Finnar, hvilka sannolikt varit Sveriges äldsta, öfver hela landet utspridda, ehuru nu endast på dess nordligaste snöbetäckta gränsor irrande invånare.”
Samisk Historieblogg
Samerna trängdes bort från kustområden i norr
Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”
Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen menade att samerna var ett urfolk i Norden och hade ett bosättningsområde som sträckte sig från ishavet söderut till och med Småland. När svenskarna och norrmännen invandrade till Sverige fördrev de samerna norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.
Vem var då den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen?
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Från fattig till rik uppväxt
Den danske historikern och språkvetaren Niels Matthias Petersen föddes natten mellan den 24:e och 25:e 1791 i Sanderum, Odense, Danmark. hans far Matthias Pedersen var skräddare och Han växte upp till att börja med i mycket enkla förhållanden. När han var 1,5 år kom han dock i vårdnad hos sin faster som var gift med en rik handelsman.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Grundskola med Rask
År 1801 påbörjade han sin utbildning vid ”Odense lærde skole”. Samtidigt med Niels Matthias Petersen studerade vid samma skola den några år äldre Rasmus Christian Rask. Rask kom att bli en känd professor i Lingvistik som upptäckte Grims lag samtidigt som Jacob Grimm.
Grims lag handlar om regler i ljudskillnader mellan germanska språk och övriga indoeuropeiska språk. Ljudskillnader som uppstod som ljudförskjutningar redan genom uppkosten av urgermanskan. Grimms lag utvecklades 1876 i Verners lag av dansken Karl Verner. Exempel på ljudförskjutningar är p förändrades till f som i latinets pescis för svenskans fisk, g förändrades till k som i latinets gelu för svenskans kall, d förändrades till t som i latinets deci (decum) för svenskans tio etc
Urgermanskan bröt sig ur den indoeuropeiska språket omkring 2000 f.kr och delades upp i Väst, Öst och Nordgermanska omkring 500 f.kr – 200 e.kr. Svenska språket uppstod omkring 800 e.kr.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Från student till arkivarbetare
Niels Matthias Petersen tog studenten 1808 för att fortsätta som lärare och senare som registrator vid det kända Kungliga Geheimearkivet.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kungliga Geheimearkivet
Geheime låter kanske inte särskilt danskt. Men, Geheimearkivet var ett av de viktigaste danska arkiven på sin tid med anor från 1500-talet då det upprättades genom överföring av andra arkiv vid de kungliga danska slotten till Köpenhamn. Geheimearkivet innehöll främst de äldsta och viktigaste diplomatiska källorna till Danmarks allmänna historia och därmed också samernas historia. För en lång tid sträckte sig Danmark genom hela Sameområdet ända upp till Kolahalvön i norr i nuvarande Ryssland.
I Geheimearkivet fanns ett omfattande arkivmaterial från Norge. De norska kungarna hade sina arkiv före år 1300 i Oslo, Akershus och naturligtvis på Bergens kungsgård. Men, de danska kungarna överförde alla de norska arkivmaterialen till Köpenhamn. Dock återfördes materialet till Norge åren 1820 – 1822 på grund av en bestämmelse i fördraget i Kielfreden. Ytterligare material skickades till Oslo år 1851. Det ska nämnas att en stor del av norska historiska dokument finns kvar i Danmark.
År 1883 sammanslogs Geheimearkivet med Statsarkivenoch Kungarikets arkiv. Sedan den 1:a april 1889 ingår Geheimearkivet i Danska Riksarkivet (Dansk Rigsarkiv).
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Geheimearkivet och samisk historia
Eftersom hela Norge och delar av norra Sverige tidigare tillhörde Danmark fanns en hel del gamla dokument som rörde samerna.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Geheimearkivet och Lappkodicillen
I Geheimearkivet fanns dokument om förhandlingarna om riksgränsen 1752 mellan Norge och Sverige, som förövrigt är Europas näst äldsta riksgräns, och Lappkodicillen. I dessa handlingar ingår förhör med samerna om riksgränsen och områden runt omkring. Lappkodicillen är ett tillägg (Kodicill) till det egentliga gränstraktatet och berör samerna och samiska rättigheter i Norge och Sverige. Även om Lappkodicillen är ett tillägg så framgår i kodicillen att det ska gälla med samma rättsstatus som själva gränstraktatet. Man kan säga att Lappkodicillen är det första internationella rättsdokument om samerna.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Hemligt danskt arkiv, Geheimearkivet och sydsamernas historia
Jämtland och Härjedalen tillhörde tidigare Danmark och tillföll Sverige först genom freden i Brömsebro 1645. Det innebär att en stor del av de dokument som berör sydsamerna och sydsamernas historia finns i danska arkiv och i de delar av arkivmaterial som överförts till Norge.
Förste lantmätaren Ludvig B. Falkman skriver att han fått kännedom ”att en mängd wigtiga handlingar rörande desse Provincer skulle förwaras i ett hemligt arkiv uti Köpenhamn” och tillskrev år 1842 till Kungliga Danska kansliet att få gå igenom dokument i Geheimearkivet. Falkman genomgick Geheimearkivet under åren 1845-1846. Falkmans arbete resulterade i ett register om ca. 7 500 historiska dokument som berörde de gamla danska provinserna som bl.a. Härjedalen och Jämtland. Falkmans sammanställning har kommit att kallas Falkmanska registret.
Betydelsen av de danska dokumenten över Jämtland – Härjedelaen uttalar Falkman ”men om jag ej upptagit dem, så skulle de utan tvifvel ha gått förlorade för Swerige, eftersom de äro instuckna emellan andra handlingar, der man minst kan wänta att finna dem”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Från arkivarbetare till professor
Niels Matthias Petersen förordnades 1845 till professor i nordiska språk vid Köpenhamns universitet. Som professor var han oerhört produktiv och utgett ett stort antal artiklar och böcker. Han skrev även om det svenska språkets liksom norska språkets historia. Som professor i nordiska språk blev han en förespråkare för norden.
Niels Matthias Petersen dog den 11 maj 1862 och några år efter restes 1875 en minnessten över honom i hans födelseort Sanderum vid Odense, Danmark.
Dansken Niels Matthias Petersen (1791 – 1875) var professor i nordiska språk och historiker. Som historiker kom han att framför allt lägga vikt vid nordens äldsta historia.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Isländska sagor
Historikern Niels Matthias Petersen utgår från de isländska sagorna i sin historiebeskrivning av nordbornas och samernas ursprung.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Isländska sagorna (Íslendingasögur)
På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Isländska sagorna, samerna och finländarna
Det isländska orden ”finne” och ”finnar” i de isländska sagorna och i fornnordiskan betydde same. Spår av de fornnordiska orden ”finne” och ”finnar” finns fortfarande i Norge och i norskan såsom finne (same), Finnmark (Sameland), Finnebiff (Renskav) osv.
Finländare i de isländska sagorna kallades kvän och kväner.
För att skilja ut samerna och finländarna åt kallar Niels Matthias Petersen samerna för det äldsta finnarna i sina historiska verk..
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Oden utvandrade från Asien
Niels Matthias Petersen utgår i den nordiska historiebeskrivningen från den isländska sagan ”Heimskringla” av Snorre Sturlasson. Heimskringla från ca 1230 inleds med ” Ynglingasagan”. Det är en saga om Oden och Asarna, som kom till Skandinavien från Asien under förhistorisk tid.
Niels Matthias Petersen utgår från att Oden varit en verklig historisk person som levat..
I Ynglingasagan kan man läsa att när Oden och Asarna utvandrade från Asien och norrut mot Skandinavien. I Heimskringla står det ”Asien” och som tolkas av Niels Matthias Petersen som Svarta Havet.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Oden och hans folk anländer till Skandinavien och möter tre folkslag
Oden anlände till Skandinavien från Asien med sina Asar så möttes han av tre folkslag; Finner, Kelter och ett Svevisk folk, dvs en germansk stam med deras kung Gylfe.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Sameområdet sträckte sig ned till Småland
Enligt Niels Matthias Petersen bodde Kelterna på Jylland i Danmark och i sydligaste Norge.
Svevisk folkets område sträckte sig, enligt Petersen från ”egentliga Sverige” söderut till Själland i Danmark.
Finner bestod av två folkslag; Kväner (Finländare) och Samer. Samernas område gränsade i söder i Småland till det Sveviska folket och Kelterna. Enligt Niels Matthias Petersen finns spår av samerna i ortsnamn i Småland som ”Finnveden”. Spår av samer finns även på andra ställen i mellansverige som i Dalarna. I Dalarna finns spår av det ortsbefolkningen kallar ”Lappgravar” enligt Petersen.
Arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum har omnämnt för mig att det finns så kallade Lappgravar på lite olika ställen i Dalarna. Det rör sig dock i första hand om muntliga traditioner och vad han vet har ingen sådan grav kunnat beläggas.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Odens folk intar södra Sameland upp till Dalarna
Niels Matthias Petersen skriver vidare ”fra Sverige utbredte Asalären sig dels imod Norden, hvor Finner og Kväner, eller, som vi nu kalde dem, Lapper of Finner, bleve bekämpede.
Petersen menar att de invandrade germanerna vann krig mot samerna och trängde dem norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.
Ett stort tack till arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum för den information han delat med sig till mig om de sk. ”Lappgravarna” i Dalarna.
Sven Rydberg framlade en doktorsavhandling i historia år 1830 med titeln ”Svearnas och göthernas strid om konungavalet: historisk afhandling” vid Lunds universitet.
Även om Sverige under 1830 nått in mot slutet av romantiken så var det inte helt vanligt att vid denna tid i historia utgå från de isländska Ynglingasagan, av Snorre Sturlasson, för att beskriva den svenska kungahistorien. De första svenskarna att ifrågasätta trovärdighet av Ynglingasagan var historikerna Johan Ihre och Carl Gustaf Nordin. Dock, var det var den inflytelserika historikern Erik Gustaf Geijer som först fick Ynglingasagan svenska kungalängd på fall som inte trovärdig. (Om Erik Gustaf Geijer se tidigare blogginläggsserie).
Nu handlade Sven Rydbergs avhandling inte om de isländska sagorna utan utgör en inledning till ämnet Stridigheterna mellan Götar och Svear om kungamakten i Sverige. Därmed måste Sven Rydberg utgå från den isländska Ynglingasagan för att förklara att Svear och Götar är två skilda stammar och som invandrat till Sverige under olika tider.
Samisk Historieblogg
Troende nationalister på sagotexter
Denna del av den isländska Ynglingasagan verkar ha överlevt sig själv ända in i våra dagar. Inte ens historikern Erik Gustaf Geijer ifrågasatte Ynglingasagan berättelse om de germanska stammarnas invandring till Sverige. Min personliga syn på Ynglingasagan är att det är helt otroligt mirakulöst fantastiskt häpnadsväckande att det finns troende i vår tid på en text som skrivits ner efter 1000 år av enbart minnen från den första svenskens ankomst till Sverige! Kunde en sådan tro uppstått och fortlevt utan svensk nationalism?
Samisk Historieblogg
Ynglingasagan bevisar att svenskarna mötte samer när de invandrade till Sverige
Rydberg gör intressanta iakttagelser om samernas ursprung i Ynglingasagan som i sig är intressant. Ynglingasagan handlar om Odens och Asarnas ankomst till Sverige från Asien. När Oden ankom till Sverige fanns redan ett folk som bodde där och hade en egen ledare som hette Gylfe. Enligt Rydberg var Gylfes folk det samiska folket.
Sven Rydberg skriver i sin avhandling; ”Det land, till hvilket Asarna kommit, kallades Mannheim, som beboddes av Manner, dessa vore alltså de äldre innevånarne. Dessa Manners land…hvarest en konung, benämnd Gylfe, regerade, som åt Odin upplät bostad i sitt rike, enligt företalet till Pros. Eddan , hvilket välde Odin sjelf ville hafva…Frågan blir derföre, om man kan antaga, att Odin nedsatte sig i landet vid Mälaren såsom ett nytt land, harifrån hans kolonie småningom utbredde sig öfver hela medlersta delen af riket. Häremot kunna, såsom mig synes, flera grunder anföras.”
”Skulle då Gylfe hafva afträdt åt oden ett land, hvilket, såsom obebodt och ointaget, ej kunde kallas hans rike en del deraf. Det vore stridande emot den annars antagna meningen, att Skandinavien ursprungligen bebotts av Finska stammar. Dessa måste åtminstone då hafva funnits der, om de ej redan varit fördrifna af Germaniska folk, hvilka der bosatt sig. Hade detta ej ännu ej ägt rum, så kunde landet ännu mindre än i förra fallet höra till Gylfes rike, utan Odin måste då med våld och härsmakt eröfrat det.”
Historieprofessor Nils Henrik Sjöborg menade att samerna bott länge i norra Sverige. Dock är hans mening att Samerna var inte det första folket som kom till Sverige. Sjöborg uttalar om samerna ”hafva äfven länge vistats i vår Nord, dock är ganska osäkert, om de varit Landets första inbyggare”.
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Samerna har bara bebott en mindre del av Sverige och Norge
Nils Henrik Sjöborg menade vidare att samerna bara bebott en mindre del av Sverige och Norge. Detta framgår av hans uttalande ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Samerna har försökt kolonisera Svealand, Götaland och Småland
Historieprofessor Sjöborg hade uppfattningen att samerna försökt befolka södra Sverige utan att lyckas. Sjöberg säger ”De hafva både i äldre och sednare tider gjordt försök att nedsätta kolonier i Svea och måhända äfven i Göta Riken. Om Finveden fått namn af dem, (och ej af någon Höfding, som hetat Finn, hvilket kan vara äfven så, och kanske mera troligt), så har försöket i Småland ej haft framgång, eller åtminstone blott en kårt tid haft bestånd. Längre åt norr har det något bättre lyckats”.
Detta står i kontrast till att Sjöborg samtidigt menat att samerna bara befolkat en mindre del av Sverige?
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Samerna kommer från norra Asien
Nils Henrik Sjöborg ansåg att samernas ursprung var norra Asien, d.v.s. Sibirien. Sjöborg skriver ”De tyckas ifrån Asiens Nordliga delar inkommit genom Finland till desse länder, där de bebott de kallaste och mäst Nordliga Landskap.”
Professor Sjöborg presenterar inget faktamaterial eller referenser för sina påståenden. I stället bygger hans påståenden på egna antaganden, vilket framgår av ord såsom ”ganska osäkert”, ”jag finner”, ”de tyckas” etc.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Samer och Finländare är ett folk
Nils Henrik Sjöborg ansåg att samer och finländare skulle räknas som ett folk. Han skriver ”Finnar, till hvilka man äfven kan räkna Skridfinnar eller Lappar”. Åtminstone verkar det som om Sjöborg menat att samerna ursprungligen varit ett folk. Han uttrycker inte detta helt klart. Men, i andra sammanhang gör han åtskillnad mellan det samiska folket och det finska folket eller som han uttrycker det ”egentliga finnar”.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Samerna trängdes undan av Finländare och Götar
Sjöborg uttalar ”Finnarne utträngde sina slägtingar Lapperne, och Göterne bekrigade och fördrefvo dem båda.”
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Historieprofessor med nedvärderande syn på samerna
Under denna tid på 1800-talet förändras synen på samerna. Detta reflekteras i Sjöborgs historiska beskrivning av det samiska folket som primitiva vildar.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Vem var historieprofessor Nils Henrik Sjöborg?
Nils Henrik Sjöborg föddes den 6:e februari 1767 i Högestads kyrkby, Ystads kommun, i Skåne. Han växte upp i en kyrklig familj där fadern var prost. Han skulle tillbringa större delen av sitt liv i Skåne och vid Lunds universitet. Först vid sin ålders höst flyttade han till Stockholm eftersom han fick en nytt tjänsteuppdrag och ny titel. I Stockholm blev han verksam till sin död den 1:a juli 1838.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Från student till professor vis samma universitet
Vid 16 års ålder blev Sjöborg blev student vid universitetet i Lund 1783 och tog filosofie magisterexamen 1787. År 1790 utnämndes Sjöborg till docent i historia och 1796 adjunkt i historia. År 1799 utnämndes han till professor i historia vid Lunds universitet.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Sveriges längsta tjänstledighet med full lön?
Den 3:e april år 1816 blev Sjöborg tjänstledighet på livstids från sin professorstjänst. Det var ingen vanlig tjänstledighet. Det var en tjänstledighet med professorslön på fritid.
Nils Henrik Sjöborg förordnades år 1816 av regeringen till ”Inspektör över rikets alla antikviteter”, samt flyttade till Stockholm. Titeln ”Inspektör över rikets alla antikviteter” var en föregångare till tjänsten ”Antikvitetsintendent” som inrättades år 1860. Tjänsten ”Antikvitetsintendent” upphörde dock redan 10 år senare år 1870 då tjänsteansvaret övertogs av ” Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien”.
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Lunds universitets historiska museum
Nils Henrik Sjöborg tog initiativet och grundade Lunds universitets historiska museum. Den första samlingen till museet skänktes av honom själv.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
1828 års Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens fredande och bewarande
Sverige har en 351 årig tradition att värna om fornlämningar, byggnadsminnen och kulturföremål med hjälp av olika lagar och förordningar. Den första fornminneslagen tillkom redan år 1666 ”Placat och påbudh om gamble monumenter och antiquiteter” och som beskrivs i ett tidigare blogginlägg. 1666 års fornminneslag kom att ersättas av nya lagstiftningar år 1828, 1867, 1942, 1960 och senast 1988.
Någon kanske undrar varför det tillkommer nya fornminneslagar med jämna mellanrum? Skulle det inte räcka med en från början? Anledningen till varför det med jämna mellanrum tillkommer nya lagar är att samhällets uppfattning om kulturarvet förändras över tid. Nya lagar och förordningar speglar ändrade uppfattningar om hur och vad som är viktigt att bevara i vårt kulturarv för kommande generationer. De olika fornminneslagarna blir således till tidsdokument och vittnesmål om den tid de representerar, såsom skiftande politiska, ideologiska, sociala, ekonomiska och särskilt rättshistoriska förhållanden. Varje fornminneslag ger således en inblick i den tidens kulturpolitiska ideal.
För tillkomsten av ”1828 års Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens fredande och bewarande” var historieprofessor Nils Henrik Sjöborg mycket aktiv och initiativtagande till tillsammans med fornforskarna Jacob Adlerbeth och Leonard Fredrik Rääf. Jag skriver fornforskare därför att det var den tidens beteckning på arkeologer. Arkeologi, som vi känner den i dag, fanns inte som egen vetenskaplig disciplin på den tiden.
Förordningen tillkom efter ett omfattande förarbete av Jacob Adlerbeth, Leonard Fredrik Rääf och Nils Henrik Sjöborg.
1828 års fornminneslag tillkom därför som det står i lagen ”rörande wården och bewarandet af forntidens Minnesmärken, kommit i glömska och förgätenhet”. Den nationalromantiska vågen hade nått Sverige vid denna tidsperiod och intresset för svenska fornminnen ökade kraftigt. Tillkomsten av en ny fornminneslag låg således i tidens anda.
Nu ska det nämnas att 1828 års fornminneslag innehöll ett stort antal begränsningar som att lagen bara skyddade lämningar från forntiden och fram till och medeltiden. Skyddet för fornlämningar på privat mark var tämligen begränsad. En markägare kunde få tillstånd att ta bort en fornlämning om det behövdes för jordbruks- eller byggnationsarbete. Enbart om fornlämningen var av ”synnerlig historisk märkvärdighet” kunde borttagande av fornlämning nekas. Där emot infördes ett generellt skydd för landets alla fornlämningar oavsett var i landet de befann sig. Nu ska man komma ihåg att samiska fornlämningar som exempelvis seitar inte betraktades som fornlämning.
Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg
Samisk fornminneslag
Själv efterlyser jag en samisk fornminneslag. Den lag som är skriven nu, liksom tidigare fornminneslagstiftning, är skriven för en svensk kulturvård med svenska värderingar på kulturminnen.
I den nuvarande fornminneslagen finns således inte utrymme för samiska värderingar på kulturminnen och heliga platser. Ett bra exempel är samisk och andra urfolks eftersträvan av återbegravning av mänskliga kvarlevor. Den västerländska och samiska synen på respekten för tidigare generationer och släktled skiljer sig åt. Något som kanske efterspeglas i hur människor möts? När två engelsmän möts diskuteras ofta väder och husdjur. När två svenskar möts försöker man ofta utreda vad den andre jobbar med. När två okända samer möts är den typiska diskussionen hur och om man är släkt med varandra.
I den nuvarande fornminneslagen finns inte heller utrymme för samisk religiösa värderingar. Samisk Schamanism är inte en levande religion i dag. Dock betraktas heliga platser fortfarande med stor respekt bland samer. I fornminneslagen finns inte denna nedtecknad i olika förbud för att upprätthålla samiska traditioner.
För tillvaratagande av samisk kulturminnesvård i Sverige finns inte heller någon samisk myndighet för detta. Förhoppningsvis tillkommer en sådan myndighet i framtiden som kan efterleva och följa upp samisk kulturminnesvård med den beslutsrätt som fodras för en sådan myndighet. Nuvarande myndigheten Sametinget har i huvudsak rådgivande funktioner utan beslutanderätt vilket visar på den förmyndarroll som staten intagit gentemot samerna.
Skåningen Nils Henrik Sjöborg hade studerat vid Lunds universitet och utnämndes år 1790 till docent i historia och 1796 adjunkt i historia. År 1799 utnämndes han till professor i historia vid Lunds universitet.
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Traditionell syn på samernas ursprung
Under århundraden har synen i Sverige på samernas ursprung varit konstant. Det var en allmän uppfattning att samerna var den folkgrupp som först invandrade till Sverige. Däremot har olika teorier utvecklats varifrån samerna utvandrade till Sverige och till vilka andra folkgrupper samerna var besläktade med.
Teorierna om hur samerna invandrade till Sverige varierade från söderifrån, österifrån inklusive via Åland eller från nordöst.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Ny syn på samernas ursprung
En ny syn på samernas ursprung hade framförts genom den norska historikern Schönning och danska historikern Sum. De menade båda att nordgermanerna var den folkgrupp som först invandrade i Norden och samerna kommit senare.
Den norska historikern Schönning var ovanlig på så vis att han hävdade att nordgermanerna invandrat först till Skandinavien norr ifrån, samt att samerna inkommit senare till norskt territorium. Schönning hade i och för sig växt upp i sjösamiskt område och en del menar att Schönning i och med detta tillförvällat sig en rasistisk syn på samerna. Något belägg för detta har jag dock inte hittat. Personligen menar jag att Schönning var mer gripen av norsk nationalism än rasism.
Historieprofessor Nils Henrik Sjöborg skulle komma att framföra en ny svensk syn på samernas ursprung; Samerna var inte den folkgrupp som invandrat först till Sverige enligt honom!
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samer och Finländare är ett folk
Nils Henrik Sjöborg ansåg att samer och finländare skulle räknas som ett folk. Han skriver ”Finnar, till hvilka man äfven kan räkna Skridfinnar eller Lappar”. Åtminstone verkar det som om Sjöborg menat att samerna ursprungligen varit ett folk. Han uttrycker inte detta helt klart. Men, i andra sammanhang gör han åtskillnad mellan det samiska folket och det finska folket eller som han uttrycker det ”egentliga finnar”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna är inte landets första inbyggare
Historieprofessor Sjöborg menade att samerna bott länge i norra Sverige. Dock är hans mening att Samerna var inte det första folket som kom till Sverige. Sjöborg uttalar om samerna ”hafva äfven länge vistats i vår Nord, dock är ganska osäkert, om de varit Landets första inbyggare”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har bara bebott en mindre del av Sverige och Norge
Nils Henrik Sjöborg menade vidare att samerna bara bebott en mindre del av Sverige och Norge. Detta framgår av hans uttalande ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har försökt kolonisera Svealand, Götaland och Småland
Sjöborg hade uppfattningen att samerna försökt befolka södra Sverige utan att lyckas. Sjöberg säger ”De hafva både i äldre och sednare tider gjordt försök att nedsätta kolonier i Svea och måhända äfven i Göta Riken. Om Finveden fått namn af dem, (och ej af någon Höfding, som hetat Finn, hvilket kan vara äfven så, och kanske mera troligt), så har försöket i Småland ej haft framgång, eller åtminstone blott en kårt tid haft bestånd. Längre åt norr har det något bättre lyckats”.
Detta står i kontrast till att Sjöborg samtidigt menat att samerna bara befolkat en mindre del av Sverige?
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna kommer från norra Asien
Historieprofessor Sjöborg ansåg att samernas ursprung var norra Asien, d.v.s. Sibirien. Sjöborg skriver ”De tyckas ifrån Asiens Nordliga delar inkommit genom Finland till desse länder, där de bebott de kallaste och mäst Nordliga Landskap.”
Nils Henrik Sjöborg presenterar inget faktamaterial eller referenser för sina påståenden. I stället bygger hans påståenden på egna antaganden, vilket framgår av ord såsom ”ganska osäkert”, ”jag finner”, ”de tyckas” etc.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna trängdes undan av Finländare och Götar
Sjöborg uttalar ”Finnarne utträngde sina slägtingar Lapperne, och Göterne bekrigade och fördrefvo dem båda.”
Nils Henrik Sjöborg påstående om att Göterna krigade mot och undanträngde samerna är något förvillande. Sjöberg menade att samerna bara bebott en mindre del av Sverige; ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”. Än mer förvillande blir Sjöbergs påståenden att samerna försökt kolonisera Småland, Götaland och Svealand. Ändera menade Sjöborgs att Göterna undanträngde samerna i nordligaste Sverige eller så menade han dåvarande Sverige som var betydligt mindre till ytan och inte sträckte sig så långt norrut. Hur som helst verkar det mer som Sjöbergs åsikt eftersom han inte hänvisar till något källmaterial.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Historieprofessor med nedvärderande syn på samerna
Under denna tid på 1800-talet förändras synen på samerna. Detta reflekteras i Sjöborgs historiska beskrivning av det samiska folket som primitiva vildar. Sjöborg skriver om samerna exempelvis ”… såsom i Sverige sig uppehållande vildar” och ”Såsom de i Sverige sig uppehållande Finnar och Lappar i äldsta tider varit ohyfsade och i alla fall mindre till växten, hafva de blifvit hållne för troll och dvärgar. Också bodde de i skogar och bärgsskrefvor, där de hade sina smedjor; ty smide var den konst, som de, likasom sednare tiders Ziguenare, idkade.”
historieprofessor Nils Henrik Sjöborg upphöjer och romantiserar vidare svenskarnas gamla Asatro samtidigt som han nedvärderar det samiska folkets religion, vilket framgår i detta uttalande av sjöberg; ”Dessutom hafva de så i äldre som nyare tider varit kände för trolldom. Oden och hans Drottar voro väl äfven Trollkarlar, men Odens trollkonst tyckes hafva haft sin grund i själens tro och kroppens styrka och vighet, i snillets och den starka viljans underbara mackt, i mekanisk skicklighet, i skaldkonst, ja till och med i ett slags litteratur, förenad med en under vidsträckta resor inhämtad försicktighet, samt natur- och människokännedom. Häraf hans imponerande välde, häraf den tro på honom, som under kriget gaf seger, häraf hans för hjeltar passande Gudalära, hans lagstiftning, hans Hafvamal, hans trollrunor, hans konstrikt inrättade skepp Skidbladner, hans svärd och sköldar, som undrbart lyste i salen under besöket av äger från Lessö. Hit hörer äfven Frejas falkhamn m.m. Finnars och Lappars trolldom har däremot , åtminstone i sednare tider, skiftesvis haft utseende af et slags Psykionomie och Chiromancie, aning, hänryckning, , synvilla, narkotisk giftblandning, och visat någon gemenskap med den Nord-Asiatiska Schamanismen”.
Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet och som försökte utröna samernas ursprung.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Verk om samernas historia
Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna urfolk i Norden
Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.
Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har tidigare bott i låglänt område
Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.
Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa
Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.
Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna och Finländare varit ett folk
Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konstaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.
Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna drevs norrut
Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.
Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.
Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har lämnat spår efter sig
Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.
Baltikum
En provins i Estland omnämns som ”Lappegrunda” i äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.
Finland
I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.
Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.
Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt Geijer, använt öarna mellan Sverige och Finland som överfart.
Norge
Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.
Sverige
Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Erik Gustaf Geijer
Vem var då Erik Gustaf Geijer?
Historikern Erik Gustaf Geijer är kanske en av de svåraste historiker att förstå sig på. Personligen tror jag det beror på att han har skrivit så mycket om sig själv.
Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästeståndet.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Nationalromantikern Geijer
Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.
Nationalismens ursprung är omtvistat bland historiker och forskare. En del vill hänföra nationalismens födelse till slutet av 1700-talets franska revolution och napoleonkrigen.
Hur som helst utformades en speciell form av nationalism i Europa – Nationalromantiken. Under 1800-talet slog industrialismen igenom i hela Europa. Stora delar av folken kom att flytta in till städer och fick nya arbeten som inte existerat tidigare. Det innebar att städerna växte och landsbygden började avfolkas. I och med städerna växte uppstod en ny urban stadskultur som ersatte det lantliga livet och bondekulturen. Detta skapade en romantisering av naturen, bondesamhället och gamla traditioner. En form av ”Gröna vågen tänkande” och nostalgi tillkom med längtan tillbaka till naturen och landet från industristaden.
Med nationalromantiken följde nationalismen.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Medlem i Svea Orden
Geijer var även medlem av Svea Orden. Svea Orden är ett av de Sveriges äldsta ordenssällskap och bildades redan den 19:e oktober 1793 på krogen den Engelska källaren i Gamla Stan. Valspråket för Svea Orden är ”VÄNSKAP – FÄDERNESLAND” och orden säger sig vila på ”Nationell grund”. Svea Orden vill ”vidga kunskapen om våra förfäders – de gamla svearnas – levnadssätt och förhållanden samt hålla levande insikten om att förfädernas egenskaper”. Kung Carl XVI Gustaf som ordens Höge beskyddare. Mer om Svea Orden finns på deras hemsida.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Medlem i Götiska förbundet
Geijer var även medlem av Götiska förbundet, som hade som målsättning att återupprätta ”de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne”. Förbundet är numera nedlagt. Dock finns ett ordenssällskap med samma namn.
Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.
Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna urfolk i Norden
Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.
Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har tidigare bott i låglänt område
Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.
Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa
Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.
Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna och Finländare varit ett folk
Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.
Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna drevs norrut
Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.
Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.
Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har lämnat spår efter sig
Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.
Baltikum
En provins i Estland omnämns som ”Lappegrunda” i äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.
Finland
I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.
Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.
Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt Geijer, använt öarna mellan Sverige och Finland som överfart.
Norge
Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.
Sverige
Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.
BLOGGFRÅGA
Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?
Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.
Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna urfolk i Norden
Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.
Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna har tidigare bott i låglänt område
Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.
Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa
Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.
Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna och Finländare varit ett folk
Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.
Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.
Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna drevs norrut
Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.
Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.
Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.
BLOGGFRÅGA
Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?
Lars-Nila Laskos historieblogg 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.